Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlag - Inlaga - Inland - Inlandsbanan - Inlands domsaga - Inlands Fräkne härad - Inlandsis - Inlands Nordre härad - Inlands Södre härad - Inlands Torpe - Inlands Torpe härad - Inledningston - In loco - Inläggning - Inmalningstvång - In manu - In medias res - In medio - In memoriam - Inmutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37 Inlaga—Inmutning 38
ersätta deponentens förlust. Rätt att begagna
saken har depositarien icke, med mindre
deponen-ten givit honom sin tillåtelse. Sker
överlämnandet under medgivande, att det överlämnade utbytes
mot annat av lika art och myckenhet, ss. vid
insättning å s. k. depositionsräkning hos bank,
föreligger ej i. utan försträckning.
Inlaga, skrift, varigenom part i rättegång el.
eljest hos offentlig myndighet utvecklar sin talan.
Inland kallas den del av s. Bohusläns fastland,
som ligger mellan havet och Göta älv och
omfattar I:s Fräkne, I:s Nordre, I:s Södre och
I:s Torpe hd. — Namnet är betygat fr. o. m.
1485 som Indiand etc. och har skapats som
motsättning till Utland, d. v. s. Hisingen och
väst-götadelen av Göteborgs och Bohus län.
Inlandsbanan, gemensam benämning på de
statsbanedelar, som tillsammans bilda en
sammanhängande järnvägslinje från Gällivare i n. över
Östersund till Kristinehamn i s., ett avstånd av
1,290 km. I betraktande av dess längd och
trafikområdets geografiska karaktär måste I.
anses vara ett av Sveriges mera imponerande
järnvägsföretag. Den längsta och svåraste delen,
Gällivare—Sveg, 931 km, har byggts av Staten
1907—37, medan sträckan Sveg—Kristinehamn
byggts långt tidigare i olika etapper av enskilda
järnvägsbolag, vilka senare övertagits av Staten.
En tid var det allvarligt tal om att avbryta
arbetena, åtm. temporärt. Betydande delar av I. hade
emellertid blivit färdigställda:
Östersund—Ulriks-fors med sidolinjer, 129 km, 1911—12;
Ulriks-fors—Dorotea, 72 km, 1914—15; Brunflo—
Åsarna, 67 km, 1916—18; Dorotea—Vilhelmina,
56 km, 1918; Åsarna—Sveg, 102 km, 1922;
Vilhelmina—Storuman, 68 km, 1923; (Gällivare—)
Porjus—Jokkmokk, 100 km, 1925—27; Storuman
—Blattnicksele, 49 km, 1928. Många skäl talade
för att arbetet skulle fullföljas, och 1928 års
riksdag beslöt, att så skulle ske.
Kasker—Arje-plog-sträckningen övergavs dock, i stället drogs
linjen östligare över Arvidsjaur och Moskosel.
Bandelen Blattnicksele—Sorsele, 22 km, öppnades
för trafik 1929, Sorsele—Arvidsjaur, 89 km, 1933
och den sista delen Arvidsjaur—-Jokkmokk, 173
km, 1937. Därmed var det stora arbetet
slutfört till en kostnad för den av Staten byggda
sträckan Sveg—Gällivare (exkl.
Brunflo—Östersund) av c:a no mkr. — I. har väl icke blivit,
vad man urspr. avsåg, en huvudpulsåder för
Norrland, som skulle föra landsdelens malm och trä
till hamnar vid Västkusten. I stället har
trafikutvecklingen fått blygsamt omfång, och banan
utgör i företagsekonomiskt avseende en
belastning för SJ. Ur vidare synpunkt äger dock I.
en fullgod motivering, den är kulturbanan mot n.,
som tillgodoser en vidsträckt, glest befolkad
inlandsbygds förbindelser med yttervärlden. Längs
dess spår uppväxa en rad samhällen, centra för
industri och köpenskap i dessa avlägsna bygder.
