Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsanläggning - Idrottsbladet - Idrottsdag - Idrottsföreningen Kamraterna, IFK - Idrottsgymnastik - Idrottshall - Idrottsmuseum - Idrottsmärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Idrottsbladet—Idrottsmärke
834
Planskiss till en medelstor svensk idrottsplats, uppgjord av Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté.
står vanl. av en fotpollsplan i gräs (se
Fotboll), vilken användes till olika bollspel, lekar,
vissa kast m. m. Kring denna ansluter sig ofta
en löparbana, och på området mellan
bollplanens kortsidor (ev. även långsidor) och
löpar-banan anordnas banor för hopp och kast. En
i. för tävlingar, omgiven av (delvis täckta)
åskå-darläktare, benämnes stadion och användes i
regel ej som övnings- el. träningsplats. —
Förutom ett stadion erfordras i storstäderna flera
större el. mindre idrottscentra, vilka
läggas i olika stadsdelar, helst nära de större
skolorna. De böra omfatta ett flertal bollplaner,
löparbana och utrymmen i övrigt för fri idrott,
tennisbanor m. m. samt härför erforderliga
byggnader. — För råd och anvisningar rörande
anläggningar av idrottsplats m. m. finnes
sedan 1918 en av Riksidrottsförbundet tillsatt
idrottsplatskommitté.
b) Idrottshallarna i Sverige äro uppförda
hu-vudsakl. med tanke på inomhushandboll men
kunna dessutom användas till tennis, badminton,
gymnastik, brottning, boxning och vissa idrottsliga
hopp. Planmåtten hålla sig därför kring 40X20
m. I utlandet, framför allt i U.S.A., Tyskland
och England, finnas betydligt större
idrottshallar, där, utom de i svenska hallar utövade
idrottsgrenarna, även förekomma fri idrott av olika
slag, cykelåkning m. m.
Idrottsbladet, Nordens mest spridda
idrotts-tidning, grundad 1910, utges i Stockholm med
vanl. 3 n:r per vecka. Ägare och huvudred, har
sedan 1915 varit Torsten Tegnér.
Idrottsdag, se Friluftsdagar.
Idrottsföreningen Kamraterna, IFK, bildades
1895, urspr. som en skolidrottssammanslutning,
vilken snart svällde ut till ett idrottsförbund
med talrika kretsar och som 1903 (1904)
uppgick i Riksidrottsförbundet. Många
idrottsföreningar i Sverige med namnet IFK (Stockholms-,
Göteborgs-, Norrköpings-, Malmö-kamraterna
etc.) äro kvarlevor av de gamla ”kretsarna”.
Den gamla idrottsdräkten, vit tröja med blå
stjärna samt blå byxor, användes fortfarande.
Idrottsgymnastik, gymnastik, som bedrives av
NF X —27
idrottsman huvudsaki. under den del av året, då
tävlingar i idrott ej förekomma. I. består dels
av en allsidig konditionsträning, som avser
uthållighet, smidighet och kraft, dels av
specialträning för uppövandet av de för en viss idrottsgren
nödvändiga egenskaperna (t. ex. styrka,
snabbhet el. rörlighet i en viss kroppsdel el. viss led).
Idrottshall, se Idrottsanläggning.
Idrottsmuseum, museum, innehållande
samlingar av idrotts- och gymnastikredskap, modeller,
idrottspris, gamla stadgar o. a. urkunder m. m.
I. finnas bl. a. i Olympia (belysande antikens
idrott) och i Lausanne (Olympiska museet). I
Sverige sammanfördes 1947 det mesta av
befintliga samlingar till GCI:s nya huvudbyggnad n.
om Stadion. Det är ett synnerligen rikhaltigt
och välordnat i.
Idrottsmärke, utmärkelsetecken, som erhålles
efter avläggandet av vissa kontrollerade prov
samt avser att stimulera till ernåendet antingen av
någorlunda god färdighet i ett flertal
idrottsgrenar m. m. el. i viss idrottsgren
(all-round-och propagandamärken) el. av uppdriven
skicklighet i viss specialgren (elit- och
stipulationsmär-ken). Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbunds (RF:s) i. är det i Sverige
först instiftade. Det har upptagits som ett
efter-följansvärt mönster i åtskilliga länder.
Riksidrottsförbundets idrottsmärke (instiftat
1907 för män, 1916 för kvinnor, reviderat senast
1947) finns i brons, silver och guld; för
innehavare av guldmärket dessutom brons-,
silver-och guldplakett samt påbyggnadsmärke i
guldemalj. Det kan tagas av varje svensk
medborgare, som under det kalenderår proven
avläggas fyller lägst 18 år (kvinnliga 17 år).
Proven äro uppdelade i 5 grupper, vardera med 2
el. flera valfria prov, av vilka 1 i varje grupp
skall avläggas. 1 :a året erhålles i. i brons,
efter 4 (för kvinnliga 3) års prov silver samt
efter ytterligare 4 (resp. 3) års prov guld.
Guld-märkesman (-kvinna) erhåller plaketterna efter
3, resp. 6 och 9 års ytterligare prov.
Påbygg-nadsmärket i guld med emalj tillkommer den,
som efter tagandet av guldplaketten avlägger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
