Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inteckning - Inteckningsbanken ab. - Inteckningsbevis - Inteckningsbok - Inteckningsgarantiaktiebolag - Inteckningshandling - Integer vitae scelerisque purus - Integral - Integralekvation - Integralkalkyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inteckningsbanken ab.—Integralkalkyl
72
väsentliga delar med de nu angivna; i. av dessa
slag ger dock ej annan rätt än förmånsrätt i
gäldenärens konkurs. Även i. till betryggande av
nyttjanderätt, servitutsrätt m. m.,
så att rätten kommer att gälla även mot ny
ägare till fastigheten, är anordnad efter likartade
grunder. Fastighetsägarens medgivande kräves
likvisst blott för i. för rätt till elektrisk kraft;
betalning ur köpeskilling efter exekutiv försäljning
kan blott yrkas på gr. av i. för avkomsträtt.
Inteckningsbanken ab., Stockholm, grundades
1869 under namnet Stockholms
intecknings-garan-ti-ab (namnet ändrades i maj 1943 till I.) av J. H.
Palme med en grundfond av 1 mkr och hade
ur-spr. till ändamål att verka som förmedlare mellan
låntagare och långivare samt att mot avgift
garantera långivaren, att han i rätt tid av sin
gäl-denär utfinge kapital och ränta. Garantien var
sålunda en form av försäkring. Efter 4 år
ändrades programmet för verksamheten till att
omfatta såväl drivande av amorteringslånerörelse
som bankrörelse i allm., varigenom I. kommit att
intaga en säregen ställning mellan
hypoteksinsti-tut och affärsbank. Medan affärsbankerna äro
förhindrade att upptaga obligationslån för sin
verksamhet, kan I. för sin hypoteksrörelse utge
obligationer med pant av inteckning i fast
egendom i huvudstaden. — 1950 uppgick I:s
omslutning till 361 mkr, varav egna fonder 36 mkr
och utelöpande egna obligationer 213 mkr.
Inteckningsbevis, av inskrivningsdomaren å
ingiven handling tecknat bevis om på gr. av
handlingen fastställd inteckning el. med denna
vidtagen åtgärd.
Inteckningsbok, en vid häradsrätterna i
Sverige tidigare förd bok över meddelade
inteckningar m. m., officiellt ett register till
intecknings-protokollen, i verkligheten en något ofullkomlig
fastighetsbok.
Inteckningsgarantiaktiebolag, av vilka det
äldsta och största (Stockholms i.; se
Inteckningsbanken ab.) grundades 1869, hade urspr. till
huvuduppgift att mot avgift bereda kapitalplacerare
garanti för riktiga fullgörandet av i fast
egendom intecknade, av dem belånade
skuldförbindelser. Denna uppgift kom efter hand att ersättas
med direkt fastighetskreditgivning, vartill medel
anskaffas genom försäljning av obligationer.
Utom Inteckningsbanken ab., som även driver vanlig
bankrörelse, bedriva numera endast två i.
verksamhet, näml. Göteborgs i. och Hälsingborgs i.
Inteckningshandling, skriftlig handling, på gr.
av vilken inteckning fastställts el. sökes.
1’nteger vitae sceleri’sque pürus, lat., ren i
vandel och utan skuld, första versen av
Hora-tius’ ode 1:22; sjunges ofta vid jordfästningar
till F. F. Flemmings tonsättning.
Integräl (av lat. i’nteger, hel), matem.
Begreppet i. har uppkommit i samband med problemet
att beräkna ytor. En kurva C (se fig.) har
ekvationen y = f(x), där f(x) är en kontinuerlig
funktion, här för enkelhetens skull antagen
positiv. Intervallet (a,b) uppdelas genom punkterna
xi,X2. .. x«-i i n delintervall (xk-i, xk\ där k =
1,2... n och xo = a och Xn = b. Om är en
godtycklig punkt i intervallet (xk-i, x k) och
in-tervallets längd xk—xkx betecknas med Axk, ger
summan f (fi) . d.n + f (£2) . Jx2 + . .. + f
(£») . dx^ett approximativt värde på storleken av
den mellan C, x-axeln och linjerna x = a och
x — b inneslutna ytan. Låter man antalet
del-ningspunkter växa obegränsat och samtliga
delintervalls längder gå mot 0, så närmar sig
sum-b
man ett gränsvärde, den bestämda i. y
a
ffx^dx = den inneslutna ytan, a kallas i :s undre,
b dess övre gräns. Bildas i. med godtycklig undre
gräns och betraktas den övre gränsen som
variabel, b = x, så blir i. en funktion av denna övre
gräns, den obestämda i. av /(x) ; F(x) =
yf(x)dx. Man har F’(x) = f(x), d. v. s.
derivatan av den obestämda i. är = integranden
f(x), varför integration i viss mening är
den omvända operationen till derivation. Vidare
b
gäller den viktiga relationen j f(x}dx = F(b)—
a
F (a). — Vid volymberäkning uppträda
dubbelintegraler f(x, y) dx dy, och på liknande
sätt skrivas högre, multipla integralbildningar.
Benämningen i. har införts av Johan Bernoulli d. y.,
tecknet y (urspr. ett S) av Leibniz. Begreppet i.
har fördjupats av Riemann och generaliserats i
synnerhet av Lebesgue. — Även lösningen till en
differentialekvation kallas ibland i.
Integralekvation, en ekvation, där en obekant
funktion <p förekommer under integraltecknet.
Mest ha studerats ekvationer av formerna
b
1) fM =f K (x, t) <p (tfdt och
a
b
2) fM = T (*)—K {x, t) <p (tjdt
. a
[ffF) och K(x,f) äro kända funktioner; K(x, t)
är ekvationens ”kärna”, A en parameter], Ekv. 2),
som har stor betydelse för matematik och fysik,
har först lösts av I. Fredholm. Viktiga bidrag
till teorien för i. ha i övrigt lämnats av Abel,
Volterra, Hilberth, Schmidt m. fl.
Integralkalkyl sysslar med beräkningar av
integraler samt deras användningar. Medelst i. kan
man beräkna t.ex. ytor, båglängder, volymer,
tyngdpunkter m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
