Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hönefoss - Höner - Hönigschmid, Otto - Höns - Hönsarv - Hönsbär - Hönsfåglar - Hönshund - Hönshylte—Kvarnamåla järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
har dessutom verkstadsindustri, mejeri, kvarn,
kylhus, skidfabrikation o. a. industri.
Garnisonsort. Strax utanför H. ligger ett av Norges största
företag inom träförädlingsbranschen, Follum
fa-brikker. Järnvägsknut med förbindelser med
Drammen, Oslo och Bergen. H. är centrum för
det väl uppodlade landskapet Ringerike.
Höner, asagud, kallas i Snorres Edda bl. a.
”Odens följeslagare”, ”långfot” och ”den snabbe
guden”. I en annan källa säges han vara den
räddaste av asarna. Med Oden och Lodur skapade
han enl. ”Vpluspa” de första människorna och
gav dem viljekraft. Enl. Snorre blev han efter
kriget mellan asar och vaner lämnad i pant till
vanerna i utbyte mot Njord och Frej. H. var stor
och vacker men mycket dum och kunde icke reda
sig utan den vise Mimers råd. Vanerna, som
tagit H. till hövding, blevo snart förbittrade över
bytet, halshöggo Mimer och sände huvudet till
asarna. H. nämnes i ”Vpluspa” bland de gudar,
som efter ragnarök skola bo på den
återuppstånd-na jorden. — Möjl. är H. från början en
fågelgud ; namnet torde stå i samband med hane
(”tupp”), höna och höns. Se uppsats av G. E.
Hellquist i Namn och Bygd 1916.
Hönigschmid [hö’ni^/mit], Otto, tysk
kemist (1878—1945), prof, i Prag 1911, i München
1918, är känd för sina precisionsbestämningar av
atomvikter.
Höns. Inom tamhönsens släkte har en
mångfald olika raser och varieteter utvecklats, vilka
alla anses härstamma från bankivahönset (jfr
Hönssläktet). Efter de egenskaper de olika
raserna ha skiljer man mellan köttproducerande,
kött- och äggproducerande, äggproducerande och
lyxhöns.
Endast ett fåtal hönsraser ha fått betydelse i
Sverige. L e g h o r n, vit, är Sveriges vanligaste
och även förnämsta hönsras. Den är mycket
snabbvuxen, härdig, förnöjsam, har hög
ägglägg-ningsförmåga. För slaktkycklingsuppfödning
passar den utmärkt. Äggen ha vit skalfärg. Ruvlust
saknas i regel. -—• Brun Leghorn har i stort
sett samma egenskaper som den vita, övriga
färg-varieteter av Leghorn äro i Sverige sällsynta. —
A n c o n a är eg. en leghornsvarietet. Den har
fått stor utbredning i Sverige och står vit
Leghorn tämligen nära. — M i n o r k a, svart, tillhör
även de lätta raserna men är grövre än föreg.
Den räknas till de svenska värpraserna. Lägger
stora vitskaliga ägg. — Langshan, svart,
tillhör de tyngre hönsraserna. Den har vackra
brunskaliga ägg. — Plymouth rock,
tvär-randig, är en av Sveriges ståtligaste hönsraser.
Den är en flitig värpare, lägger brunskaliga ägg,
lämnar en god slaktprodukt och är en god ruvare.
Kycklingarna bli dock sent befjädrade, vilket
försvårar odlingen. — Orpington, gul, har från
praktisk synpunkt i stort sett samma egenskaper
som föreg. Den odlas dock något större och
tyngre och kan räknas bland Sveriges allra bästa
köttraser. Den blir tidigt befjädrad, är härdig och
en mycket god ruvare. — Wy a n do 11 e, vit,
odlas numera till riklig äggproduktion med
bibehållande av en för slaktprodukten mycket
tillta
H öner—H önshylte-Kvarnamåla järnvä g
792
lande typ och lämpar sig synnerligen väl för
kommersiell ägg- och slaktdjursproduktion. Den
lägger brunskaliga ägg, är en god ruvare, lättgödd
och snabbvuxen. — Rhode Island, röd, är
en av Sveriges betydelsefullaste värpraser, lämpar
sig väl för svenskt klimat, växer snabbt och blir
tidigt värpfärdig. Den har vackra brunskaliga
ägg, är god ruvare men sämre än Wyandotte som
slaktprodukt. — S u s s e x, ljus, har till följd av
sin enastående snabbvuxenhet och goda
köttkvalitet vunnit hastig utbedning. Den lägger många
och vackert brunskaliga ägg och är en god ruvare.
— F a v e r o 11 e, laxfärgad, utmärker sig som
slaktdjur; undantränges alltmera av hönsraser
med liknande anlag och högre
äggläggningsför-måga. Har två baktår. — Barnevelder har
stora kaffebruna ägg, efterfrågade för såväl
export som på den inhemska marknaden. Ruvlüst
saknas i regel. Den är något senvuxen och äggen
svårkläckta i maskin. — Brahmaputra, mörk
eller ljus, en av de tyngsta och ståtligaste
hönsraserna, är en utpräglad köttras och god ruvare.
— C o c h i n, rapphönsfärgad m. fl. färgvarieteter,
kan beträffande sina egenskaper närmast
jämställas med föreg. — Indian ga me är
anmärkningsvärd för sina föga utvecklade
huvudprydnader och sin till kroppen tätt liggande
fjäderdräkt. Tillhör köttraserna. — Hamburger,
silver m. fl. färgvarieteter, tillhör de små
hönsraserna och står på gränsen till lyxhöns.
Bland raser, som stundom förekomma i
Sverige, kunna även nämnas den franska H ou
danras e n (svart och vit tofs på huvudet, fem tår,
röda ögon och öronlappar) och den engelska rasen
Dorking (vit, silvergrå el. olikfärgad; dubbla
baktår). En särskild grupp bilda
stridshön-s e n (se Tupp fäktning). Bland dvärghönsen,
som äro rena lyxdj ur, märkas bantam och
japanska dvärghöns, vilkas förnämsta egenskap är
att vara små (somliga mindre än en vanlig duva).
Lyxhöns äro även silkeshönsens olika raser.
Hönsarv, bot., namn på Cerastium caespitosum.
Jfr Cerastium.
Hönsbär, bot., se Cornus.
Hönsfåglar, Galliförmes (Gallinae el.
Galli-näceae), utgöra en ordn. bland fåglarna.
Hithörande former utmärkas av satt kroppsform, kort,
stark välvd näbb, korta, trubbiga vingar och
starka ben. Baktån är upplyft, klorna korta och
trubbiga. Hannen är ofta utrustad med sporrar,
kam etc. H. vistas mest på marken och hämta
sin näring huvudsaki. ur växtriket. De flyga
dåligt men springa väl. Boet är enkelt och lägges
i regel på marken. Antalet ägg i kullen är stort.
Ungarna kläckas dunklädda och seende. Bland
viktigare fam. må nämnas Opisthocomidae (se
Zigenarfåglar), Gallidae (se nedan), Cracidae (se
Hockohöns), Megapodidae (se Storfotshöns) och
Turnicidae (se Springhöns). — Fam.
egentliga höns, Gallidae, till vilken det stora
flertalet h. hör, omfattar underfam. fasaner,
kalkoner, orrfåglar, pärlhöns och t
andva k 11 a r (se dessa ord).
Hönshund, se Hundraser.
Hönshylte—Kvarnamåla järnväg, 20 km, 1,067
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
