Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hässja - Hässjö - Hässlebrodd - Hässleby - Hässleholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Häss j ö—Hässleholm
736
utan till vilka säden transporteras med vagn,
t. ex. Bohusläns bönhässjor samt norrländska
korn- el. storhässjor. Linhässjan, vilken är den
mest använda typen i s. och mell. Sverige, består
av ett antal, vanl. 9—11, med c:a 1 m mellanrum
i marken nerspettade störar, mellan vilka spännas
3 eller 4 lag med linor el. järntråd för höets
upphängning. På stånghässjan, vilken är
vanligast längre norrut, uppbäres höet av stänger, som
vila på grövre stolpar (mellanrummet mellan två
stolpar kallas golv). Användningen av h. är
mindre allmän i s. Sverige men har ökat
betydligt under senare år.
Hässjö, Medelpads nordligaste kustsocken,
Medelpads ö. domsagas tingslag, Västernorrlands
län; 156,20 km2, 3,655 inv. (1951). Omfattar inre
delen av halvön mellan Bottenhavet och
Klinger-fjärden, vari på H:s gräns i n. v. Indalsälven
utfaller; skogs- och bergsbygd (intill 260 m ö. h.).
1,719 har åker. Vid Ostkustbanan ligga
industrisamhället Sö råker med Strand (2,194 inv.,
1951) och stationssamhället Stavreviken (200
inv.), med provinsialläkare. Stora skogsarealer
tillhöra Sunds ab., som bl. a. äger Lögdö bruk,
järnbruk 1685—omkr. 1875; ung. samtidigt drevs
Avike bruk. Den nuv. kyrkan av sten byggdes
1792—95. Lögdö kapell av trä uppfördes 1717.
Ingår i H. och Tynderö pastorat i Härnösands
stift, Sundsvalls kontrakt; bildar tills, m.
Tynderö och Ljustorp storkommunen Hässjö;
679,70 km2, 6,600 inv. (1952).
Hässlebrodd, Milium effüsum, glatt, flerårigt,
ofta meterhögt gräs med breda blad,
gles, lutande vippa och korta
småax utan borst. H. växer ända upp
i videbältet på fjällen.
Hässleby, kommun i Jönköpings
län, S. Vedbo härad, utmed gränsen
mot Kalmar län, v. om Vimmerby;
92,27 km2, 868 inv. (1951).
Genom-flytes av Brusan (till Emån); starkt
bruten bergs- och skogsterräng. 969
har åker. H. omfattade till 1928
även Mariannelunds köping, som
alltjämt ingår i H. församling.
N. v. därom ligger Hässleby
sanatorium. Hembygdsmuseum.
Egendomar: Vallnäs, Mariannelund och
Hässleby gård. Den nuv. kyrkan
är från 1859. H. ingår i
Rums-kulla och H. pastorat i Linköpings
stift, Tunaläns och Sevede kontrakt;
tillhör Mariannelunds storkommun.
Hässleholm, stad i Kristianstads län, n. ö.
om Finjasjön i n. Skåne; 24,90 km2, 11,283 inv.
(1952). — H. har helt järnvägarna att tacka för
sin uppkomst och utveckling, även om det därvid
kunnat stöda sig på den gamla, knappt 3 km
ö. s. ö. om H. belägna centralorten för bygden,
vägknuten, marknads- och tingsplatsen Röinge.
När S. stambanan drogs över H., var det ett
nästan obebyggt kärr- och ljungbacksområde,
men efter öppnandet av denna banas s. del upp
till H. 1860 och särsk. efter stambanans
färdigställande även norrut 1862—64 och öppnandet av
bibanan Kristianstad—H. 1865 började H.
utvecklas till en livlig handelsort. H:s betydelse
ökades genom öppnandet av
Hälsingborg—H.-banan 1875. 1888 blev H. municipalsamhälle och
hade 1890, då första delen av
H.—Markaryds-banan upp till Vittsjö öppnades för trafik, 1,764
inv. H. beviljades köpingsrättigheter 1893 men
kunde ej börja utnyttja dem förrän 1901, då H.
hade 2,156 inv. H:s järnvägsnät var då just
fullbordat genom öppnandet 1899 av den sista
delen av Veingebanan. H. utvecklades betydligt
under den följ, perioden fram till 1915 särsk. som
handelsort. H. hade dock, när det 1914 blev stad,
ej mer än 2,892 inv., och under åren fram till 1936
stod H. stilla. Under 1930-talet började H. åter
utvecklas kraftigare, sedan den förut trafiksvaga
och konkursmässiga Veingebanan efter
förstatligandet 1930 erhållit en betydande
genomgångs-trafik från Västkustbanan och 1935 elektrifierats
samt H. erhållit en rad betydelsefulla
institutioner, ss. den äldre, 1933 kommunaliserade tekniska
skolan, eget länslasarett 1938 och ett av 1935 års
kommunala gymnasium föregånget högre allm.
lärov. 1943. H:s betydelse som järnvägsknut
ökades ytterligare betydligt, sedan
Hälsingborg—H.-banan 1940 förstatligats samt 1943 elektrifierats.
Genom 1942 års stora inkorporeringar av
förorterna med deras nära 2,800 inv. steg H:s
befolkning till 6,674 inv., och därefter ha inga hinder
längre förelegat för H:s utveckling. Under den
korta tiden efter den stora inkorporeringen (1946
skedde dessutom en mindre inkorporering från
Finja) har H., som Skånes snabbast växande
stad, ökat med över 50% till följd av en
tilltagande industri, en betydande handelsutveckling
och framför allt förläggandet till H. av det enl.
1942 års beslut upprättade, 1947 till H. inflyttade
Skånska pansarreg. samt härav betingad livlig
byggnadsverksamhet. H. är en ej obetydlig
bussknut med 7 å 8 utgående linjer.
Industrien i H. omfattade 1950 33 fabriker med
en arbetarpersonal på 695 personer. H:s enda
storföretag är ab. Hässleholms verkstäder (200
arb., främst maskiner, järnvägsvagnar och
järnkonstruktioner), medan bland den ganska
mångsidiga mindre industrien främst märkas
herrkonfektionsfabriken ab. Carl Holten och
läkemedels-fabriken ab. Hässle, Apotekare Paul Nordströms
fabriker.
H. delas av den stora bangården i två delar,
varav den större ö. delen inom sitt centrala,
äldre, av ett utpräglat rutnätsgatusystem
präglade parti med Stortorget, Nytorget, Första
avenyen, Röingegatan och mellanliggande tvärgator
inrymmer cityområdet. Detta begränsas österut
av den 1914 invigda kyrkan samt Göingeparken
med dess hembygdsmuseum och norrut av
tingshuset, stadsparken, tekniska skolan, högre allm.
lärov., länslasarettet och idrottsplatsen
Göinge-vallen. Längs Kristianstadsvägen sträcker sig
den av Galgabackshöjderna i n. (med deras
dominerande vattentorn) begränsade bebyggelsen nu
nästan fram till Röinge. Mellan
Kristianstads-banan och S. stambanan utbreder sig det gamla
förortssamhället Kristinehem samt det nya in-
[-Hässle-brodd.-]
{+Hässle-
brodd.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
