Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländska republiken - Historia - Författning och förvaltning - Rättskipningen - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått och vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Irländska republiken
tanken uttryckes i 1937 års författning, som eg.
avser hela det ”nationella området”, ehuru den
nuv. separationen (partition) erkännes de facto.
Till skillnad från alla övriga dominier
förklarade sig I. neutral vid krigsutbrottet 1939.
Neutraliteten iakttogs rigoröst. Neutralitetspolitiken
hade övertygande stöd av folkopinionen, och vid
valet 1944 vann Fianna Fail en överväldigande
seger, som betecknade höjdpunkten för partiets
framgång. I juni 1945 valdes Seån T. O’Kelly
till president efter D. Hyde, som hade innehaft
denna post sedan 1938, då en president för första
gången inträdde i st. f. generalguvernören. I
aug. 1945 förklarade De Valera i dåilen, att I.
numera vore och sedan antagandet av 1937 års
författning faktiskt varit en republik.
Förbindelserna med Nordirlands regering ha på senare år
förbättrats genom ekonomiskt samarbete till hela
öns gagn. Efter 2:a världskriget började I.
utträda ur sin långvariga isolering. Landet deltar
i Marshallplanen och samarbetar även därför
närmare med Storbritannien. Ännu 1946 var De
Valeras makt till synes obruten, men i okt. 1947
förlorade Fianna Fail vid fyllnadsval två
mandat till det nybildade republikanska partiet Clann
na Poblachta, som under ledning av Seån Mac
Bride kräver en skarpt nationalistisk kurs samt
ekonomiska och sociala reformer. De Valera
skyndade sig att anordna nyval i syfte att
förekomma ett växande hot mot sin ställning.
Resultatet av valet CV2 1948) blev, att regeringspartiet
miste den absoluta majoriteten, ehuru Clann na
Poblachta blott erhöll få mandat. Med 68
platser av 147 förblev Fianna Fail det starkaste
partiet, men oppositionspartierna och de
oavhängiga förenade sig i den nya dåilen och
störtade De Valera 18/z s. å. En koalitionsregering
bildades genast av J. A. Costello, medl. av Fine
Gael. 1948 utträdde I. formellt ur samväldet och
proklamerade sig som republik med namnet I.
F. å. erkändes denna av Storbritannien. 1951
återkom De Valera till makten efter för honom
gynnsamma val.
Författning och förvaltning. Författningen,
som är av 1937, vilar helt .på folksuveränitetens
grund. Presidenten väljes för 7 år genom direkta
val av dem, som ha rösträtt till det irländska
underhuset kallat Däil Éireann, och kan omväljas en
gång. Rätt att nominera tillkommer såväl 20
personer, vilka äro medl. av parlamentet, kallat
Oireachtas, som minst 4 councils i administrativa
counties. Presidenten utnämner premiärministern,
kallad taoiseach, på nomination av dåilen och på
dennes nomination med dåilens godkännande
övriga led. av regeringen, inkallar och upplöser på
premiärministerns råd dåilen och kan vägra sådan
upplösning, om sagda minister förlorat dåilens
förtroende, signerar och promulgerar av
parlamentet stiftade lagar och kan vända sig
såväl till parlamentets båda hus som folket genom
budskap. Han utövar också högsta befälet över
krigsmakten och benådningsrätten.
Premiärministern, dennes vikarie och finansministern skola
alltid vara led. av dåilen, medan två andra
ministrar måste tillhöra senaten, kallad Seanad
144
Éireann, övriga ministrar, som kunna vara 2 till
10, kunna vara led. antingen av det ena el. av
det andra huset. Alla ha dock utan åtskillnad
tillträde till båda kamrarna. Regeringen är
ansvarig inför dåilen. I vissa fall skall presidenten
utom regeringen också höra ett särskilt statsråd,
som modellerats med Englands Privy Council
som förebild.
Till Dåil Éireann har i regel varje man och
kvinna, som fyllt 21 år, såväl aktiv som passiv
valrätt. Medlemsantalet fastställes från tid till
annan genom lag men må ej vara lägre än en
led. för varje 30,000 el. högre än en led. för
varje 20,000 av befolkningen. Valen äro
proportionella. Presidenten må icke dröja så länge
med utövningen av sin upplösningsrätt, att en
dåils livslängd överstiger 7 år. Seanad Éireann
består av 60 led., av vilka u utnämnas av
premiärministern och 6 väljas av universiteten. De
övriga 43 företräda 5 olika fackgebit. Allmänna
nyval av senaten skola äga rum senast 90
dagar efter dåilens upplösning. Oireachtas som
helhet, till vilken dock efter engelsk förebild
också räknas statschefen, d. v. s. presidenten,
är innehavare av den lagstiftande makten.
Lejonparten av densamma tillkommer dock dåilen.
I. är’ uppdelad i 26 administrativa counties
och 4 county boroughs, alla styrda av councils,
som utses för 3 år i sänder. Valen till de
provinsiella församlingarna äro proportionella.
Kvinnor äro valbara i samma utsträckning som män.
Rättskipningen regleras av en lag av 1924.
Domstolsorganisationen är ganska olik den
engelska. Ett flertal domstolstyper finnas. Högsta
domstolen (Supreme Court) består av Chief
Justi-ce och 4 andra domare. Den avdömer mål, som
från High C our t (hovrätten) dragas dit. Den
sistn. består av president och 5 ord. domare samt
handlägger alla slags mål, civil- och brottmål,
både sakfrågan och rättsfrågan i målen. En
särskild Court of Criminal Appeal (brottmålshovrätt)
finnes emellertid. Vidare finnes en Central
Criminal Court, bestående av en hovrättsdomare,
som på av hovrättspresidenten bestämda tider
reser omkring och rannsakar grövre brottmål. I.
är vidare uppdelad i 9 större domkretsar för
vanliga mål, s. k. circuits, vardera med en
domare, utom den i Dublin, som har 2. Här
handläggas tvistemål upp till visst värde samt alla
slag av brottmål utom mord, förräderi m. m.
Underdomstolarna, District Courts, utöva en
summarisk rättskipning och avdöma civila tvister om
högst 25 £ värde och brottmål upp till 10 £
böter.
För svar sväsen. Lant- och flygstridskrafterna
omfatta en permanent kader på 12,500 man med
60,000 i reserv. Flottan består av några mindre
krigsfartyg.
Vapen och flagga. Vapen: i blått fält
gyllene harpa med silversträngar. Flagga: 3
vertikala fält: grönt, vitt, orange, först brukad av
de irländska nationalisterna 1916.
Mått och vikt. I. har samma mått och
viktsystem som Storbritannien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
