- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
307-308

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaime - Jaina - Jainism - Jaipur, Jeypore - Jajce - Jak el. grymtoxe - Jakaranda - Jakarta, Djakara - Jakett

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

307

Jaime—Jakett

308

Jainistisk tempelanläggning på berget Satrunjaya på Kathiawar-halvcn.

Jaime [^åi’me], spanska formen av Jakob.
Jaina, skt, anhängare av jainismen, jainist.
Jäinfsm (av skt Jaina, anhängare av Jina;

Jina, ”segrare”, är ett namn på religionsstiftaren
Mahävira), beteckning för den äldsta av de
he-terodoxa (d. v. s. icke-bramanska, Vedans
auktoritet icke erkännande) sekterna i Indien. J. torde
först ha förkunnats på 8oo-talet f. Kr. av P ä r
s-va, om vars liv blott legendariska berättelser
finnas. Den återupplivades i slutet av 500-talet f. Kr.
av en ny profet, Vardhamäna, vanl. kallad
Mahävira (”den store hjälten”) el. Jina,
som avled omkr. 500 f. Kr., således samtida till
Buddha. Antagi. avvek Mahävira i en viktig
punkt från sin föregångare, näml, i fordran på att
munkarna skulle gå så långt i avståendet från
ägodelar, att de t. o. m. skulle vara fullständigt
nakna, och troligt är, att redan från denna tid
den schism härrör, som delat kyrkan i två stora
sekter, svetämbara (”vitklädda”) och digambara
(”luftklädda”). J. hade till omkr. 1000 e. Kr. sin
huvudsakliga blomstring i s. Indien men
överflyttades sedan alltmer till n. v. och har nu sina
flesta anhängare i prov. Bombay. Jainisternas
förnämsta helgedomar äro belägna i Rajputana
och Kathiawar.

J:s lära är ytterst dunkel och invecklad och
har mycket ålderdomlig prägel. Bland dess mest
utmärkande drag kunna nämnas den ytterliga
specialiseringen av läran om själavandringen och den
därmed sammanhängande karman-läran (dess
åsikt om att resultaten av mänsklig aktivitet,
karman, bilda en substans, som rent materiellt
influerar på själen) och dess stränga påbud om
skonsamhet mot allt levande, som bl. a. resulterat i de
bekanta djursjukhusen {panjrapoles). Läran
finnes nedlagd i den omfattande, på präkrit skrivna
kanon samt en oerhörd litteratur av kommentarer,
filosofiska verk m. m. — Litt.: H. v. Glasenapp,
”Der Jainismus” (1925).

Jaipur [eng. utt. d^åipoG], Jeypore. 1)
Stat i Rajputana, Indiska unionen; 40,400 km2;
3,041,000 inv. Landet är en jämn slätt. I s. och

ö. är jordmånen fruktbar; konstbevattnad odling

av sockerrör, vete, tobak
m. m. Koppar, nickel och
kobolt finnas.

2) Huvudstad i J.i);
175,800 inv. J. omges av
branta berg och stadsmur, är
regelbundet och vackert byggt.
Den största offentliga
byggnaden är maharajans palats.
Observatorium. J. är ett
betydande handelscentrum.
Konsthantverket står högt
(juveler, emalj arbeten). Nära
J. ligger den gamla
huvudstaden Amber.

Jajce [ja’jtsa], stad i
Bosnien i Jugoslavien,
pittoreskt belägen vid floden
Vrbas, där Pliva mynnar med
ett 30 m högt fall; c:a 8,000
inv. 1463—1528 var staden

ett betydelsefullt fäste mot turkarna och har
ruiner av de bosniska konungarnas medeltida borg
samt av turkiska moskéer. De s. k.
katakomberna utgöra en underjordisk gravkyrka, i sin
nuv. form från 1400-talet.

Jak el. g r y m t o x e, Bos (PoVphagus)
gru’n-niens, tillhör fam. slidhornsdjur, Bovidae,
bland de partåiga hovdjuren. Kroppen är
kraftigt byggd, huvudet brett med platt panna, små
ögon och något tillplattade horn. Halsen är kort,
manken hög, benen korta och kraftiga. Håret är
fint, långt, delvis krusigt och utmed sidorna
förlängt till en man, som i likhet med den yviga
svanstofsen nästan når ned till marken. Höjden
över manken är 1,9 m och kroppslängden c:a 3,5
m. Den vilda j. är enfärgat svartbrun. J. finnes
i Tibet på högslätterna mellan 4,000 och 6,000
m ö. h. Den klättrar med stor skicklighet i
bergen. Värme tål den ej. Som husdjur spelar den
en mycket viktig roll, motsvarande nötkreaturens
i andra länder. Dessutom är dess spillning ett
viktigt bränsle.

Jakara’nda [el. Ja-], se Jacaranda.

Jaka’rta, D jakarta, off. namn på Batavia
(se d. o.).

Jakett [Jakä’t], se Jackett.

Jak-tjur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free