- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
697-698

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hällström, Gustaf Gabriel af - Hällsö - Hällum - Hälsingborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

697

Hällsö—Hälsingborg

698

åtnjöt stort internationellt anseende och adlades
1830 af H.

Hällsö, fiskläge i Tanums sn i Bohuslän.

Hällum, socken i Skaraborgs län, Barne
härads slättbygd, n. v. om Vara; 11,44 km2, 255 inv.
(1951). Genomflytes av Lidan. 1,039 har åker.
Egendomar: St. Halla och Hälleberg. Kraftverk
i Lidan. H. har gemensam kyrka med Skarstad.
Ingår i Vara, Skarstads, Önums och H:s pastorat
i Skara stift, Barne kontrakt; tillhör
storkommunen Ryda.

Hälsingborg, stad i Malmöhus län, vid
Öresunds smalaste del mitt emot det knappt 5 km
avlägsna Helsingör; 51,86 km2, 71,729 inv. (1953).
H:s nu täml. sammanhängande bebyggelse
utbreder sig längs nästan hela stadsområdets 14 km
långa kuststräcka, dels på en låg, norrut smal
strandremsa, dels på en 30—50 m hög platå.

H. omtalas redan av Adam av Bremen
(1070-talet). Redan tidigt var det en befäst ort och
marknadsplats. H. är efter Lund Skånes äldsta
ännu bestående stad, känd som sådan från
1100-talets slut. Den egentliga befästa staden H. synes
från början ha legat uppe på höjderna kring
borgen, medan den i äldre tider mycket smala
kustremsan mera haft fisklägesprägel, och av de
4 äldsta kända kyrkorna i H. lågo 3 uppe på
landborgen (S :t Clemens, S :t Mikael och S :t
Petri), blott S:ta Mariakyrkan låg nedanför,
men från 1200-talet koncentrerades handelsstaden
helt till lågstaden. Under nästan hela medeltiden
torde H. ha varit Skånelands näst Lund mest
betydande stad och var under Skånes storhetstid
tillika med Lund en av de kungl.
huvudresidensorterna. Småningom blev H. Skånelands främsta
residensstad och centrum för det allt större
Hälsingborgs län. I slutet av medeltiden började H:s
relativa betydelse minskas. Som allmän
handelsstad gynnades H. av den relativa närheten till
djupt vatten men saknade dock under större
delen av medeltiden i motsats till åmynningsstäderna
Lomma, Landskrona och Luntertun en skyddad
hamn. Antagl. redan vid mitten av 1400-talet
men senast under 1530-talet erhöll H. dock en
ordentlig skeppsbro ut till djupt vatten. Under
de svensk-danska krigen var H:s betydelse
mycket stor, och efter Skånes övergång till Sverige
genom freden i Roskilde började H:s
befästningsverk 1659 betydligt utvidgas, men dessa voro ej
färdiga vid krigsutbrottet och kunde icke
motstå angreppen utan stormades, och H. härjades
flera gånger under tiden 1676—78; efter 1679
års fred raserades befästningarna, frånsett
Kärnan. Vid 1709 års krig intogo danskarna lätt
H., som blev deras huvudoperationsbas.
Stenbocks seger i slaget vid H. 28 febr. 1710 ledde
omedelbart till den danska härens tillbakadragande
från H. och Skåne. Under dessa
krigsoperationer hade H. lidit starkt, över huvud fortsatte
dess relativa tillbakagång efter skånelandskapens
definitiva övergång till Sverige, då Malmö blev
säte för generalguvernementet och Landskrona
utbyggdes till en betydande hamn- och
fäst-ningsstad. H. blev dock 1819 säte för 1 :a
armé-fördelningsstaben och erhöll under 1800-talets

Terrassen och Kärnan.

lopp en ej obetydlig garnison. Ännu 1800 hade
H. blott 1,741 inv. Först under 1830-talet
utbyggdes i H. en verklig hamn. Ännu 1850 hade
H. blott 4,140 inv. Efter öresundstullens
avskaffande 1858 gick H. snabbare framåt, och 1865
erhöll H. genom Landskrona och H:s järnvägar
järnvägsförbindelse med S. stambanan.
Järnvägens sträckning i en stor sväng söderut via
Bil-leberga till Eslöv gjorde den dock föga
konkurrenskraftig, och först med den 1874—75 öppnade
H.—Hässelholmsj ärnvägen fick H. en för sin
hamntrafik konkurrenskraftig bana. Samtidigt
härmed började också efter öppnandet av Bjuv—
Billesholmsbanan 1874 den starka utbyggnaden av
gruvdriften i H.-trakten. Nu följde en
glänsande utveckling för H:s näringsliv, för vilken
konsulerna N. Perssons och P. Olssons initiativ hade
stor betydelse. Utvecklingen gynnades av att H.—
Ängelholm—Halmstadsbanan
(Skåne—Hallands-banan) öppnades 1885, Höganäsbanan s. å., den
sedermera till spårväg omlagda Rååbanan 1891
och Skåne—Smålandsbanan, (H.—) Ästorp—
Markaryd—Värnamo, 1894—99; vidare erhöll H.
genom tillkomsten av ångfärjeleden
H.—Helsingör 1892 Sveriges första ångfärjeförbindelse med
utlandet. H. blev före seklets slut Sveriges 6:e
stad och dess 4:e handelsstad. H. hade 1900
24,670 inv. Efter de stora inkorporeringarna av
H:s landsförs. 1918—19, av Raus 1918 och av
delar av Allerums och Kropps kommuner 1920
blev H. Sveriges 5:e stad med 47,074 inv. och
steg som industristad till 6:e platsen med nära
5,500 arbetare. Under de senaste årtiondena har
H:s utveckling åter tagit fart, gynnad särsk. av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free