— Litt.: ”Statens järnvägar 1906—31” (2 bd,
1931); M. Sjöbeck, ”1.” (1938); C. Krantz,
”Kul-turväg mot norr” (1949).
Inlands domsaga i Göteborgs och Bohus län,
under Hovrätten för Västra Sverige, omfattar
Inlands Södre, Nordre, Torpe och Fräkne
härader samt Kungälvs stad. I. utgör sedan 1948 ett
tingslag med tingsställen i Kungälv och
Stenungsund; kansliort är Kungälv.
Inlands Fräkne härad i Göteborgs och
Bohus län omfattar n. Inland med socknarna
Grin-neröd, Ljung, Resteröd och Forshälla; 219,34 km2,
4,470 inv. (1951). I. tillhör Inlands domsaga
(tingsställe: Stenungsund), Uddevalla fögderi och
Älvsyssels n. kontrakt i Göteborgs stift.
Inlandsis, se Glaciär, sp. 19.
Inlands Nordre härad i Göteborgs och Bohus
län omfattar v. Inland med socknarna Hålta,
Sol-berga, Jörlanda, Spekeröd, Norum, ödsmål och
Ucklum; 352,68 km2, 7,969 inv. (1951). I. tillhör
Inlands domsaga (tingsställe: Stenungsund),
Inlands fögderi och Älvsyssels s. kontrakt (utom
Norum och ödsmål, som tillhöra Älvsyssels n.
kontrakt) i Göteborgs stift.
Inlands Södre härad i Göteborgs och Bohus
län omfattar s. Inland med socknarna
Rome-landa, Kareby, Ytterby, Harestad, Torsby och
Lycke; 270,03 km2, 6,856 inv. (1951). I. tillhör
Inlands domsaga (tingsställe: Kungälv), Inlands
fögderi och Älvsyssels s. kontrakt i Göteborgs stift.
Inlands Torpe, storkommun i Göteborgs och
Bohus län, omfattar socknarna Västerlanda och
Hjärtum; 184,77 km2 land, 3,603 inv. (1952).
Inlands Torpe härad i Göteborgs och Bohus
län omfattar ö. Inland med socknarna
Västerlanda och Hjärtum; 204,48 km2, 3,605 inv. (1951).
I. tillhör Inlands domsaga (tingsställen: Kungälv
och Stenungsund), Inlands och Uddevalla
fögderier samt Älvsyssels s. kontrakt i Göteborgs stift.
Inledningston (fr. note sensible), mus.,
halvtonen före tonikan (sjunde tonen i skalan).
In lo’co, lat., på platsen.
Inläggning. 1) Se Konservering.
2) Ett sätt att pryda ett föremål el. en yta
(av trä, sten, metall, o. a.) genom att däri i
mönster inlägga olikartat (el. olika färgat)
material i särskilt gjorda fördjupningar el.
urgröpningar. Se Inkrustering.
Inmalningstvång, se Spannmålsreglering.
In ma’nu el. in ma^ibus, lat., i handom,
tillhanda.
In me’dias res, lat., mitt i ämnet; utan
inledning.
In me’dio lat., i mitten. — In me’dio consi’stit
vi’rtus, det rätta ligger mitt emellan
ytterligheterna (Aristoteles definition av dygden).
In memo’riam, lat., till minne (av); till
hågkomst.
Inmutning, jur., utgör enl. gruvlagen 3/6 1938
den lagliga förutsättningen för rätt att, vare sig
å egen el. annans mark, undersöka och bearbeta
mineralfyndighet. Se Fyndighet. Vill jordägare
utesluta andra från bearbetning av sådan
fyndighet å sin mark, måste han alltid själv söka i. däri.
I. är medgiven alla svenska medborgare; för
utlänningar, vissa bolag m. fl. fordras däremot
K. m:ts tillstånd. Föremål för i. äro fyndigheter,
som innehålla 1) malmerna till ett flertal
metaller, bl. a. guld, silver, platina, koppar, bly,
arsenik samt järn med undantag av sjö- och
myr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
