Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrial Workers of the World - Industribyrån ab. - Industriell - Industriell demokrati - Industriell ekonomi - Industriell organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937 Industrial Workers of the World—Industriell organisation
Industrial Workers of the World [inda’stri91
G)ä’kaz av Öa <oä’ld], eng., syndikalistisk
organisation, bildad 1905 och avsedd att bli
internationell men praktiskt taget begränsad till U.S.A.
Dess främsta organisatörer voro E. V. Debs
och W. Haywood. I. hade omkr. 1910 V2 mill.
medl. och stod bakom flera stora strejker men
led från 1916 svårt avbräck.
Industribyrån, ab., se Sveriges
industriförbund.
Industrie’11, som hör till industri.
Industriell demokrati innebär en sådan
gestaltning av förhållandet inom industriella o.a.
företag mellan företagens ägare å ena sidan
samt produktionens tekniska ledare, tjänstemän
och arbetsledare och de inom företaget
anställda arbetarna å andra sidan, varigenom sistn.
grupper beredas ett legalt inflytande på
företagens skötsel och förvaltning. Inflytandet kan
tryggas genom rådgivande el. i viss utsträckning
beslutande representation från de anställdas sida.
I. betecknas ibland företagsdemokrati.
Härigenom markeras, att verksamheten icke är
begränsad till enbart industrien utan kan
tillämpas i företag av skilda slag. — Systemet har
vunnit tillämpning dels genom lagstiftning, dels
genom frivilliga överenskommelser mellan berörda
parter. Bestämningen av själva begreppet i. är
icke entydig. Sammanblandning sker ibland med
ekonomisk demokrati. Medan den sistn. i allm.
avser den reglering el. kontroll av-.jiroduktion
och samhällsekonomi, som utövas av
statsmakterna, och således täcker problem av större
omfattning, innebär i. de anställdas samverkan med
arbetsgivaren och företaget på varje enskild
arbetsplats. Detta bör icke hindra, att den
lokala organisationen kan utbyggas med regionala
och centrala organ.
En mångfald system av i. ha prövats. I sin
moderna utformning ha de lokala organ, som
tillkommit för i., ss. driftsråd,
produktionskom-mittéer, företagsnämnder och samarbetsnämnder,
i princip tilldelats endast rådgivande
befogenheter. Frågan om äganderätten har lagts helt
utanför deras kompetensområde. —• Redan före
1 :a världskriget hade fackföreningsrörelsen i
skilda länder framfört krav på arbetarnas
deltagande i industriens ledning, och under kriget
tog engelska regeringen initiativ, ägnade att
utbygga det redan inledda samarbetet inom
industrierna. Exemplet fick efterföljd i olika länder
efter kriget. I Sverige framlade en statlig
kommitté 1923 förslag till lag om inrättande av
driftsnämnder inom industri och hantverk för att
”bereda de anställda ett tryggat inflytande på
företagets förvaltning och allmänna utveckling”.
Förslaget väckte emellertid kritik både från
arbetsgivare- och fackföreningshåll, och någon
proposition avlämnades icke i ärendet.
Under och efter 2:a världskriget
aktualiserades ånyo frågan om i. England blev även nu
föregångslandet. För att effektivisera
produktionen under kriget upprättades här inom olika
industrier produktionskommittéer, och dessa ha i
stor utsträckning fortlevat efter kriget. I bl. a.
938
Tyskland ha under senare år driftsråd
upprättats, vilka fungera som förhandlingsorgan vid de
olika företagen. I Norge, Danmark och Sverige
har det organiserade samarbetet mellan anställda
och företag lösts genom fria överenskommelser
mellan parterna på arbetsmarknaden.
I Sverige hör frågan om i. intimt
samman med det 1938 ingångna s. k. huvudavtalet
(se d. o.). 1946 träffades avtal om
företagsnämnder. Dessförinnan hade lokalt och
centralt samarbete förekommit i viss utsträckning.
Avtalet om företagsnämnder har karaktär av
ramavtal och kollektivavtal. Förutsättning för
att nämnd skall upprättas är, att arbetsgivaren
el. vederbörande lokala fackorganisation begär
detta. Nämnd kan bildas vid företag, som
sysselsätter minst 25 anställda. Vid mindre företag
med minst 5 anställda får den lokala
fackföreningen utse två företagsombud, vilka i princip
ha samma rättigheter och skyldigheter som
arbetarnas led. i företagsnämnd. Nämnden är ett
organ för information och samråd och har till
uppgift att upprätthålla fortlöpande samverkan
mellan arbetsgivaren och de anställda för att
åstadkomma bästa möjliga produktion, att
bereda de anställda insikt i verksamhetens
ekonomiska och tekniska betingelser samt rörelsens
resultat, att verka för de anställdas trygghet i
anställningen samt för säkerhet, sundhet och
trivsel i arbetet, att främja inom företaget
bedriven yrkesutbildning samt att i övrigt verka
för goda produktions- och arbetsförhållanden
vid företaget.- 1948 utformades närmare
företagsnämndernas uppgift att handlägga
arbets-studiefrågor. I samband därmed
upprättas arbetsstudienämnder med uppgift att främja
lokalt samarbete mellan arbetsgivare och
arbetare i frågor rörande arbetsstudier samt
att handlägga tvister ang. dessa. Topporgan
härför är Arbetsstudierådet, som
skall verka för en sund och ändamålsenlig
anordning av arbetsstudieverksamheten samt som
skiljenämnd uppta och avgöra tvister om
giltigheten och rätta innebörden i avtalet.
Företagsnämnd skall bestå av lika antal led. utsedda av
arbetsgivaren och arbetarna vid företaget.
Industriell ekonomi är en gemensam
beteckning för de delar av företagsekonomien, som
behandla för industrien speciella ekonomiska
problem. De huvudproblem, som kunna
innefattas i begreppet i., äro: företagets grundande
och planläggning, organisatoriska problem,
lönesystem och sj älvkostnadsberäkninar. Hit höra
även frågor rörande standardisering,
maskinsub-stitution, flytande tillverkning, arbetsplanering,
arbetsstudier, transportmetoder,
förrådsorganisa-tion, arbetsledning, personalvård m. m. — Vid
Tekniska högsk. i Stockholm finns professur i
ämnet industriell ekonomi och organisation, vid
Chalmers tekniska högsk.
speciallärarbefatt-ning i i.
Industriell organisation (eng. industrial
management), kunskapsområde, avseende sätt att för
erhållande av bästa ekonomiska resultat
organisera och övervaka en industriell verksamhet. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
