Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Institut de France, Franska institutet - Institut d’études scandinaves - Institutet for historie og samfundsökonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63 Institut d’études scandinaves—Institutet for historie og samfundsökonomi 64
Institut de France.
ka institutet, Frankrikes högsta officiella
korporation för vetenskap och konst. Omfattar
sedan 1832 fem olika akademier. Varje akad.
har sin styrelse och förfogar fritt över de
medel, som äro dit anslagna el. donerade;
sekretariat, bibliotek o. a. samlingar äro
gemensamma. Sedan 1806 är I. inrymt i Palais de
l’In-stitut. Sex offentliga sammankomster hållas årl.,
en för varje akad. och en gemensam 25 okt.
(I :s stiftelsedag).
Nationalkonventet hade 1793 upphävt alla
akademier och vittra samfund, men 1795
stadgades, att ett Institut national skulle
upprättas med uppgift att följa de nyare
upptäckterna och främja vetenskap och konst. Det fick
genom lag av 25 okt. s. å. sin organisation och
fördelades på tre ”klasser”, vilka 1803 ökades
till fyra. 1816 erhöll institutet sitt nuv. namn
och klasserna titeln akademier. 1832 tillkom en
femte akademi.
I. förfogar över flera donationsfonder samt
disponerar egendomen Chantilly (Musée Condé),
slotten Langeais och Chalis (Musée
Jaquemart-André) m. m. Organisationen av de fem
akademierna, som bilda I., är i huvdsak följ.: 1)
Académie francaise (Franska akad.), grundad 1635
av Richelieu, består i våra dagar (liksom från
början) av 40 medl., av vilka en dir. och en
kansler väljas av sina kolleger för varje kvartal
och en ständig sekr. väljes på livstid. En
kandidat till akad. bör avlägga visit hos alla
akad.-led.; för val erfordras absolut röstmajoritet.
Stundom inväljas personer, som, utan att vara
särsk. lämpade för akad:s arbete, ha gjort sig
väl förtjänta om fäderneslandet, t. ex.
framstående militärer. Den nyvalde akad.-led. håller en
discours de reception, som vanl. är ett äreminne
över hans företrädare. Akad:s förnämsta
uppgift är att genom redigerandet av en ordbok,
”Dictionnaire”, fastställa språkbruket. Åtta uppl.
ha utgivits från 1694 till 1932—35. 1932 utgav
akad. även en liten grammatik, ”Grammaire de
1’Académie franqaise”. Den utdelar vidare
talrika pris för litterära och medborgerliga
förtjäns
ter, särsk. Monthyonpriset. — 2) Académie des
beaux-arts (se d. o.). — 3) Académie des
inscrip-tions et belles-lettres (motsv. svenska Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakad.) kallades först vid
sitt grundande (1663) Petite acedémie (Lilla
akad.) och hade 4 medl. med uppdrag att
avfatta inskriptioner och deviser för monument och
medaljer. Från 1717 utökades dess befogenheter,
och till 1793 utgav den ”Mémoires de
1’Académie”, behandlande historiska, arkeologiska och
filologiska ämnen. Under Napoleon utgjorde
denna akad. 3:e avd. av I. under namn av Classe
d’histoire et de littérature, 1815 återtog den det
namn den ännu har. Den har utg. och utger
alltjämt ett stort antal texter rörande Frankrikes
historia och antik historia. Akad består av 40
medl., 15 fria medl., 12 utländska passiva medl.
och 70 korresponderande led. (40 utländska, 30
franska). Under denna akad. lyda de franska
arkeologiska inst. i Aten och Rom samt École des
chartes. — 4) Académie des Sciences
(Naturvetenskapernas akad.). Grundad 1666, bestod denna
akad. urspr. av 6 sektioner och hade 10 hedersled.,
20 pensionärer, 20 passiva medl. och,
egendomligt nog, 20 elever. Den skulle korrespondera med
vetenskapsmän i Frankrike och utlandet. Akad.
räknar i våra dagar 74 medl., därav 72 fördelade
på 12 sektioner om vardera 6 medl. (geometri;
mekanik; astronomi; geografi och navigation;
allmän fysik; kemi; mineralogi; botanik;
lantbruks-ekonomi; anatomi och zoologi; medicin och
kirurgi: vetenskapens tillämpning i industrien) samt
2 ständiga sekr., som icke tillföra någon
sektion. Den har vidare 10 fria r vdl. och 6 icke
i Paris bofasta medl., 12 utländska passiva led.
och 116 franska el. utländska korresponderande
medl. — 5) Académie des Sciences morales et
politiques (Akad. för moraliska och politiska
vetenskaper), grundad 1795, indrogs av Napoleon,
som däri såg en fara för sitt envälde, men
återupprättades under Ludvig Filip 1832; den består
nu av 40 medl. (av vilka en ständig sekr.),
fördelade på 5 sektioner (filosofi; moral;
lagstiftning, allmän rätt och lagfarenhet;
nationalekonomi, statistik och finansväsen; allmän historia
och filosofiens historia); den har vidare 10 fria
medl., 12 utländska passiva medl. och 60
korresponderande medl.
Institut d’études scandinaves [astity’ dety’d
skädinä’v] (Inst. för skandinaviska studier) vid
Sorbonne, öppet för såväl franska som utländska
studerande, har till syfte att utveckla och sprida
kunskap om de nordiska länderna. Franska prof,
och nordiska (danska, norska, svenska) lektorer
meddela vid Sorbonne teoretisk och praktisk
undervisning i Nordens språk, litteratur, historia
och geografi. Styrelsen utdelar studie- och
resestipendier. Till I. är knutet ”Normannia”, en
sammanslutning, avsedd att göra de nordiska
studenterna förtrogna med fransk miljö.
Institutet for historie og samfundsökonomi,
danskt vetenskapligt forskningsinst., grundat 1927,
som arbetar med statsvetenskapliga,
ekonomiskt-historiska och nationalekonomiska frågor. Det
utger kvartalstidskr. ökonomi og Politik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
