Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Illustris - Illyrien - Ilmarinen el. Ilmari - Ilmarsch - Ilmatar - Ilmen - Ilmenau (flod) - Ilmenau (stad) - Ilmenit, titanjärn - Ilmola - Iloilo - Ilorin, Illorin - Ilos - I. L. P. - Ilpaket - Ilsamtal - Ilsbo - Ilsenburg - Ilstorp - Iltelegram - Ilvessalo (Sarén), Yrjö - Imagines
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Illustris—Imagines
856
Illustris, lat., lysande; heders-; superlativ
ilhistri’ssimus, ”högst lysande”.
Illyrien (grek. Illyri’a, lat. Hly’ricum), i antiken
beteckning tor Adriatiska havets ö. kustland från
Istrien i n. till Epirus i s. och med en
utsträckning mät, som ung. når linjen Drava—mellersta
Donau—Morava. — I. beboddes i forntiden av
de till den indoeuropeiska språkstammen hörande
illyrerna, efter vilka det fått sitt namn. 1 :s äldre
historia är föga känd. Täml. tidigt grundades vid
kusten grekiska kolonier (Apollonia, Epidamnos).
Till följd av det florerande sjöröveriet ingrepo
romarna i landet och besatte omkr. 230 f. Kr.
strategiskt viktiga punkter vid kusten. Det
romerska herraväldet utbyggdes ytterligare under
de följ. årh. Först kejsar Augustus införlivade
I. definitivt i romerska riket och bildade inom
detta prov. Illyricum, vartill senare även räknades
Raetien, Pannonien och Noricum. 395 kom n. 1.
under västromerska, s. I. under östromerska
riket; det förra bildade efter Västroms fall 476
ett eget kejsarrike under Julius Nepos. 480 kom
I. i sin helhet under östromerska riket. Under
600-talet tillhörde L avarernas välde; samtidigt
invandrade slaviska folkstammar i området och
gåvo åt detsamma dess delvis ännu bestående,
ytterst heterogena folkstruktur. Samtidigt
försvann namnet 1.; i dess ställe trädde
beteckningarna Albanien, Bosnien, Serbien, Dalmatien,
Kroatien. — Termen I. återupplivades, då
Napoleon av de från Österrike 1809 erövrade, före
1798 delvis under Venedig lydande prov. Krain,
Kärnten, Istrien, Kroatien v. om Sava och
Dalmatien bildade Illyriska provinserna.
På Wienkongressen 1815 tillerkändes dessa
områden Österrike under namnet
Konungariket L; 1849 omvandlades det till kronländerna
Krain, Kärnten, Görz med Gradisca, Istrien och
Dalmatien. Detta område är numera uppdelat
mellan Italien, Österrike, Jugoslavien och
fristaten Trieste.
1’lmarinen el. 1’1 m a r i, fi. myt., en av de
tre huvudpersonerna i Kalevala, Väinämöinens
kamrat och medhjälpare i alla svårare värv. Han
skildras som en framför andra kunnig smed, som
smitt himlen och undertinget Sampo. I., den
lycklige friaren till Pohjolas sköna jungfru, är en
fredlig, allvarlig, bottenärlig och trogen men
också något enfaldig och lättledd man. Urspr. var
han luftens gud. Ordet Ilmari är ett av de
allra äldsta finsk-ugriska gudanamnen.
Ilmarsch, förr benämningen på marsch, som
pågick avbruten endast av strängt nödiga raster
och utan rastdagar, tills marschmålet nåtts.
1’lmatar, fi. myt., ”luftens genie”, eg. en
poetisk beteckning för jungfru Maria i en
besvärjelse men av Lönnrot infogad i Kalevala som
Väinämöinens moder.
Ilmen, sjö i Leningradområdet, s. om
Novgo-rod. Avflyter genom Volchov till Ladoga.
Tlmenau, biflod från vänster till Elbe, i
prov Hannover; segelbar 29 km.
Tlmenau, stad i Thüringen, vid Ilm och foten
av Thüringerwald; 17,900 inv. Kurort.
Ilmenit, t i t a n j ä r n, miner., j ärnmetatitanat,
FeTiO3 kristalliserar trigonalt och isomorft med
magnesium- och manganmetatitanaten. I. har stor
yttre likhet med hematit i kristallform, färg och
glans, men dess streck är mörkare brunt el. svart
och dess hårdhet något mindre. I. förekommer
som accessoriskt mineral i eruptivbergarter, i de
basiska stundom i stora massor, ss. vid Routivare
och Smålands Taberg. Anrikad i flodsand
förekommer i. vid Saint Lawrencefloden m. fl.
platser. Svårigheten att reducera i. gör den mindre
begärlig som järnmalm.
I’lmola (fi. rimajoki), kommun i Vasa län,
Finland; 579 km2, 14,000 inv., finsktalande.
Iloi’lo, stad på s. kusten av ön Panay,
Filippinerna; 110,100 inv. Utförsel av hampa och
socker.
Ilorin, 111 0 r i n, stad i Nordnigeria, Afrika,
250 km n. n. ö. om Lagos, vid järnväg; 55,000
inv. Bomullsexport.
Ilos, grek, myt., son till Tros, ättling till
Dar-danos. På gr. av ett orakelsvar anlade han en
stad, som efter honom kallades Ilion och
därjämte fick namnet Troja efter hans far Tros. En
bror till I. var Ganymedes, Priamos var hans
sonson.
I. L. P., förk. för Independent Labour Party.
Ilpaket, sådant postpaket, som — mot särskild
tilläggsavgift — befordras med brevposthastighet.
Ilsamtal, telefonsamtal med företrädesrätt
framför vanliga samtal. Dubbel taxa.
Ilsbo, socken i n. Hälsingland, N.
Hälsinglands domsaga, Gävleborgs län, n. v. om
Hudiksvall; 49,70 km2, 542 inv. (1951). Sjörik,
kuperad skogstrakt. 624 har åker. Nuv. kyrkan byggd
1843—46. Ingår i Hälsingtuna, Högs och I.
pastorat, Ärkestiftet, Sundhede kontrakt. Tillhör
storkommunen Harmånger.
1’lsenburg [-zanbork], turist- och kurort i
prov. Sachsen, Tyskland, vid foten av Harz,
5,300 inv. 240 m ö. h.
Ilstorp, socken i Malmöhus län, Färs härad,
i Våmbsjö—Fyledalen; 10,ss km2, 136 inv. (1951).
Begränsas i s. v. av Klingvallsån. 810 har åker,
egentlig skog saknas. Kyrkan har medeltida
ursprung. Ingår i I:s och S. Åsums pastorat i
Lunds stift, Färs kontrakt. Tillhör Sjöbo köpings
storkommun.
Iltelegram, telegram med företrädesrätt före
vanliga telegram. Dubbel taxa.
Tlvessalo (till 1911 S a r é n), Yrjö, finsk
botanist, skogsman (f. 1892), fil. dr i
Helsingfors 1921, prof, vid Forstvetenskapliga
forskningsanstalten där 1922, led. av Finlands akad.
1948. I. har varit ordf, i och led. av flera
stats-kommittéer rörande Finlands skogsväsen och
deltagit i det internationella skogsvetenskapliga
samarbetet. Av hans arbeten märkas
”Vegetations-statistische Untersuchungen über die Waldtypen”
(i ”Acta forestalia fennica”, 20, 1921), ”Notes on
some forest (site) types in North America”
(därst. 34, 1929).
Imägines, lat. (plur. av imägo, bild), kallades
hos romarna målade vaxmasker av avlidna
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
