Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Tidningar - Författning - Förvaltning - Rättskipning - Vapen och flagga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Japan
358
Tidningar. Den japanska pressen har sedan
1870-talet utvecklats i nära anslutning till den
västerländska. Bland ledande dagliga tidn. före 2:a
världskriget kunna nämnas Hochi-Shimbun
(grundad 1872), Tokio-Nichinichi-Shimbun (1872) och
Jiji-Shimpo (1882), alla i Tokyo,
Osaka-Mainichi-Shimbun (1876) och Osaka-Asahi-Shimbun (1879)
i Osaka. Flera tidn. på engelska utkommo, bl. a.
The Japan Advertiser och The Japan Times &
Mail, båda i Tokyo, samt Japan Chronicle i Kobe.
1945 genomfördes en presslag, som fastställde
tryckfrihet för pressen i J. Ledande tidn. efter
kriget äro Asahi-Shimbun, Mainichi-Shimbun och
Yomiuri-Shimbun, alla i Tokyo. Domei, som 1936
blev ledande nyhetsbyrå, ersattes 1945 med
Kyo-do Tsushinsha.
Författning. J :s nu gällande författning
pro-mulgerades 3/n 1946 av kejsar Hirohito. I
förordet till denna är det J :s folk, som har ordet.
Genom vederbörligen valda representanter
proklamerar det, att högsta makten vilar hos folket,
och fastställer den konstitution, som följer. Alla
författningar, lagar och förordningar, som stå
i strid därmed, återkallas. Medan den tidigare
författningen, av år 1889, var modellerad efter
preussiska förebilder, ger 1946 års författning
uttryck för de principer, som behärskade de
anglosaxiska segrarmakterna betr, såväl den
konstitutionella maktdelningen som individens
rättsliga ställning och staternas inbördes relationer.
Från det konstitutionella maktdelningssystemet
har k e j s a r e n helt eliminerats. En sådan skall
visserligen finnas som en symbol för staten och
för folkets enhet, men mer än en symbol och en
värdighet är den forna kejsarmakten numera
icke. Uttryckligen frånkännes kejsaren all rätt
att befatta sig med rikets styrelse. Hans
uppgifter äro även legalt sett av lika representativ art
som den engelske konungens. Han utnämner
premiärministern och högste domaren, men efter det
att riksdag, resp, kabinett i kraft av dem redan
i författningen tillerkänd rätt givit anvisning på
vem som skall bli den höga postens innehavare.
Riksdagen är det högsta statsorganet och
det enda, som kan stifta lag. Den består av två
hus, representanternas hus och
senaten. Båda utgöres av valda ledamöter, som
representera folket. Antalet led. av vartdera huset
bestämmes genom lag. Representanterna utses för
4 år, men mandattiden kan förkortas genom
upplösning. Senatorerna utses för 6 år, men
förnyelse till hälften äger rum vart 3:e år. En ord.
riksdagssession sammankallas en gång om året.
Ett lagförslag blir i regel lag, när det antagits
av bägge husen. Har senaten förkastat ett av
representanternas hus antaget förslag, blir det
icke förty lag, om det senare upprepar sitt
beslut med 2/s majoritet. Riksdagen skall tillsätta
en riksrätt av medl. från båda sina hus för att
döma domare, vilkas avsättning är satt i fråga.
Den exekutiva makten tillhör
kabinettet, som består av premiärministern och så
många s. k. statsministrar, som bestämmas i lag.
Ingen av dem får vara militär. Premiärministern
utses av riksdagen bland dess egna medl., innan
den griper sig an med andra uppgifter.
Premiärministern utnämner statsministrarna. De flesta av
dem måste dock tillhöra riksdagen.
Premiärministern må också avsätta dem efter
gottfin-nande. Om representanthuset beslutar ett
misstroendevotum el. avslår ett förslag till
förtroen-devotum, måste kabinettet i sin helhet begära
sitt avsked, såvida icke representanthuset
upplöses inom 10 dagar. Premiärministern
underställer som kabinettets representant riksdagen
såväl lagförslag som besked om statens
angelägenheter i allm. och dess förhållande till främmande
makter.
Särskilda bestämmelser träffas om
finansväsendet. Inga nya skatter få påläggas och
inga gamla förändras utom genom lag. Ej heller
få pengar utanordnas och staten förpliktas utan
riksdagens medgivande. En budget framlägges
för varje finansår.
Förvaltning. Central förvaltningen är fördelad
på de i själva författningsurkunden omtalade
ministrarna. Utom de f. n. 11 ministrar, som förestå
var sin förvaltningsgren el. ministerium, samt en
kronjurist inrymmer kabinettet också 4
ministrar utan portfölj. De lokala enheternas
organisation skall fastställas i lag enl. principerna för
lokal självstyrelse. De skola äga församlingar
som rådplägande organ, vilka liksom de
högsta exekutiva organen och i viss utsträckning
också andra lokala tjänstemän skola utses genom
direkta folkval. De lokala enheterna äro dels
1 ä n, omfattande antingen någon av storstäderna
Tokyo, Osaka och Kyoto och kallade fu el.
landsbygd och kallade ken, dels stads- och
landskommuner, av vilka de förra kallas shi el.
cho och de senare son el. mura. Den främsta
nyheten består däri, att chefen för länet, som förr
utnämndes av kabinettet, nu väljes av länets
röstberättigade inv.
Rättskipning. Fullt moderna principer råda i
domstolsväsendet, som är under omdaning.
Domarna äro oavsättliga utom Högsta domstolens
(vars främste led. är högste domaren), vilka äro
underkastade förtroendevotum efter allmänt val
vart io:e år. övriga domare utnämnas för 10
år åt gången. Domstolarna delas i 4 klasser.
Högsta domstolen är en kassationsdomstol,
domför med 5 medl., därunder finnas 7
appellations-domstolar (hovrätter), domföra med 3 led., under
dessa 51 distriktsdomstolar, likaledes domföra
med 3 led., samt slutl. 281 lokala
enmansdomsto-lar. 1927 infördes jurysystemet i brottmål. Högsta
instans för administrativa mål, motsv. den svenska
regeringsrätten, finnes.
Vapen och flagga. Vapen: stiliserad
krysan-temum i guld med 16 blad.
— Flagga:
Handelsflaggan är vit och i mitten
belagd med en röd skiva
(sol), symboliserande den
uppgående solens land,
ör-logsflagga =
handelsflaggan, med 16 strålar
utgående från skivan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
