Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hällaryd - Hällby - Hällebard - Hälleberga - Hälleflinta - Hälleflintgnejs - Hälleflintskiffer - Hälleflundra - Hällefors (Västmanland) - Hällefors (Småland) - Hällefors bruk - Hällefors—Fredriksbergs järnvägar - Hälleforsnäs - Hällekis - Hälleknopp - Hällesjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Hällby—Hällesjö
692
fördes 1876—78. Pastorat i Lunds stift, Listers
och Bräkne kontrakt; bildar tills, m. Åryd
storkommunen Hällaryd; 162,98 km2, 3,725 inv.
(1952).
Hällby, stor kommun i Södermanlands län,
omfattar socknarna Tumbo, Råby-Rekarne och
Tors-hälla landsförsamling; 93,15 km2, 2,961 inv.
(1952). Tätort: Hällby brunn (1,222 inv., 1951).
Hällebard, se Hillebard.
Hälleberga, socken i Kronobergs län, ö.
Vä-rends domsaga, n. v. om Nybro; 170,21 km2, 2,449
inv. (1951). Genomf lytes av Ljungbyån;
små-kuperad skogsmark, i n. v. den stenbundna
Grå-stensmon. 614 har åker. Vid statsbanelinjen
Kalmar—Nässjö ligga stations- och
industrisamhällena Orrefors, Gu 11 askruv (288 inv.) och
Måler ås .(561 inv., 1951). Gullaskrufs
glasbruks ab. äger i Gullaskruv ett 1893 anlagt
glasbruk. I Målerås finns likaledes glasbruk,
tillh. ab. Målerås glasbruk; tillv. av huvudsaki.
hushålls-, kristall- och konstglas samt tekniskt
glas. Snickerifabriker, mindre lädervarufabriker
och mekaniska verkstäder m. m. Torvfabriker.
Egendom: Orrefors. Kyrkan av trä i korsform
uppfördes 1819—20. Pastorat i Växjö stift,
Uppvidinge kontrakt; bildar storkommunen H ä
1-leberga (2,434 inv., 1952).
Hälleflinta, gammal svensk beteckning för till
urberget hörande, ytterst finkorniga, nästan
flint-artat täta, hårda bergarter av växlande färg.
Ibland är h. skiktad el. bandad (t ex. randig
h. från Dannemora) el. med utpräglad
skiffrig-het (hälleflintskiffer). H. uppbygges av
små kom av huvudsaki. kvarts och fältspat,
vartill kommer växlande mängd glimmer, klont
m. m. Uppträda även större korn (strökorn) av
kvarts el. fältspat, föreligger porfyrartad
el. p o r f y r i s k h.
Hälleflintgnejs, dets. som leptit.
Hälleflintskiffer, se Hälleflinta.
Hälleflundra, se Flundrefiskar.
Hällefors. 1) Köping (sedan 1950) i n. v.
hörnet av Västmanland, Lindes och Noras domsaga,
Örebro län; 405,68 km2, 6,011 inv. (1952).
H. är en sjörik skogs- och bergsbygd,
genomdragen av åsar och dalgångar i n.—s. riktning.
Svinhöjden i n. når 434 m ö. h. Av sjöarna är
den största Norrälgen (189 m ö. h.), som
norrifrån mottar Sävälven och själv avrinner via
Söderälgen till Svartälven. Bland mossarna
märkes den vidsträckta Knuthöj dmossen. 688 har
åker. Vid statsbanan Kil—Falun ligga
brukssamhällena H.2) och Sik fors (352 inv.), det
sistn. mellan Norr- och Söderälgen, varelst
Hel-lefors bruks ab. äger anriknings- och
sintrings-verk, masugn och kolningsverk; under bolaget
lyder f. ö. största delen av köpingen med bl. a.
SirsjÖbergs gruvfält (järnmalm) samt
kalkstens-brott. Sikfors järnbruk privilegierades 1646.
