Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationell privaträtt - Internationell rätt - Internatskola, internat - Internera - Internering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Internationell rätt—Internering
102
efter att tidigare mest ha behandlats i anslutning
till de inomstatliga rättsreglerna på varje
särskilt område. I huvudsak har i. utbildats i
modern tid. Försök ha gjorts att genom
kollektiva statsfördrag nå en viss enhetlighet på olika
rättsområden. Av stor betydelse har här varit
det arbete, som nedlagts vid en rad internationella
konferenser i Haag, liksom i N. F:s, senare
också FN:s regi. Särsk. fruktbringande har för
de skandinaviska ländernas del varit den på
samfällda konventioner uppbyggda, gemensamma
lagstiftning, som under det senaste halvseklet
genomförts, framför allt inom familjerätten men även
inom t. ex. civilprocessen. För svensk rätt äro
här att nämna en rad lagar. Dels finnas lagar,
som vila på Flaagkonferenserna o. a.
internationellt samarbete. Dit höra lagar 1904 om vissa
internationella rättsförhållanden rörande
äktenskap och förmynderskap och 1912 om äktenskaps
rättsverkningar, 1899 års lagar om handräckning
åt och om vittnesförhör vid utländsk domstol
samt om verkställighet i visst fall av utländsk
domstols beslut, ävensom 1929 års lag om
utländska skiljeavtal och skiljedomar. Dels
finnas lagar, som vila på samnordiska
konventioner. Dit höra 1931 års förordningar om
äktenskap, adoption och förmynderskap samt om
indrivning av underhållsbidrag, 1932 års lag om
erkännande och verkställighet av dom, som
meddelats i ett nordiskt land, i de övriga, 1934 års
lagar om konkurs samt lagar 1935 och 1937
om dödsbo. — Litt.: C. A. Reuterskiöld,
”Handbok i svensk privat internationell rätt” (2:a uppl.
1912); F. W. Ekström, ”Sju internationellt
privaträttsliga uppsatser” (1920); ö. Undén,
”Internationell äktenskapsrätt” (1922); N. Gjelsvik,
”Lærebok i millomfolkelig privatrett” (2:a uppl.
1936); P. Hult, ”Föräldrar och barn enl. svensk
i.” (1943); H. Nial, ”Internationell
förmögenhetsrätt” (1944); T. Gihl, ”Några kapitel av den
internationella privaträttens historia” (s. å.) •; H.
Karlgren, ”Kortfattad lärobok i intern,
privat-och processrätt” (1950).
Internationell rätt, de rättsregler, som gälla el.
anses gälla för rättsliga mellanhavanden antingen
mellan stater, folkrätt, el. enskilda från olika
stater, internationell privaträtt, el.
mellan en stat och medborgare i annan stat, i
n-ternationell förvaltnings-,
process- el. straffrätt. I. befinner sig ännu
i ofullständigt och fragmentariskt skick.
Internatskola, i n t e r n ä t, skolform,
kännetecknad av att eleverna icke blott erhålla
undervisning på skolan utan även bo och inta sina
måltider där. Det dröjde ända till 1830, innan försök
i större skala gjordes att omsätta
internatskole-tanken i Sverige. Det var den engelska
förebilden, som gjorde sig gällande, när man d. å.
grundade Hillska skolan å Barnängen, vilken dock
ägde bestånd endast till 1846. Karaktär av i. hade
även Fjellstedtska skolan (grundad 1856) under
sin tidigare tillvaro. Marken var sålunda i någon
mån beredd, när grosshandlare William Olsson
från London 1896 grundade Lundsbergs skola
efter engelska förebilder. Framgången för de
så
lunda demonstrerade idéerna blev så betydande,
att red. A. E. Jeurling 1900 lade grunden till
Solbacka läroverk, Stjärnhov. Dessa båda
gossin-ternat ha följts av andra, ss. Sigtunaskolan
(grundad 1924 av rektor Harry Cullberg).
In-ternatskoleidén har ytterligare utvecklats genom
upprättande av saminternat för gossar och
flickor, ss. Viggbyholmsskolan (grundad 1928 av
rektor Per Sundberg), Siljanskolan i Tällberg
(grundad 1927 av makarna Signe Bergner-Alm
och rektor Harald Alm), Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk (grundat 1925, saminternat 1938)
och S:t Sigfrids internatskola i Räppe (grundad
1920 av fru Anna Ullman). Dessutom finnas ett
flertal flickinternat, ofta även med
praktisk inriktning, förmedlande kunskaper i husligt
arbete o. dyl. Till denna kategori höra bl. a.
Mariannelunds praktiska skola (grundad 1904)
och Lidingö flickpension (grundad 1927). En
särställning intog den av Ester Boman ledda
Ty-ringe helpension för flickor i Hindås (1909—36),
som i flera avseenden verkat vägbanande för
modern undervisningsmetodik i Sverige. —
Åtskilliga här nämnda skolor äro icke enbart
inter-nat utan motta även elever, boende utanför
skolan (externer). Målsättningen för undervisningen
i i. kan skifta avsevärt. Somliga föra fram till
studentexamen (ss. här nämnda gossinternat),
medan andra lägga huvudvikten vid allmän
medborgerlig bildning samt karaktärsdaning. — Till
formen kunna även flertalet av Sveriges
folkhögskolor, lantmannaskolor samt blind- och
döv-stuminst. kallas i. men bruka vanl. ej gå under
denna benämning. Internat i fullare och
strängare mening äro däremot skyddshem och
uppfostringsanstalter för vanartade barn.
Internera, innestänga, innesluta, inspärra;
avspärra.
Internering, jur., ett 1927 tillkommet och 1937
omarbetat rättsinstitut, som jämte förvaring
åsyftar ett effektivt bekämpande av den kroniska
brottsligheten. För att domstol skall kunna
förordna om i. i st. f. straff, fordras, att den
brottslige tidigare dömts till och undergått straffarbete
el. förvaring i sammanlagt minst 4 år, att å det
aktuella brottet kan följa straffarbete, att
brottet förövats antingen medan den brottslige
undergick straffarbete el. inom 5 år från senaste
fri-givningen från sådant straff el., betr, den som
varit förvarad el. internerad, inom 10 år från
utskrivningen, att han på gr. av
sinnesbeskaffenheten och i målet upplysta förhållanden måste
antagas icke komma att låta sig rätta genom
straff samt att han är att anse som vådlig för
annans säkerhet till person el. egendom. Den, som
förskyller livstids straffarbete, får ej ådömas i.,
eftersom syftet med i. uppnås genom livstids
straffarbete. Innan domstol ådömer i., inhämtas
yttrande från en särskild nämnd,
Internerings-nämnden. Vid i. lämnas tiden för anstaltsvistelsen
inom vissa gränser öppen. Domstolen föreskriver
en minsta interneringstid, varierande mellan 5
och 15 år, men om utskrivning och eftervård
förordnar Interneringsnämnden. Utskrivning må ej
ske, så länge den internerades samhällsfarlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
