Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jackson, Andrew - Jackson, Thomas (Stonewall) - Jacksonville - Jackträdet - Jacob, Max - Jacob, Naomi - Jacobæus, Hans Christian - Jacobi, Carl Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Jackson—Jacobi
292
elektorsröster, varför det definitiva valet
förrättades av kongressen, där J. Q. Adams segrade,
sedan H. Clays anhängare övergått till denne.
När Adams sedan gjorde Clay till
statssekreterare, trodde J. blint på förtalet om ett
förkastligt bytesavtal dem emellan, och dessa rykten
underlättade vid 1828 års presidentval J:s seger
över Adams.
J :s ämbetstid — han återvaldes 1832 och satt
som president 1829—37 — betecknar det stora
demokratiska genombrottet i U.S.A :s statsliv. J.
omgav sig med ett svagt partikabinett, vars
ende framstående medlem var statssekreteraren
Martin van Buren. Nu infördes det fördärvliga s. k.
”spoils-systemet”, som kännetecknades av att
ämbetsmän i massa avskedades för att lämna rum
för presidentens partivänner. På sin
beslutsamma pliktkänsla gentemot unionen gav J. prov, då
han 1832 med kraft undertryckte den av själve
vicepresidenten Calhoun uppmuntrade rörelsen i
Syd-Carolina, som hotade med denna stats
utbrytning ur unionen. J:s fälttåg mot U.S.A :s bank
bidrog, jämsides med gynnandet av privatbanker
i de särskilda staterna, i någon mån att
framkalla 1837 års allvarsamma affärskris. Efter sin
avgång från presidentämbetet levde J. i lantlig
tillbakadragenhet på sin gård i Tennessee. — J.
visade sig som president alltför lättledd, då det
vädjades till hans personliga känslor el. fördomar,
men han var en modig och redbar kraftnatur.
— J:s ”Correspondance” (7 bd) utgavs 1926—
35. — Litt.: Biogr. av J. S. Bassett (2:a uppl.
1916).
Jackson [d^äksn], Thomas Jonathan,
amerikansk sydstatsgeneral (1824—63). Han blev
1846 artilleriofficer, deltog med utmärkelse i
kriget mot Mexico, blev 1848 major och tog
1852 avsked, varefter han var lärare vid
krigsskolan i Lexington till krigsutbrottet 1861. J.
blev då överstelöjtnant i sydstaternas armé. Han
avgjorde genom ett djärvt anfall till de
konfede-rerades förmån första slaget vid Bull Run (21
juli 1861) och fick
där av general Lee
för sin orubbliga
uthållighet (”som en
stenmur”) det namn,
S t o n e w a 11
Jackson, vilket alltsedan
dess allmänt använts
om honom. Sin stora
strategiska berömmelse
vann J., nu
generalmajor, genom sina
mästerliga operationer i
Shenandoahdalen
våren 1862. Från
Shenandoahdalen ilade J.
till sydstatshuvudstaden Richmonds undsättning
och tog ärofull del i de häftiga striderna i dess
närhet 25 juni—1 juli s. å. Efter ytterligare
framgångar vid Harpers Ferry 13 sept. och vid
Fredericksburg 13 dec. befordrades J. till
generallöjtnant men råkade under striden vid
Chancel-lorsville 2 maj 1863 att av misstag bli beskjuten
av egna trupper, sårades svårt och avled 10 maj.
— Litt.: G. F. R. Henderson, ”Stonewall J. and
the American civil war” (2 bd, 1898).
Jacksonville [d^äTsnvil], största staden i
Florida, U.S.A., i n. ö. hörnet av staten, vid S:t
Johns River; 205,000 inv. Betydande hamnstad
och mycket besökt turistort. Badort:
Jacksonville B e a c h, 6,400 inv.
Jackträdet, dets. som jakträdet, se
Brödfruktträd.
Jacob [$akå’b], Max, fransk författare av
judisk börd (1876—1944). Han hörde till G.
Apollinaires krets av fantasifulla litterära
reformatorer och grundade själv den s. k.
druidis-men. ”La défence de Tartuffe” (1919) skildrar
en omvänd judes extaser halvt patetiskt, halvt
humoristiskt; sitt bästa har J. dock givit i den
korta, sinnrika och gäckande anekdotens form
med ”Le cornet å dés” (1923). J. blev
avrättad i ett tyskt koncentrationsläger under 2:a
världskriget. — Monogr. av A. Salmon (1927)
och J. Rousselot (6:e uppl. 1946).
Jacob [d^éiTab], Naomi Ellington, engelsk
författarinna (f. 1889). J., som är mycket
produktiv, har skrivit en rad skickligt utförda
skildringar i populär stil med motiv främst från
engelskt landsortsliv, ss. ”That wild lie —”
(1930; sv. övers. ”Huset Gollantz”, 1936), ”Young
Emmanuel” (1932; sv. övers. ”Två bröder
Gollantz”, 1936), ”Four generations” (1934; sv.
övers. ”Fyra generationer Gollantz”, 1936), ”Fade
out” (1937; sv. övers. ”Rampljus”, 1939), ”This
porcelain clay” (1939; sv. övers. ”Gudars avbild”,
1940), ”They left the land” (1940; sv. övers.
”Fädernas gård”, 1941), ”The cap of youth”
(1941; sv. övers. ”På väg mot målet”, 1942),
”Under new management” (1941; sv. övers.
”Foresthotellen”, 1943), ”Private Gollantz” (1943;
sv. övers. ”Emanuel Gollantz vänder åter”, 1944),
”Susan Crowther” (1945; sv. övers. 1947),
”Ho-nour’s a mistress” (1947) och ”Gollantz” (1949).
Jacobæus, Hans Christian, läkare (1879
—193 7), med. dr vid
Karolinska inst. 1907,
doc. där i medicin 1908
—16, överläkare på
medicinska avd. av
Maria sjukhus i
Stockholm 1914—16, prof, i
medicin och 2:e
överläkare vid
Serafimer-lasarettet 1916, medl.
av Arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelses
vetenskapliga råd för
medicin 1920 och av
Medicinalstyrelsens
vetenskapliga råd för
tuberkulosvård 1928, ordf, i Karolinska inst:s
Nobelkommitté 1932. J. var som vetenskapsman
särsk. bekant genom arbeten över bröst- och
bukhålans endoskopi.
Jacobi [-kå’bi], Carl Gustav Jakob, tysk
matematiker (1804—-51), 1829—42 prof, i
Königs-berg. J:s arbetsfält var i mångt och mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
