Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjdhopp - Höjdkarta - Höjdmätare - Höjdmätning - Höjdsjuka - Höje - Höjer (stad) - Höjer, släkt - Höjesteret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Höjdkarta—Höjesteret
786
Höjdhopp; saxstil.
på ståndarnas uppläggningsplattor (6 cm långa,
4 cm breda). Höjden mätes lodrät från marken
till lägsta punkten på ribbans överkant. Vid
tävling äro 3 försök tillåtna på varje höjd. — H.
utan anlopp (stående h.) tillgår så, att man från
stället utan att göra något förhopp el. ens som
förberedelse lyfta endera foten från marken el.
glida längs marken hoppar snett uppåt över
ribban.
Höjdkarta, en karta, som återger ett områdes
höjdförhållanden el. höjd över ett antaget
horisontalplan, vanl. havsytan. Detta plägar ske
genom backstreck, nivåkurvor el. efter andra
metoder.
Höjdmätare, instrument, som anger
luftfarkosters höjd över havet el. marken.
Höjdmätning, i) Bestämning av
höjdskillnaden mellan två punkter (vanl. bestämning av en
punkts höjd över havsytan). H. utföres genom
nivellering (se d. o.), trigonometrisk
h. (se Triangelmätning) el. barometerhöj
d-mätning. Nivellering ger det mest exakta,
barometerhöj dmätning det minst noggranna
resultatet. Barometerhöjdmätning grundar sig därpå,
att lufttrycket avtager med höjden över havet.
För två punkter på olika höjd är skillnaden i
lufttryck lika med vikten av den mellan dem
liggande luftpelaren. Genom att mäta lufttrycket i
de båda punkterna samt ur temp. och tryck
bestämma spec. v. hos det mellanliggande
luftskiktet kan man sålunda beräkna höjdskillnaden
mellan punkterna. Härför har man uppställt en
formel, varvid även införts korrektion för
fuktighet m. m. Dessutom ha hjälptabeller
upprättats för beräkningen. För bestämning av
lufttrycket brukas kvicksilverbarometer, aneroid el.
hypso-meter. Om barometerobservationerna ej göras
samtidigt på de punkter, som skola höjdmätas,
måste hänsyn tagas till växlingar i lufttrycket
under den tid observationerna pågå.
Barometerhöjdmätning är vid topografisk kartläggning
användbar i trakter med så stora höjdskillnader, att
man kan bortse från mätningsfelen, vilka i de
flesta fall röra sig inom en el. annan m.
2) Flygv. H. i luftfarkoster sker med
höjdmätare, som i allm. grunda sig på
aneroid-principen och sålunda i princip och konstruktion
överensstämma med den vanliga
aneroidbarome-tern. Förutom höj dskala är höj dmätaren försedd
med barometerskala, vanl. graderad i millibar.
Vid landning på annan plats än startplatsen kan
barometerskalan inställas på landningsplatsens
lufttryck och höj dmätaren sålunda visa noll, när
denna plats uppnås. Aneroidhöj dmätare
förekomma numera med två visare, en mindre, som på ett
varv visar 10,000 m, och en större, som på ett
varv visar 1,000 m, s. k. k 1 o c k h ö j d m ä t a r e.
Förutom den ovannämnda höj dmätaren finns för
noggrannare uppmätning av höjden över den
terräng, över vilken flygfarkosten rör sig, s. k.
ekohöj dmätare, vars princip grundar sig på
uppmätning av en ljudvågs reflexion mot jordytan.
3) Vapentekn. Höjd användes ofta som ett av
de primära mätelementen vid skjutning med
luftvärnskanoner mot flygmål (då
höjd-vinkeln>i5° och målet icke dyker el. stiger).
Höjden erhålles genom samtidig mätning av lutande
avstånd (Al) och höj dvinkel (hv). Som
mätinstrument användes radarstation el. optiskt
av-ståndsmätningsinstrument. Omräkningen av
avstånd och höj dvinkel till höjd (H = Al • sin hv)
sker vid avståndsmätningsinstrument med en
mekanisk anordning, varvid höjden direkt kan
avläsas på en skala. Utföres h. med radarstation, sker
vanl. omräkningen i centralinstrumentet, till
vilket avstånd och höj dvinkel kontinuerligt
överföras. Den mätta höjden är målets höjd över
mätinstrumentet.
Höjdsjuka, i inskränkt mening det
sjukdomstillstånd, som på gr. av syrgasbrist uppstår vid
flygning på höga höjder. Symtom på h. kunna
uppträda redan vid flygning på 2,500 m ö. h. Vid
uppstigning över 6,000 m bli besvären så
allvarliga, att särskilda skyddsåtgärder måste tillgripas.
Se Bergsjuka och Flygmedicin.
Höje, lantmannaskola i V. Tollstads sn i
Östergötland.
Höjer, stad på Sönderjyllands v. kust, Tönder
amt, Danmark; 1,345 inv. Hamn för Tönder.
Höjer, släkt, se Höijer.
Höjestere’t, Danmarks högsta domstol. H.
inrättades 1761 och övertog den dömande
myndighet, som förut handhafts av Kongens retterting.
Den var högsta instansen även för Island till 1920
samt för Norge till 1814. Urspr. var konungen
själv ordf, i H., men efter 1700 presiderade lian
blott formellt en gång om året (till 1917). H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
