Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insektätande växter, insektivorer, karnivorer - Insektätare, insektivorer - Insemination - Inseparabel - Inserat - Inside information - Insidiös - Insignier - Insigniore - Insinuation - Insistera - In situ - Insjö - Insjön - Inskip, Sir Thomas - Inskjutning - Inskrifter - Inskription - Inskriven figur - Inskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Insektätare—Inskrivning
58
avsöndrade vätskan. Sålunda ombildas
djurkroppens äggviteämnen till peptoner genom pepsin,
varvid likaledes i sekretet befintliga organiska
syror medverka. För en del i. synes pepton
utgöra den normala kvävekällan. Tack vare sin
förmåga att tillgodogöra sig ämnen ur
djurkroppen kunna i. leva på näringsfattig mark
(vit-mosskärr, torvmossar, sandfält m. m.). — Litt.:
F. E. Lloyd, ”The carnivorous plants” (1932);
C. Skottsberg m. fl., ”Växternas liv”, bd 2, HI:i
(1934)-
Insektätare, insektivorer, InsectPvora,
däggdj ursordning, omfattande i regel små
former av råttlik kroppsform. Alla livnära sig mest
av insekter o. a. lägre djur och äro i rörelse
mest nattetid. De förekomma i alla delar av
världen utom i Australien och Sydamerika. I.
äro de ursprungligaste av de äkta däggdjuren,
och några släkten voro företrädda redan i
eocen-tiden. De ha primitiva drag, t. ex. ofullständig
förbening av hårda gommen och trumhålan samt
ringa utveckling av storhjärnan. Till i. höra
bl. a. följande i Sverige representerade familjer:
näbbmöss (Soricidae), mullvadar
(Tal-pidae) och igelkottar (Erinaceidae).
Inseminatiön (till lat. sèmina, frön,
könsceller), överföring av säden till slidan vid
könsumgänge el. artificiellt (se Konstgjord
sädesöver-f öring).
Inseparäbel, oskiljaktig.
Inserät (av lat. inse’r er e, infoga), meddelande
el. notis i en tidn.; insändare; förr även:
annons.
Inside information [i’nsåid infaméi’/an], eng.,
förtrolig upplysning för dem, som direkt ha med
en viss sak att skaffa.
Insidiös (av lat. insi’diae, försåt), försåtlig.
Insi’gnier [-qn-], värdighets-,
utmärkelsetecken.
Insigniöre (förk. av Cum insigniöre läu’de
approbätur), lat., se Betyg.
Insinuation, elak (kränkande) antydan. — I
n-sinuéra, antyda, förtäckt låta förstå. — Ad]’.:
I n s i n u a’n t.
Insistera, enträget yrka, envist påstå.
In si’tu, lat., på platsen, i orubbat läge.
Insjö, geogr., se Sjö.
Insjön, industri- och stationssamhälle i Åls sn
i Dalarne, s. ö. om Leksand vid statsbanelinjen
Borlänge—Rättvik och vid Österdalälvens utträde
ur sjön Insjön; 1,631 inv. (1951). L är
ett betydande handels- och industricentrum. Ett
turisthotell tillhör Reso. Ny bro över älven
under byggnad 1952. Det största industriföretaget
är Insjöns sågverks a b., bildat 1912
(c:a 275 arb.), som äger snickerifabrik m. m.
(bl. a. tillverkning av monteringsfärdiga trähus).
Ett sågverk med hyvleri tillhör A. Bergkvist ab.
Ahrnebergs industrier ab. tillverkar möbler och
alster av konsthantverk. Sveriges största
postorderfirma, Åhlén & Holm, grundades i I. 1899
och flyttades 1915 till Stockholm.
Inskip, Sir Thomas, se Caldecote.
Inskjutning med granatkastare och kulsprutor
avser i regel att genom eldreglering flytta elden
så nära målet, att verkningseld kan öppnas. I.
göres ofta mot ett i.-mål, som ligger på känt
el. lätt bedömbart avstånd från det mål, som
man avser att beskjuta. Vid luftvärnsart.
förekommer i allm. icke i., då så kort tid står till
förfogade vid bekämpning av flygplan, att
verkningseld måste öppnas direkt utan föregående i.
Inskrifter (lat. inscriptiönes). Studiet av i.
kallas e p i g r a f i k och är av största vikt för
kännedomen om forntidens liv och historia.
Epi-grafikens område bestämmes av en yttre
omständighet, materialet för skriften: sten, metall, lera
i motsats till papyrus och pergament. Antikens
i. äro synnerligen talrika och mångskiftande. En
stor mängd offentliga urkunder inristades på
sten- el. bronstavlor för att utställas offentligt,
t. ex. beslut av folkförsamling och råd, fördrag,
domar, edikt o. s. v., kontrakt, räkenskaper o. a.
urkunder av ekonomisk innebörd. Många äro av
sakral art; hit räknas även kalendrar (lat. fasti)
och uppräkningar av segrar och segrare vid
festspelen. Vidare märkas i. på byggnader,
konstverk, gravvårdar och votivgåvor samt i.,
målade på lerkärl o. s. v. el. stämplade på lervaror,
tegel, metallföremål o. s. v. Nutidens affischer
och plakat motsvarades av direkt på väggen
målade i.; vidare ha klåfingriga människor då som
nu tecknat i. på väggarna.
Ett systematiskt samlande och utgivande av i.
verkställdes av vet.-akad. i Berlin på 1800-talet;
anordningen är geografisk. Böckh m. fl. utgåvo
de grekiska i. (Corpus inscriptionum graecarum”,
4 bd, 1828—59; register 1877). Den stora
tillväxten av material nödvändiggjorde ett nytt verk,
”Inscriptiönes graecae”, påbörjat 1873. Viktiga
äro vissa samlingar från särskilda trakter el.
orter, t. ex. från Olympia, Pergamon, Priene,
Delfi o. s. v. Den stora latinska samlingen
”Corpus inscriptionum latinarum” är Mommsens
främsta livsverk.
Litt. är synnerligen vidlyftig. Viktigaste
handböcker äro: W. Larfeld, ”Griechische
Epigra-phik” (3:e uppl. 1914); R. Cagnat, ”Cours
d’épi-graphie latine” (4:e uppl. 1914).
Inskription, inskrift.
Inskriven figur, mat. En månghörnig figur
säges vara inskriven i en kroklinje, om alla dess
hörn ligga på den senare, och omvänt säges en
kroklinig figur vara inskriven i en månghörning,
om den förra tangerar den senares alla sidor.
Inskrivning. 1) (Krig sv i) Förrättning,
varigenom till krigstjänst dugliga värnpliktiga tillföras
krigsmakten det år, under vilket de fylla 20 år. I.
äger rum på hösten det år den värnpliktige fyller
19 år. Till grund för i. föreligga
inskrivningskor t, upprättade av pastorsämbeten m.
fl. myndigheter. De värnpliktiga föruppdelas vid
i. i besiktningsgrupper 1—4, omfattande dugliga
till krigstjänst, besiktningsgrupp T el. tillfälligt
odugliga samt besiktningsgrupp O, odugliga till
krigstjänst. Inskrivningsnämnd hänför
krigstjänst-dugliga värnpliktiga antingen till grupp K el.
till värnpliktiga i allm. Grupp K omfattar bl. a.
studenter och likställda, sjökaptener och likställda
samt värnpliktiga med viss yrkes- el. annan
sär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
