Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörapparater - Hörberg, Pehr - Hörbiger, Paul - Hörby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
H örberg—H örby
800
Pehr Hörberg: Jesus i templet, 1799. S:t Lars’ kyrka
i Linköping.
sedda med volymkontroll, flertalet dessutom med
regleringsorgan för klangfärgen.
Hörberg, Pehr, målare (1746—1816). H.
föddes i Virestad i Småland och uppväxte i
mycket fattiga förhållanden. Sin första utbildning
mottog han av en dekorationsmålare, J. Chr.
Zschotzscher i Växjö, varefter han slog sig ned
som häradsmålare och bonde i Sävsjötrakten.
1783—87 vistades han sammanlagt 18 mån. vid
Målarakad. i Stockholm. 1790 flyttade han till
Olstorp i Risinge nära Finspång i Östergötland,
och nu började en mycket produktiv
verksamhetstid. Mest anlitades han som kyrkmålare, och 87
svenska kyrkor, de flesta i Småland och
Östergötland, bevara altartavlor av hans hand. De
äldre (före 1790) utmärkas av en ofta primitiv
figurteckning och en kall färgskala samt
rokokomässigt livlig komposition, som vanl. är lånad.
Under hans blomstringstid (1790—omkr. 1803) få
tavlorna en varmare helton i brunt, kompositionen,
som är hans egen, blir lugnare och teckningen
mera korrekt (t. ex. altartavlorna i Hedvigs kyrka
i Norrköping, S:t Lars i Linköping, Virestad i
Småland). Senare arbeten dränker han i en
svart-brun färgsås, de primitiva, hantverksmässiga
dragen från hans första period återkomma, och
tekniken vårdslösas. Av de mindre arbetena äro hans
småländska folklivsskildringar med stor
etnogra
fisk riktighet av betydande värde. Liksom de
talrika teckningarna till nordiska fornsagor samt
H:s frimurarmålningar uppenbara de en
nyromantisk tendens.
H. var mångfrestare: han målade plafonder
och teaterdekorationer, gjorde
trädgårdsskulptu-rer, snidade krucifix, tillverkade själv tusch,
graverade, skrev vers, komponerade m. m. Tack vare
sin djupt religiösa läggning var han särskilt
lämpad som kyrkmålare. Näppeligen har någon
annan svensk konstnär i nyare tid förmått ge så
enkla, naturliga och för allmogen lätt fattbara
uttryck åt de bibliska berättelserna som H. — H.
har efterlämnat bortåt 400 målningar, ett par
tusen teckningar och laveringar samt något över
100 gravyrer. — Litt.: W. Bergsten, ”H.” (1904);
E. Wrangel, ”P. H., bondemålaren” (i
”Småländska kulturbilder”, 1925); B. Cnattingius, ”P. H.”
(T937)- Av H:s båda självbiografier är den ena
(till 1794) utg. av Atterbom (1817), den andra
(till 1787) av B. Cnattingius (1927).
Hö’rbiger, Paul, ungersk-österrikisk
skådespelare (f. 1894), studerade först medicin och
var under 1 :a världskriget kav.-officer i
österrikisk-ungerska armén. Sin teaterbana började H.
efter kriget i Reichenberg (Tjeckoslovakien), var
därefter 6 år engagerad vid Deutsches Theater
i Prag och u år hos Reinhardt i Berlin. H. har
filmat sedan 1927 men fick sitt stora genombrott
först med ”Wien dansar och ler” (1931). Sin tid
har H. därefter delat mellan teater och film i
Wien och Berlin samt turnéverksamhet. Den
gemytliga wienhumorn och den folkliga
musikali-teten äga i H. en utomordentlig tolk. I en rad
typiska wienfilmer ha dessa egenskaper kommit
till uttryck.
Hörby, i) Landskommun i Malmöhus län,
Frosta härad; 57,27 km2, 1,855 inv. Ö951)- Sträcker
sig från den bördiga slättbygden vid ö. Ringsjön
kring Hörbyån mot ö. upp i Linderödsåsens
skogsbygd. 3,527 har åker. Egendomar:
Osby-holm, Slagtofta och Karlsfält. Torvfabrik. Om
kyrkan se H. 2). Bildar med H. 2) Hörby
församling, som ingår i H. och Lyby pastorat i
Lunds stift, Frosta kontrakt; tillhör
storkommunen ö. Frosta.
2) Köping, omsluten av H. 1), vid Hörbyån
och statsbanelinjen Kristianstad-—Eslöv, c:a 4 km
ö. om ö. Ringsjön; 4,65 km2, 3,097 inv. (1952).
Som gammal tings- och marknadsplats är H. av
ålder ett centrum för mell. Skåne. Det blev
mu-nicipalsamhälle 1894 och köping 1900. H. har
lasarett och epidemisjukhus, hem för kroniskt
sjuka och vårdhem för lättskötta sinnessjuka,
apotek, provinsialläkare och distriktsveterinär,
tingshus, häradsskrivarekontor och samrealskola. En
byst av författarinnan Victoria Benedictsson,
utförd av J. Fröding, uppsattes 1938. Sparbanken,
Frosta härads, är den största på den svenska
landsbygden. H. har månatlig kreatursmarknad.
Bland industrier märkas slakteri, tillhörande
Skånska andelsslakteriföreningen, kappfabrik,
tillhörande ab. T. B. Wiberg, valskvarn, bränneri,
bryggeri, plåtslageri och mindre möbelfabriker. I
H. utkommer tidn. Mellersta Skåne (6 ggr i
vec
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
