Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indiansommar - Indianterritoriet - India office - Indicatorinae - Indicera - Indices - Indiciebevisning, Indicier - Indicium - Indien - Geografisk och geologisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Indiansommar—Indien
890
Indiansommar (eng. indian summer), en period
av lugnt, torrt och varmt väder sent på hösten.
Indianterritoriet, ett område i U.S.A., vilket
1837 anvisades en del indianstammar till ständig
vistelseort. Indianerna skulle äga jorden och de
vita ej få bosätta sig där. I. omfattade urspr.
Oklahoma och Kansas jämte delar av North
och South Dakota samt Nebraska men
förminskades tid efter annan; I. var alltför rikt, för
att de vita skulle kunna utestängas, och förbudet
mot vit bosättning upphävdes 1880, varefter I:s
upphävande blott var en tidsfråga; vad som
kvarstod 1907, införlivades då med Oklahoma.
Indianerna leva nu i reservat.
India Office [i’ndja å’fis], tidigare ministerium
i London för indiska ärenden under statssekr.
för Indien. Det upphörde 1947 med Indiens
politiska frigörelse, och dess befogenheter
över-gingo delvis på det nyinrättade Commonwealth
Relations Office.
Indicatorinae, zool., se Honungsgökar.
Indicera (lat. indicäre), indikera, angiva,
antyda, tyda på. — Med., se Indikation.
Tndices, lat., plur. av index.
Indiciebevisning, Indicier, se Indicium.
Indi’cium (lat.; i sv. med plur. indicier),
(känne)tecken, (anledning till) misstankar; jur.,
omständighet, som indirekt ger upplysningar om
det faktum, som skall bevisas i en rättegång
och från vilken slutsatser därom kunna dragas
men som icke i likhet med övriga bevismedel
omedelbart hänför sig till detta faktum.
Domarens genom i. bildade uppfattning i målet är
icke lika viss och säker som vid direkt bevisning.
Enl. äldre rätt — den s. k. legala bevisteorien
—■ voro därför i. icke tillräckliga för
åstadkommande av full visshet; det fordrades ytterligare
bevisning, och i. räknas också i 1734 års lag
endast för halvt bevis. I nutida praxis och
i synnerhet efter ikraftträdandet fr. o. m. 1948
av den nya rättegångsreformen med dess fria
bevisprövning har man i Sverige, liksom i den
övriga kulturvärlden, frångått denna uppfattning,
och i. anses, om sammanhanget mellan dessa
och det ifrågasatta faktum är klart, nu utgöra
tillräcklig grund för ett avgörande, även
fällande dom i svårare brottmål. — Litt.: F. Gorphe,
”L’appréciation des preuves en justice” (1947).
Indien (lat. I’ndia, efter floden Indus). Med
I. förstås i allm. antingen halvön Främre
Indien el. förutv. Brittiska Indien (kejsardömet I.),
vilka två begrepp efter 1937, då Burma avskildes
från kejsardömet, i det närmaste voro identiska.
1947 skedde en uppdelning av kejsardömet i två
till Brittiska samväldet anslutna stater:
Pakistan och Indien, det senare även benämnt
Indiska unionen. I denna artikel menas
med I. Främre Indien samt det inom det iranska
höglandet liggande Beluchistan, d. v. s. Indiska
unionen och Pakistan med till dem anslutna
indiska furstestater och f. d. brittiska agentskap.
Till I. räknas däremot ej ön Ceylon, numera
brittiskt dominion, el. de små franska och
portugisiska besittningarna (se Franska Indien och
Portugisiska Indien), ej heller de relativt
själv
ständiga bergsstaterna Bhutan och Nepal på
Hi-malajas sydsluttning. Sålunda avgränsat sträcker
sig I. mellan 8°7’ (Kap Comorin) och 37°i6’
n. br. samt mellan 6o°52’ och 97°i9’ ö. Igd.
Arealen är 4,110,000 km2, och folkmängden
uppgick 1951 till 432,579,000 inv. Huvudstäder äro:
i Indiska unionen Delhi, i Pakistan Karachi.
Geografisk och geologisk översikt. I. består av
tre mycket olika områden: H i m a 1 a j a (se
d. 0.), nordindiska slättlandet s. om
Himalaja, uppbyggt av många hundra m
mäktiga flod- och sj öavlagringar och genomflutet av
Indus-Sutlej i v. samt Ganges-Brahmaputra i ö.,
och platålandet D e k k a n, återstoden av halvön.
I ö. delas slättlandet av Khasiplatån i en n. och
en s. del. ö. Assam är ett högland, som
fort-sättes i v. Burma. De stora slätterna kring
Brahmaputra, Ganges och Jumna äro I:s (och ett
av jordens) tätast befolkade områden och så gott
som helt uppodlade. Indus-Sutlej slätten avbrytes
s. om Punjab av öken fram till Aravalli Hills.
Dekkanplatån begränsas mot n. av en serie
bergskedjor av 500—1,500 m höjd, med ett
gemensamt namn kallade Vindhyabergen. Dessa skiljas
av Narbadas dalgång från de i samma riktning
löpande Satpurabergen. Längs halvöns v. kust
uppstiga brant till omkr. 1,200 m höjd V. Ghats,
som bilda vattendelaren mellan Arabiska havet
och Bengaliska viken och nå över 2,000 m.
Platån ligger 300—900 m ö. h. och sjunker mot
ö., där Ö. Ghats i form av utlöpare ned mot
kusten bilda platåns mindre starkt markerade ö.
gräns. Platån är bergig och reser sig i s. till
de natursköna Nilgiribergen (Dodabetta, 2,670
landskapsbild från gränstrakterna mellan Assam och
Burma. Se även bilder vid Himalaya.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