Kyrkan, belägen i H.2), är av trä och uppförd 1644.
Pastorat i Västerås stift, Nora kontrakt. —
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 9,328,200 kr, å annan fastighet 21,246,000
kr, till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst:
för fysiska personer 14,574,000 kr., för svenska
ab. 1,081,000 kr (1951). — Litt.: N. Helger, ”H.
sn” (1945).
2) Brukssamhälle i H.i), vid fall i Svartälven;
4,298 inv. (1951). H. är ett betydande såväl
handels- som industrisamhälle och knutpunkt på
statsbanan Kil—Falun för järnvägen till Fredriksberg.
Här finnas sjukstuga och epidemisjukhus, apotek
och provinsialläkare, kommunal mellanskola,
lärlings- och yrkesskola. På en holme i älven ligger
den vackra och under 1800-talet berömda
Krok-bornsparken, anlagd i slutet av 1700-talet.
Samhället har vuxit upp kring det 1639 grundade
Hällefors bruk (se Hellefors bruks ab.). Brukets
huvudbyggnad är från 1779. Nu äger bolaget
här järnbruk med martin-, elektrostål-, press- och
varmvalsverk, stålmanufakturverk, tråddrageri,
gjuteri och mekanisk verkstad, elkraftverk,
sågverk och hyvleri, låd- och byggnadssnickerifabrik.
Bland mindre företag i H. märkas bryggeri,
be-tongvaru- och snickerifabrik.
Hällefors, samhälle i Lönneberga sn i
Småland (jfr ab. Brusafors-Hällefors).
Hällefors bruk, i Södermanland, se
Hälleforsnäs.
Hällefors—Fredriksbergs järnvägar, tidigare
benämnda Sävsnäs järnväg, började
anläggas 1873; sträckan Hörken—Fredriksberg
öppnades för allmän trafik 1878 och utsträcktes
1910 till Tyfors, som redan dessförinnan erhållit
järnvägsförbindelse med Neva station på linjen
Kristinehamn—Mora. Sträckan Fredriksberg—
Neva är dock icke öppen för allmän trafik. 1931
färdigställdes bandelen Gravendal—Hällefors,
och efter några år kunde sträckan Gravendal—
Hörken nedläggas 1940. Den koncessionerade
bandelen Hällefors—Gravendal—Fredriksberg är 50
km lång och har 0,802 m spårvidd. H. äges genom
ett dotterbolag av Hellefors bruks ab.
Hälleforsnäs, stations- och brukssamhälle i
Mellösa sn i Södermanland, vid järnvägen
Oxelösund—Kolbäck 12 km n. n. v. om Flen; 2,378
inv. (1951). Vid Hälleforsån i s. v. ligger
Hällefors bruk. Bruksrörelsen grundades 1659.
Bruket inköptes 1781 av friherre Gustaf Celsing,
som av Hällefors jämte andra egendomar
stiftade ett fideikommiss. Sedan 1918 äges bruket
av det s. å. stiftade ab. Järnförädling.
Tillverkningen omfattar numera huvudsaki. galvaniserat
aducergods (rördelar, gjutgods, båtsmide).
Bolagets aktiekapital är 5 mkr, antalet arbetare c:a
600.
Hällekis, samhälle i österplana sn i
Västergötland.
Hälleknopp, bot., se Fetknopp.
Hällesjö, socken i Jämtlands ö. domsagas
tingslag, vid gränsen mot Medelpad; 831,80 km2,
2,186 inv. (1951). Genomflytes i sjörika lopp av
Gimån och dess biå Ljungån; odlad bygd kring
vattendragen och på enstaka lider i det inre, f. ö.
kuperad skogs- och bergmark. 954 har åker. I
Ljungå finns elkraftverk. Kyrkan av sten är
från 1848. Ljungå kapell av trä byggdes 1909.
Ingår i H. och Håsjö pastorat i Härnösands stift,
Ragunda kontrakt; tillhör storkommunen
Kä-larne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
