Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imperiekonferenser - Imperiepreferens - Imperium - Impermeabel - Impertinent - Impetigo - Impetuoso - Imphal el. Manipur - Implicit - Implicite - Impluvium - Imponderabilier - Imponera - Impopulär - Import - Importförbud - Importkontingent, -reglering - Importör - Imposant - Impotens - Impregnation - Impregnering - Impressario - Impressionism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Imperiepreferens—Impressionism
870
i dominierna samt Indien (även innan detta
uppnådde dominionstatus). Urspr. kallades i.
kolonialkonferenser; den i:a hölls i
London 1887 på initiativ av Imperial Federation
League. Vid 1907 års konferens antogs
benämningen imperial conference samt beslöts, att
brittiske premiärministern, icke som tidigare
kolonialministern, skulle presidera vid mötena, vilka
skulle hållas i regel vart 4:e år. S. å.
upprättades en militär imperiestab, Imperial General
Staff. Däremot strandade mera vittgående
planer, bl. a. Chamberlains förslag om ett
permanent imperieråd. Sedan 1948 användes vanl.
benämningen samväldeskonferens,
com-monwealth conference. Se vidare Brittiska
samväldet.
Impèrieprefere’ns (eng. imperial preference),
ett inom Brittiska samväldet tillämpat system av
ömsesidiga handelslättnader. Då moderlandet
uppgav frihandelspolitiken 1931—32, sattes i. i
system inom samväldet. Vid Ottawa-konferensen
1932 beslöts, att dominierna skulle undgå de nya
brittiska tullarna och till gengäld ge ökad
preferens åt moderlandets industriprodukter.
Ot-tawa-avtalen förlängdes 1937 men ha därefter
reviderats i viktiga hänseenden.
Impe’rium, lat. 1) I. betecknade i Rom den
högsta ämbetsmyndigheten, omfattande
jurisdiktion och kommando, ofta speciellt använt om det
senare.
2) (lur.) Statens höghetsrätt över
statsom-rådet.
Impermeäbel, ogenomtränglig.
Impertine’nt, näsvis, närgången. — Subst.:
I m p e r t ine’ns.
Impetigo, lat., ett hudutslag, beroende på
var-bakterier, som intränga utifrån under hudens
hornlager. Består av variga blåsor och sår, som
äro i hög grad smittosamma. De behandlas vanl.
lokalt med antiseptiska medel.
Impetuoso [-oå’så], ital., mus., häftigt.
Imphal [i’mphal] el. M a n i p u r, huvudstad
i staten Manipur, prov. Assam, Indiska unionen;
100,000 inv.
Implicit, mat., se Explicit.
Impli’cite, lat., inbegripet.
Implu’vium, lat., se Atrium.
Imponderabilier (mlat. imponderabi’lia),
”ovägbara ämnen”; i. troddes förr framkalla
ljus, värme m. m.; bildligt kallar man fördelar,
som ej kunna exakt taxeras (t. ex. en vacker
utsikt, vid köp el. hyra), för i. Jfr även
Im-mission. — Bildligt brukas uttrycket i. även
om psykologiska faktorer, vilkas betydelse i och
för sig, t. ex. i politiken, ej kan bestämt anges
men som kunna utöva avsevärt inflytande, t. ex.
stämningar el. fördomar hos nationer el. enskilda
personer.
Imponera (av lat. impönere, pålägga), göra
starkt intryck, väcka vördnad, respekt.
Impopulär, illa omtyckt; misshaglig för
många. — Subst.: Impopularitèt.
Import [-å’rt] (av lat. importöre, införa),
införsel från främmande länder. Motsats: export.
■—- Importera, införa (från främmande
län
der). — Importör, person el. firma, som
köper från utlandet.
Importförbud, förbud mot införsel av vissa
varor; se Handelspolitik.
Importkontingent, -reglering, se
Handelspolitik.
Importör, se Import.
Imposa’nt [el. -a’91], vördnadsbjudande,
ståtlig.
Impote’ns (lat. impote’ntia, av nekande in och
po’sse, kunna), oförmåga att fullgöra de
sexuella funktionerna. — Adj.: I m p o t e’n t.
Impregnatiön [el. -prenj-], fördelningen av
mineralsubstans, särskilt malmmineral, såsom
spridda korn i en bergart.
Impregnéring [el. -prenjè’r-], behandling av
fasta, vanl. fibrösa material i syfte att bibringa
materialen en bestämd egenskap, t. ex. göra dem
lufttäta, vattentäta, eldfasta el. motståndskraftiga
mot röta genom svampar el. bakterier. För
ernående av luft- och vattentäthet
överdrages materialet på ena el. på båda sidorna av
ett skikt, som är ogenomträngligt för luft och
väta. Skiktet genomtränger materialet och
omsluter porerna samt gör det hela tätt. Härvid
antingen bibehåller det ursprungliga materialet
delvis sin art, t. ex. segelduk, luftballongtyg,
el. ändrar det ofta fullständigt karaktär, t. ex.
linoleum, vaxduk, taft. För ernående av dessa
nya egenskaper användas vid i. olika medel, ss.
oljor, vanl. linolja, fett, harts m. m., likaledes
alltefter arten av luft-, resp, vattentäthet
kautschuk, guttaperka, balata och även viskosa
lösningar el. lim, kasein, de senare dock först sedan
de på lämpligt sätt härdats. Stundom begagnas
ävenledes asfalt och tjära. När det gäller
porösa vattentäta vävnader, indränkes materialet
med vissa lösningar, som antingen själva verka
bortstötande på vatten, t. ex. fett, paraffin i
bensol, el. också i sig innehålla sådana
beståndsdelar, som efter intorkning el. efter särskild
mekanisk el. kemisk behandling stöta bort vatten,
t. ex. aluminiumacetat el. aluminiumformiat. —
För att impregnera vävnader, papper, trä etc.,
så att de bli eldfast a, användas som regel
saltlösningar. Två olika typer av salter
begagnas. Den ena typen bildar själv kvävande gaser
(ss. ammoniak, koldioxid), vilka blanda sig med
de från materialet bildade gaserna och göra dem
icke-brännbara. Den andra typen omfattar
salter, som smälta vid relativt låga temp. men icke
vid högre temp. förflyktigas utan i stället bilda
en skyddande glasartad hinna, t. ex. alkalisilikat,
som bildar kiselsyra som skydd, borsyra m. fl.
— Genom i. av bomulls-, linne- och
konstsilke-tyger med vissa konsthartser (karbamidhartser)
göras tygerna skrynkelfria. — Se vidare
Träkonservering.
Impressa’rio, it. (svensk form
impressä-rie el. impressario), ekonomisk ledare av
(teater-, musik- o. dyl.) turné.
Impressioni’sm (av fr. impression, intryck),
en konstriktning, som strävar efter att fasthålla
intrycket av det flyktiga och ögonblickliga
såväl i fråga om rörelse som färg-, ljus- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
