Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Infibulation - Inficiera - In fidem - Infighting - Infiltration - Infinit - Infinitesimalräkning - Infinitiv - Infinitum - Infix - InfKS - In flagranti - Inflammation - Inflation - Inflexionspunkt - Inflorescens - Influens - Influensa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Inficiera—Influensa
4
m. fl.) förekommande bruk att med metalltråd
hopsy labia minora på flickorna, i första hand
antagligen för att hindra sexuellt umgänge. När
de gifta sig, avlägsnas trådarna, och de
hopvuxna partierna skäras upp. Jfr Kyskhetsbälte.
Inficiera (lat. inffcere), tillföra smitta.
In fi’dem, lat., till bestyrkan av riktigheten
(av protokoll o. dyl.).
Infighting [i’nfaitixj ], eng., i boxning kamp
kropp mot kropp; på svenska närkamp.
Infiltration, med., inträngande av främmande
vätskor, substanser el. celler (t. ex. vatten, urin,
blod, var, pigment) i en vävnad, som därav
genomsättes med ändring av form, färg el. konsistens.
Infinit, oändlig, obegränsad; gramm., om
verbform, som ej kan vara predikat i sats.
Infinitesimälräkning, mat., gemensamt namn
på differentialräkning och integralkalkyl, vid
vilkas grundande Leibniz använde sig av oändligt
små (infinitesimala) storheter.
I’nfinitiv (lat. infinitwus, av infinitus,
obestämd), en form av verbet, t. ex. (att) bära,
bäras. I., som blott har verbalt böjnings- och
konstruktions sätt, betecknar ett förehavande
(verksamhet el. tillstånd) el. försiggående (skeende el.
förlopp). I svenskan ändas i. på -als) utom i
några få fall (gå, se o. s. v.) och bildas av
nästan alla verb (undantag måste m. fl.).
Infinitum, lat., obestämt, obegränsat. — In
i n f i n i t u m, i oändlighet.
Infi’x, språkv., se Af fix.
InfKS, förk. för Infanteriets Kadettskola.
In flagra’nti (se Flagrant), ”på bar gärning”,
säges en förbrytare träffas, då han överraskas
vid själva utförandet av brottet (särskilt vid
äktenskapsbrott). Enl. sv. rätt får förbrytare, som
träffas på bar gärning el. på flyende fot, av
envar gripas, om på brottet kan följa frihetsstraff
el. eljest förhållandena äro sådana, att häktning
över huvud är tillåten.
Inflammation (lat. inflammätio, brand). Då
en kroppsdel blir skadad genom mekaniskt våld,
förbränning, förfrysning, inverkan av kemiskt
retande ämnen, sj ukdomsalstrande bakterier m. m.,
uppstår vanl. en i. på det skadade stället. Detta
blir svullet (tu’mor), rodnat (ru’bor), kännes
varmare (ca’lor) samt vanl. smärtande (do’lor). Det
i. utlösande momentet har medfört el. medför
alltjämt skada och ev. sönderfall av den
angripna vävnaden (aiteration). Rodnaden och värmen
vållas av utvidgning av blodkärlen och därav
betingad rikligare blodtillförsel. Svullnaden
framkallas framför allt genom utträde av
blodbeståndsdelar i vävnadsmellanrummen (exsudation).
Av särskild betydelse är härvid de vita
blodkropparnas utträde. Dessa samla sig utmed
insidan av de finare kärlen inom det skadade
området, genomtränga därefter kärlväggen
(diape-des) och bege sig till följd av sin egenrörelse
ut i den skadade vävnaden. Här förefintliga
bakterier upptagas i cellkroppen och oskadliggöras
(fagocytos). Smärtan förklaras genom de
ändrade förhållanden, för vilka de smärtförmedlande
nerverna utsättas. Förr el. senare göra sig vanl.
helande processer gällande, och den av skadan
förorsakade vävnadsförlusten täckes genom
nybildning (proliferation), vanl. av samma slags
vävnad som den skadade. Genom övervikt för
någon av nämnda processer får i. olika
karaktär. Vid starkt vävnadssönderfall kallas den
nekrotisk. En djupgripande nekrotisk i. i en
slemhinna, såsom ofta är förhållandet i svalget
vid difteri, benämnes difteritisk. En lättare
i. i en slemhinna, vanl. förlöpande med ökad
slemavsöndring, kallas katarr (t. ex. snuva).
Då den proliferativa fasen överväger, benämnes
i. produktiv. Då riklig mängd blodvätska
uppträder i vävnadsmellanrummen, behärskas
bilden av det inflammatoriska ödemet. Om den
utsipprade blodvätskan samlas i ett preformerat
hålrum, ss. i lungsäcken, benämnes i. s e r ö s. Är
den härvid rik på fibrinogen och på grund därav
koagulerande, kallas i. f i b r i n ö s. Om, såsom
kanske vanligast är fallet, exsudatet till mera
betydande del består av vita blodkroppar
(var-kroppar), kallas den varig el. purulent
I. indelas även i akuta och kroniska. Vanl.
benämnes en i. i ett visst organ genom tillägg av
ändeisen -itis till organets vetenskapliga namn
(t. ex. appendicltis, av appendix, blindtarmens
maskformiga bihang).
Inflation (eng. inflation, av lat. infläre,
uppblåsa) kallas en försämring av penningvärdet
genom ökning av betalningsmedlen, som vanl. sker
genom ökad sedelemission och kommer till
uttryck i stegrade priser (”uppblåsning” av
sedelstock och prisnivå). Jfr Deflation.
Inflexiönspunkt, mat., på en kurva är en
sådan punkt (I), där
krökningen övergår
från ena sidan till
den andra. Tangenten
(T) både skär och
tangerar kurvan i en
inflexiönspunkt.
Infloresce’ns, dets. som blomställning.
Influe’ns (av lat. influ’ere, flyta in),
inflytande, påverkan. — Fys. Se Elektriska fält.
Influe’nsa (it. influensa, av lat. influ’ere, flyta
in; eg. sjukdom, som troddes framkallad genom
inflytande från himlakropparna), i) Med., en
akut, specifik virussjukdom, som har tendens att
periodiskt sprida sig över stora delar av
världen (pandemi) och som under mellantiderna
uppträder i mera begränsade epidemier, oftast under
höst och vår och med varierande svårighetsgrad
och frekvens. Sporadiska fall bruka i allm.
betecknas som förkylning. Vid olika
framträdanden har sjukdomen haft många namn, ofta
angivande det land, där man antog, att epidemien
bör j at, ss. kinesiska sjukan, ryska
snuvan el. spanska sjukan. De stora
pandemierna 1889—90 och 1918—19 drogo som
förödande farsoter fram över hela världen;
under den senare (spanska sjukan) uppskattas
antalet dödsfall till c:a 20 mill.
Den av R. Pfeiffer 1892 funna i.-bacillen
ansågs länge som sjukdomens orsak. Numera är
det fastställt, att i. är en virussjukdom. I:s virus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
