Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indiens språk och litteratur - III. Nyindiska perioden - Indifferent - Indifferenta gaser - Indifferentism - Indigenatsrätt - Indigestion - Indigirka - Indignation - Indigo, indigoblått el. indigotin - Indigofera - Indikation - Indikativ - Indikator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Indifferent—Indikator
920
lagda är kashmtri. Slutligen förekomma ariska
språk även på Himalajas sluttningar, främst
ne-päli, kumaoni och garhwäli, vilka i nyare tid
inkommit från Rajputana. De tillhöra alltså
språkligt sett inre ringen av de nyindiska idiomen.
Litt.: ”Linguistic survey of India”, utg. av G.
A. Grierson och S. Konow (n bd, 1903—28);
W. Wüst, ”Indisch” (i ”Grundriss der
indoger-manischen Sprach- und Altertumskunde”, 1:2:4,
1929) 1 J- Beames, ”A comparative grammar of
the modern Aryan languages of India” (3 bd,
1872—79). — En sammanfattande framställning
av den indiska litteraturens historia har givits av
M. Winternitz i ”Geschichte der indischen
Lite-ratur” (3 bd, 1905—22); jfr också J.
Charpen-tier, ”Ur I :s klassiska litteratur” (1920).
Indiffere’nt, likgiltig, obestämd; oväsentlig.
Indifferenta gaser, inerta gaser, gaser,
som icke reagera med andra ämnen; dets. som
ädelgaser. Ibland räknas hit även reaktionströga
gaser, ss. t. ex. kväve.
Indifferenti’sm, likgiltighet — Etisk i.,
filos., åsikt som förnekar all väsentlig skillnad
mellan gott och ont i moralisk bemärkelse.
Indigenätsrätt (av lat. indi’gena, inföding),
infödingsrätt, användes stundom om politisk
medborgarrätt, men vanl. som en kyrkorättslig term.
I 1723 års prästerliga privilegier var det
stadgat, att stiftets barn, d. v. s. de, som voro födda
inom stiftet el. åtm. utbildats vid dess
gymnasium, skulle äga företrädesrätt till prästvigning
och befordran inom detsamma; detta stadgande
avskaffades 1876, men det är alltjämt praxis, att
stiftets barn i första hand mottagas till
prästvigning.
Indigestion (till lat. dige’stio, matsmältning),
rubbning i matsmältningen, framför allt i
magsäcken.
Indigi’rka, flod i ö. Sibirien, från
Stanovoj-bergen till Ishavet. Omkr. 1,500 km; flottled.
Indignation, (moralisk) harm, förtrytelse. —
Indignerad, förtörnad.
1’ndigo, i’n d i g o b 1 å 11 el. i n d i g 01 i n, är
ett av de mest äkta blå organiska färgämnen,
som finnas. I. var känd redan av de gamla
egypterna och erhölls förr uteslutande ur en mängd
sinsemellan ganska olikartade växter, framför
allt hörande till släktena Indigofera och Isatis.
Det förekommer ej färdigbildat i växten utan i
form av en färglös glykosid, som vid inverkan
av i bladen förekommande enzym sönderdelas i
socker och indoxyl, vilket ämne i svagt alkalisk
lösning oxideras till i. Naturprodukten går i
handeln under namnet indigo. Numera erhålles
indigo så gott som uteslutande syntetiskt, en
framställning, först utförd av tysken A. v. Bayer 1883.
I. är ett indolderivat med sammansättningen
C16H10N2O2 och av formeln
/NH\
lxcoz
/NH\
Det är olösligt i vatten, vanliga organiska
lösningsmedel, utspädda syror och baser. Härav
förklaras dess stora äkthet. I alkalisk lösning
reduceras det till en löslig, färglös förening,
indigo vit t, som i luften åter lätt oxideras
till i.
På grund av i:s olöslighet tillgår färgning med
indigo på så sätt, att den först reduceras till i
alkalier lösligt indigovitt, varmed sedan det till
färgning avsedda materialet behandlas. I. är
således ett s. k. k y p f ä r g ä m n e. Upplöses i.
i konc. svavelsyra, erhålles indigokarmin
el. löslig indigo (även kallad cerulein), som
är ett blått, i 140 dir vatten lösligt färgämne.
Ersättes kväveatomen i indigo med svavel,
erhålles ett rött färgämne, t i o i n d i g 0.
Indigo’fera, bot., växtsläkte, tillhörande
underfamiljen Papilionatae av fam. baljväxter. Förr
odlades i tropikerna flera Z.-arter, av vilkas blad
man beredde färgämnet indigo.
Indikation (av lat. indicäre, påpeka), med.,
varje omständighet, som föranleder en bestämd
terapeutisk åtgärd. När skäl föreligga för att
en viss behandling ej bör genomföras, talar man
om kontraindikation. — Adj.:
indicerad, resp, kontraindicèrad. Jfr
Profylax.
1’ndikativ, se Modus.
Indikator (av lat. indicäre, påpeka, anmäla),
ett instrument för åskådliggörande och
registrering av arbetsför loppet i en ångmaskin-,
förbränningsmotor el. kompressorcylinder. Härvid
erhålles ett i n d i k a t o r d i a g r a m, principiellt av
det utseende, som visas i fig. 9 och 10 vid art.
För b ränningsmotor.
Diagrammets yta,
som lätt kan uttagas
med hjälp av en
pla-nimeter, representerar i enkelt
bestämbar skala det arbete,
som per arbetscykel
uträttas el.
uppoffras i cylindern.
Indikering kan utföras,
endast om maskinen
är av kolvtyp. ■— I:s
princip framgår av
fig. Dess motoriska
organ utgöres av en
fjäderbelastad kolv
a, som är rörligt
an
ordnad i ett omgivande hus b, vars nedre del
an-slutes till motorcylindern el. kompressorn. En
kolvstång uppbär en visarinrättning, som tecknar
ett vertikalt streck på ett trumman c omgivande
pappersblad. Trumman, som mot ett fjädertryck
är vridbar kring sin axel, står medelst ett snöre d
i förbindelse med maskinaxeln på sådant sätt, att
dess vändlägen noga sammanfalla med
maskinvevens dödpunkter. — När maskinen sättes i
verksamhet och en på fig. ej visad spärr
fri-göres, kommer visaren att på
registreringspap-peret oavbrutet teckna en indikator slinga. — I.
av nu beskrivet slag (uppfunnen av James Watt)
lämpar sig endast för större och i följd härav
långsamgående maskiner. Vid snabbgående typer
blir i:s rörelse alltför häftig, för att säkra
mätningar skola bli utförbara. Moderna i. utföras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
