- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
161-162

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isbrytare - Isbräcka - Isbränna - Isbåt - Iscensättning - Ischemi - Ischia - Ischias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

161

Isbräcka—Ischias

162

neriet var tidigare ångmaskin
med kol- el. oljeeldade
pannor, men med den 1933
färdigställda svenska
statsisbry-taren ”Ymer” med 2
akter-och 1 förpropeller infördes
dieselelektrisk drift på i.
”Ymer” har stått modell för
senare i Europa och
Amerika byggda större i.

Isbrytarverksamheten avser
att med användning av
statliga och/el. kommunala och
enskilda i. dels åvägabringa
en för näringslivet önskvärd
förlängning av
skeppnings-säsongen i isbelagda
farvatten, dels öka säkerheten till sjöss vintertid,
varvid h a vsi sbr y t n i ng numera vanl.
ombesörj es av staten, medan lokalisbrytning,
i en del fall med bistånd av staten, skötes av
kommunala el. enskilda hamnar. Större
utländska hamnar började redan på 1870-talet och
svenska på 1890-talet anskaffa egna i. Först 1926
färdigställdes den första svenska statsisbrytaren,
”Atle” (1,750 ton deplacement, 6,000 hk), 1933
följd av ”Ymer” (3,465 ton, 9,000 hk), som omkr.
1953 beräknas följas av ”Thule” (1,850 ton, 4,800
hk) och senare ännu en fjärde. Statens
isbrytar-verksamhet i Sverige, som under normala
och milda vintrar (c:a 75% av samtliga)
be-drives endast vid norrlandskusten samt i
Vänern och Mälaren men under stränga vintrar
framför allt erfordras vid landets v. och s.
kuster, ledes sedan 1947 av Kommerskollegium
med Statens isbrytardirektör som
verkst. tjänsteman, vilken som lokala
förbindelseorgan med sjöfart, industri och handel
har isbrytarombud i de större hamnarna
och vid behov ordnar is kontor för regional
ledning av verksamheten inom särsk. utsatta
områden. Statsisbrytarnas bemanning, drift och
underhåll ombesörjas av marinen.
Isbrytarledningen föranstaltar i samarbete med marin- och
flygledningarna vid behov om förhyrning för statens
räkning av kommunala och enskilda i. samt om
isflygspaning, proviantering från luften av
infrusna fartyg m. m. — Större kommunala
svenska i. finnas i Stockholm och Göteborg. — Såväl
i. som sjöfartens olika organ få underrättelser
om is- och seglationsförhållandena i de svenska
kusthaven och vissa inlandsfarvatten genom den
av Sveriges meteorologiska och hydrologiska inst.
anordnade issignaltj änsten, som dagl.
genom press och rundradio utfärdar i s b e
rättelser. Dessa berättelser, avfattade i en för
sjöfarande lättfattlig sifferkod, äro baserade på
telegrafiskt insända israpporter från ett
100-tal isutkiksstationer, i regel
lots-och fyrplatser.

Isbräcka, den lodräta isvägg, som bildas, då
en glaciär mynnar i sjö el. hav och isberg
lösgöras därifrån. ■— Se bild 6 å pl. vid Glaciär.

Isbränna, isbetäckning på odlad mark, som
uppkommer, då ytvatten fryser; skadlig för
sä-NFXI-6

Statsisbrytaren ”Ymer”.

des- och vallplantor. I. förhindras genom
omsorgsfull planering av åkerfälten och deras
uppläggning i kullriga tegar, skilda genom
vattenfåror.

Isbåt, lätt men starkt byggd båt, försedd med
tre kölar el. medar för att även kunna dragas
på isen.

Iscensättning [isè’n-] (fr. mise-en-scène),
sammanfattande benämning på de yttre
anordningar (dekoration, kostym, belysning,
gruppering m. m.), vilka krävas för ett teaterstyckes
framförande på scenen.

Ischemi [iske-] (av grek, üschein, hämma, och
hdi’ma, blod), blodfattigdom; vid allmän i.
är blodmängden i kroppen minskad. Lokal i.
beror ofta på en lokal hämning av blodtillförseln
genom förträngning av de tillförande ådrornas
vidd, förändringar i kärlväggen, inkilning av
lösryckta blodproppar el. andra embolier (se
Blodpropp), kramp i blodkärlets egen muskulatur, ss.
då man under inflytandet av en sinnesrörelse
bleknar.

Ischia [i’skia], ö i Tyrrhenska havet, utanför
Neapelbukten, Italien; 46 km2, 29,500 inv. ön är
bergig med slocknande vulkankratrar; bekant
för sin skönhet, torrt klimat och varma källor.
Högst är vulkanen Epoméo, 789 m ö. h.
Huvudort är Ischia på ö. kusten; badorten Casamicciola
ligger på n. kusten.

1’schias (av grek. ischi’on, höft), Neuralgia
ischia’dica, en neuralgisk smärta, förmedlad
genom de sensibla grenarna av människans största
nerv, ne’rvus ischia’dicus. Smärtan förlägges vanl.
till denna nervs utbredningsområde utefter hela
baksidan av benet och kan således sitta såväl
uppe kring själva höften och utefter baksidan av
låret som nere i vaden och hålfoten. Smärtorna
kunna småningom övergå till en jämn och olidlig
”molvärk” samt även vara förenade med kramp
och domning i vaden. I. är vanl. ensidig, någon
gång dubbelsidig. I beror vanl. på att en el.
flera av ischiasnervens rötter vid deras utträde
genom mellankotshålen komprimeras, oftast
genom utpressad substans ur mellankotskivan, s. k.
diskbråck, i mera ovanliga fall genom trycket
av en tumör o. dyl. Ischiassmärtor kunna också
förekomma vid inflammation i nervus ischiadicus
el. dess rötter. I. behandlas med vila och
smärt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free