Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaltakonferensen el. Krimkonferensen - Jaluit - Jalu-kiang - Jalusi - Jamaica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Jaluit—Jamaica
330
Tyskland. Förslaget om en internationell
säkerhetsorganisation behandlades åter, och man
uppnådde en viss kompromiss (”Jaltaformeln”) i den
omstridda omröstningsfrågan. En konferens för
organisationens definitiva utformning skulle
samlas i San Francisco 25/4 s. å. — Från J.
utfärdades en principförklaring om behandlingen av
befriade länder i Europa. ”De tre stora” skulle
samarbeta för att återupprätta dessa länders
suveränitet och självstyrelse i överensstämmelse
med Atlantdeklarationen. Vid slutet av J.
undertecknades en hemlig klausul (publicerad i
febr. 1946) om att Sovjetunionen senast 3 mån.
efter Tysklands kapitulation skulle gå med i
kriget mot Japan på vissa villkor. — Litt.: J.
Byr-nes, ”Speaking frankly” (1947; sv. övers. ”Rakt
på sak”, 1948); R. E. Sherwood, ”Roosevelt and
Hopkins” (s. å.).
Jaluit [jalö’t], huvudön bland och
administrativt centrum för Marshallöarna.
Jalu-kiang, se Yalu-kiang.
Jalusl [Ja-], sv. stavning av jalousie (se d. o.).
Jamaica [-åi’ka; eng. utt. d^ameiTa], den
sydvästligaste av St. Antillerna i Västindien, i
Ka-ribiska havet; 11,527 km2, 1,237,063 inv. (1943).
J. bildar tills, m. Turks- och Caicosöarna,
Cay-manöarna samt de små, obebodda Morant Cays
och Pedro Cays s. om J. en brittisk kronkoloni,
som har en areal av 12,382 km2. Beräknad
befolkning 1950 av 1,4 mill. inv. Huvudstad Kingston.
J. är en del av den västindiska tertiära
veckzonen och tillhör dess s. v. tektoniska linje,
d. v. s. den, som från Haiti går över till
Hon-duras. Liksom på Haiti och Cuba består öns
kärna av gamla kristallina bergarter.
Morfolo-giskt kan J. indelas i fyra huvudområden, näml,
de ö. och v. bergsområdena, det centrala
platå-och karstområdet samt de s. kustslätterna. J :s
högsta del är det ö. bergsområdet, Blue
Moun-tains (2,240 m). På n. v. J. ha vind och
vatten-erosion utformat ett typiskt karstområde, det s. k.
cock-^itr-distriktet, vars mest utmärkande drag
är upp till 150 m djupa doliner. Hela v. J. är
omgivet av korallrev.
J. har tropiskt havsklimat. Kingston har
i jan. 24°3, i juli 27°6. Årliga regnmängden vid
n. kusten är över 2,000 mm, i bergstrakterna
Landskapsbild från trakten kring Blue Mountains.
ställvis över 5,000 mm, vid s. kusten, som ligger
i regnskuggan, under 1,000 mm. Torrtid
förekommer blott på s. kusten (nov.—april). Blue
Mountains och n. kustlandet kläds av yppig tropisk
regnskog; s. kustlandet och dolinerna i
karstområdet upptagas av savanner och buskskog. J. har
flera gånger hemsökts av förhärjande
jordbävningar och orkaner.
J:s befolkning är till största delen
ren-rasiga negrer. Enl. 1943 års census voro 965,944
negrer, 216,250 mulatter, 21,396 indier, 14,793
vita och 6,894 kineser. Negrerna äro ättlingar
till slavar, som infördes till de engelska
planta-gerna på J. under 1600- och 1700-talen.
Jamaica-negern är känd i hela Västindien för att vara
en mycket duglig arbetare. Till United Fruits
bananplantager i de mellanamerikanska staterna
ha jamaicanegrer införts, och likaså utgjorde de
den främsta arbetskraften vid Panamäkanalens
byggande. Tätast befolkade äro de s. ö.
kustslätterna, det ö. platåområdet samt de v.
bergländerna. Glesast är befolkningen i Blue
Mountains samt i karstområdet. Folkspråket är
engelska. De största städernas folkmängd var 1943:
Kingston 109,056, Spanish Town 12,007 samt
Montego Bay 11,547.
Jordbruket är J:s huvudnäring. Under
1600- och 1700-talen var ön Storbritanniens
rikaste koloni. Det var framför allt
rörsockerodlingen, som var grunden till öns välstånd.
Sockerröret spelar ej längre den främsta rollen
men intar dock 2:a platsen i öns export. 1951
exporterades 268,000 ton råsocker. Bananodlingen
har under 1900-talet varit öns främsta
inkomstkälla med en årlig export av 24 mill. stockar
före 2:a världskriget (1951 blott 5,8 mill.).
Kokosnötter äro J:s 3:e stora exportartikel.
Odlingen av dessa tre produkter är huvudsaki.
koncentrerad till storplantager i n. ö., ö. och s. ö.
J. Största delen av J:s åkerjord är emellertid
i händerna på småbrukare av afrikansk el.
asiatisk härstamning. De främsta produkterna från
dessa småbruk äro kaffe, kakao, citrusfrukter,
kryddväxter, jams, batater och maniok. Ur
exportsynpunkt äro de tre förstn. produkterna de
främsta. Skogsbruket inskränker sig till
avverkning av kampeschträdet. J:s handel är ung. lika
fördelad på U.S.A. och Storbritannien. Största
delen av J :s utrikeshandel går över Kingston.
Järnvägsnätet har en längd av 340 km, och 4,040
km relativt goda landsvägar finnas.
Flygförbindelser upprätthållas med Nord- och
Latinamerika av Pan American Airways, KLM och
Bri-tish Overseas Airways.
Spanjorerna, som upptäckte J. på Columbus’
andra resa 1494 och benämnde ön Santiago,
satte sig fast på ön 1510. Indianbefolkningen
utrotades; i dess ställe importerades negerslavar.
1655 erövrade engelsmännen ön. Slaveriets
avskaffande 1839 medförde en långvarig
depression, sociala skakningar, bl. a. ett blodigt
negeruppror 1865, och plantagehushållningens
tillbakagång till följd av brist på arbetskraft. Man sökte
råda bot härför genom import av indiska
arbetare, som numera utgöra en betydande del av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
