Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hässleholm - Hässleholm—Markaryds järnväg - Hässlunda - Hässlö - Häst - Hästantiloper - Hästavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Hässleholm-Markaryds järnväg—Hästavel
740
dustriområdet, medan de äldre industrierna
väsentligen äro koncentrerade till områdena kring
bangården i den v. stadsdelen, vilken dessutom
i n. upp mot Almaån inrymmer trängreg:tets
kaserner. Pansarreg:tets kaserner äro belägna
längre i s. v. mellan den egentliga staden och
Finjasjöbadens nu inom staden belägna
villaområde.
H., som alltid legat under landsrätt, är säte för
V. Göinge domsaga, för såväl Hässleholms som
Vittsjö fögderiers häradsskrivarkontor, för
Hässleholms lantmäteridistrikt, för Skånska
trängre-gementet, Skånska pansarregementet och ett av
arméns fem centralförråd samt har högre allm.
samlärov., teknisk skola, länslasarett,
provinsial-och stadsläkare, distrikts- och stadsveterinär. —
I H. utkommer en daglig tidn., Norra Skåne. —
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1951 1,452,000 kr och å annan
dyl. fastighet 56,593,000 kr, varav 11,158,000 för
svenska aktiebolag; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s. å. för
svenska aktiebolag till 953,000 och för andra
skatte-skyldiga till 28,385,000 kr. — H. bildar sedan
1942 eget pastorat i V. Göinge kontrakt av Lunds
stift. — Litt.: J. Linneroth, ”Staden H.
Minnesskrift vid 25-årsjubileet Vi 1939” (1938); B.
Wen-del, ”Beskrivning över Kristianstads län” (1943);
”Kristianstad, H., Ängelholm, Simrishamn,
Ystad” (i ser. ”Svenska stadsmonografier”, 1947).
Hässleholm—Markaryds järnväg, 37 km,
spårvidd 1,435 m, öppnades för trafik 1890. Den
förvärvades av staten 1930, elektrifierades 1935
och har därefter jämte den angränsande
Marka-ryd—Veinge järnväg blivit en viktig
förbindelselänk mellan S. stambanan och Västkustbanan.
Hässlunda, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, på Hälsingborgsslätten, ö. om
Hälsingborg; 14,37 km2, 488 inv. (1951). 1,412 har åker,
skog saknas. Egendomar: Gödstorp, Hedegård,
Gustavsminne, Assartorp och Hilmasminne. Den
romanska absidkyrkan är från omkr. 1200. Ingår
i Ekeby, H. och Risekatslösa pastorat, Lunds
stift, Luggude s. kontrakt; tillhör storkommunen
Mörarp.
Hässlö, ort inom Västerås stad.
Häst. 1) Se
Hästen. 2)
Gymnastikredskap, använt vid
hopp och bestående
av en långsträckt,
läderklädd, stoppad
dyna på fyra vanl.
höj- och sänkbara
ben. I Sverige är h.
ofta försedd med
två löstagbara,
stoppade sadelgj
ordar; vid
tävlings-gymnastiken åter
användas
uppstående, fasta
sadelbågar.
Hästan tiloper,
Hippotraginae,
ut
Svart hästantilop.
göra en underfam. av antiloperna och omfatta
storväxta former från Arabien och Afrika s. om
Atlas. De egentliga h., släktet Hippotragus,
utmärkas av bågböjda horn och en väl utvecklad man.
Hit hör den vanliga hästantilopen, H.
equinus, med en boghöjd av 1,6 m. Till h. höra
även mendesantiloper och o r y x a n
tiloper.
Hästavel avser att fylla såväl statens som
enskildas behov av hästar, lämpade för de olika
ändamål, vartill hästen i allm. nyttjas.
Hästuppfödning bedrives i Sverige i ganska stor
omfattning, så att därigenom icke blott landets eget
behov fylles utan även en betydande export kan
äga rum.
Hästen kan i regel börja användas till avel vid
4 års ålder och av tidigt utvecklade raser stundom
t. o. m. vid 3 år. Såsom 4-årig kan en hingst
betäcka 20—30 och såsom fullt utvecklad omkr. 100
ston per år. För att hingsten så länge som
möjligt må bibehållas avelsduglig, bör den
användas i ett efter hans typ lämpat, måttligt arbete.
Under den strängaste tjänstgöringstiden tillses
särskilt, att fodret håller tillräcklig mängd
äggviteämnen. Ston betäckas vanl. vid 4 års ålder, väl
utvecklade djur av kallblodiga raser stundom
redan vid 3 år. Brunsten inträffar vanl. på våren
och varar från 24—36 tim. intill 7—14 dagar.
Efter fölningen inställer sig brunsten i regel på
7:e—9:e dagen, då dräktighet säkrast uppnås, om
betäckning sker. Den vanligaste betäckningstiden
är i Sverige april—juni, och stona gå dräktiga
omkr. 337 dagar. Man bör tillse, att fodret
innehåller tillräcklig mängd kalk och fosforsyra.
Under första hälften av dräktighetstiden kunna stona
användas på vanligt sätt men böra därefter
sparas från de tyngsta körslorna; de kunna dock
användas i arbete intill 14 dagar före fölningen
och böra även sedan dagligen motioneras. De
närmaste 3—4 dagarna såväl före som efter
fölningen ges endast hö och kylslaget vatten, och
därefter ökas utfodringen småningom, så att först
efter en vecka eller 14 dagar full ration uppnås.
Efter ett par veckor kan stoet börja användas i
lindrigt, först efter en månad i fullt arbete.
Fölet lämnas från början hos modern, och intill 3
veckor behöver fölet intet förutom
modersmjölken, men därefter bör givas ett tillskott av fint
hö och kraftfoder, bestående av en blandning av
krossad havre, vetekli och linfrömjöl. Avvänj
-ningen bör ske vid 4—6 mån. Efter avvänj
ningen utfodras stoet knappt och motioneras strängt.
Vid uppfödning av ädla föl nyttjas lämpligast
havre och finare hösorter, ss. timotej- och gott
ängshö, för föl av kallblodiga raser däremot
hellre kli och baljväxtgröpe samt rotfrukter och
klöverhö. Av stor betydelse vid uppfödning av
unghästar äro tillgång till goda och lämpliga
beten samt tillräcklig motionering av unghästen.
Ledningen av h. i Sverige utövas fr. o. m. 1934
av en byrå (stuteribyrån) i Lantbruksstyrelsen,
vari Stuteriöverstyrelsen uppgått. För h:s
främjande hållas årl. med statsmedel understödda
hästpremieringar enl. av K. m :t
fastställt reglemente av 13 jan. 1928 med vissa se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
