Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hygiea (mytologi) - Hygiea (tidskrift) - Hygien - Hygienisk Revy - Hygienisk Tidskrift - Hygrofil, hygrofyt - Hygrograf - Hygrom - Hygrometer - Hygrometri - Hygrophorus - Hyrgroskop - Hygroskopiskt - Hygroskopiskt vatten - Hyksos - Hyla - Hylander, Fride - Hylander, 1. Ivar - Hylander, 2. Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Hygiea—Hylander
630
grek, myt., hälsans gudinna, Asklepios’ dotter och
ledsagarinna.
Hygiéa, tidskrift, se Svenska läkaresällskapet.
Hygien (fr. hygiène, av grek, hygiès, frisk),
hälsovårdslära, sundhetslära, vetenskapen om
villkoren för människans hälsa. Se Hälsolära.
Hygienisk Revy, populär tidskrift för
hygieniskt upplysningsarbete, grundad 1911 av F.
Clason, Th. Mörner och T. Thunberg; utges
sedan 1946 av Svenska landskommunernas förbund
och Föreningen för allmän hälsovård med prof.
G. Fischer som redaktör.
Hygienisk Tidskrift, tidskrift för allmän
hälsovård, utgavs i Stockholm 1908—19 av E.
Almquist, F. Block, G. Koraen och G. Wirgin,
fortsättes av Nordisk hygienisk tidskr.
Hygrofil, hygrofyt, fuktighetsälskande
(om växter).
Hygrogräf, se Hygrometer.
Hygrom
ä’ml, ansvällning i de serösa [-säckar, bu’rsae mucösae, innehållande en liten
portion tunnflytande vätska, vilka förekomma som
skydd för huden på många ställen av kroppen, i
synnerhet där huden är spänd över
framspringande benkanter el. ytor. Dessa säckar kunna genom
yttre åverkan svälla, varvid innehållet ökas och
säcken förtjockas. Vanligast förekomma dessa h.
på knäskålarna (”skurknölar”). De fordra ofta
kirurgisk behandling, som består i utskalning av
hela säcken.
Hygrometer (av grek. hygro’s, fuktig, och
me’tron, mått), fuktighetsmätare,
instrument, med vilket luftens fuktighet kan mätas.
Dessa instrument kunna konstrueras efter olika
principer:
1) En luftvolym suges genom förut vägda rör,
innehållande hygroskopiska ämnen —
kalcium-klorid, fosforpentoxid el. svavelsyra —, varvid
luften fullst. uttorkas. Viktökningen angiver den
mängd vattenånga, som fanns i det genomsugna
luftkvantum.
2) Vissa ämnen, t. ex. väl rengjorda och från
fett befriade människohår, absorbera vatten ur
luften. Vid absorptionen förlängas håren.
Genom mätning av hårens längd kan fuktigheten
bestämmas (absorptionshygrometer).
Längdmätningen försiggår vanl. på två olika sätt,
allteftersom man önskar en registrering av
fuktigheten el. endast vill direkt avläsa den. a)
(H århygrometer.) I senare fallet brukar
man ett enkelt hår, som är fast i en ända. Den
andra står i förbindelse med en horisontal axel,
försedd med ett litet hjul , varpå en vikt hänger,
så att håret alltid hålles spänt. Förlänges nu
Låret, sjunker vikten, och hjulet vrides. I
förbindelse med detta finnes en visare, och den
gra-dering, på vilken visaren pekar, anger relativ
fuktighet, b) (H y g r o g r a f.) Ett knippe hår
är vid registreringsinstrumenten fäst i båda
ändarna. Mitt emellan fästpunkterna befinner sig
en liten ring runt hårknippet. Denna ring är
genom ett hävstångssystem i förbindelse med en
visare och en vikt, så att hårknippet alltid hålles
spänt. Visaren flyttar sig vid förändringar av
knippets längd och registrerar på en vals den
relativa fuktigheten.
3) Ju torrare luften är, desto snabbare
avdunstar vatten, som finnes i flytande form, t. ex. på
en tygbit. För avdunstningen fordras värme,
varför den avdunstande vattenytan blir kallare
än omgivningen. Av dessa fakta har man
begagnat sig för mätning av luftens fuktighet. Om
av två termometrar den enas kula omlindas med
ett tunt tygstycke, som fuktas med vatten, men
den andra får vara torr, kommer den våta
termometern att visa lägre temp. än den förra.
Temp.-differensen mellan de båda termometrarna
växer med avtagande fuktighet i luften. Med
kännedom om denna differens kan
luftfuktigheten beräknas (Augusts hygrometer). Då
differensen även är beroende av vindhastighet och
dessutom i hög grad röner inflytande av
strålningen, konstruerade Assmann den s. k. a s p i r
a-t ionspsy kr ome t e r n. Man brukar beräkna
vattenångans tryck ur kännedom om de båda
termometrarnas temp.
4) Luften kan vid en bestämd temp. i närheten
av ytor icke innehålla mer än en bestämd mängd
vattenånga. Detta faktum är utnyttjat för
bestämning av fuktighet med D a n i e 11 s
hygrometer.
Hygrometri, läran om bestämmandet av
luftens fuktighet.
Hygro’phorus [-f-], bot., se Vaxskivling.
Hygroskop [-å’p] kallas flera äldre
anordningar för ungefärlig uppskattning av luftens
fuk-tighetsgrad, byggda på längd- el.
formförändringar hos organiska ämnen.
Hygroskopiskt [-ska’-] kallas ett ämne, som
uppsuger vatten ur luften.
Hygroskopiskt vatten, vattenhalten hos en
lufttorr jord.
Hy’ksos, se Egypten, sp. 316—317.
Hyla, zool., se Hylidae.
Hyla’nder, Fri de Bothild, läkare (f. 1898
2/2), med. lic. i Stockholm 1926. H. har haft en
stor del av sin läkarverksamhet förlagd till
Etiopien och där utfört ett framstående pionjärarbete.
Han var bl. a. 1926—-32 läkarmissionär i landet,
ledare av svenska Abessinien-ambulansen under
kriget 1935—36, är sedan 1946 etiopisk konsul i
Stockholm och sedan 1947 förordnad som
generalinspektör för sjukvården i Etiopien. H. har
utg. skrifter i religiösa, etnografiska och
antropologiska ämnen samt var 1945—47 red. för
tidskr. Jordemodern.
Hyla’nder. 1) Ivar H., teolog (f. 1900 24/?),
fil. kand, i Uppsala 1925, teol. dr 1932, doc. i
G.T:s exegetik s. å., lärare vid Sigtunastiftelsens
humanistiska lärov. 1932—35, litteraturchef i
Diakonistyrelsens bokförlag 1938—39, kyrkoherde i
S:t Olai förs., Norrköping, 1939, domprost i
Växjö 1943; generalsekr. i Allmänna svenska
prästsällskapets centralstyrelse sedan 1947. Bland
H:s skrifter märkes ”Der literarische
Samuel-Saul-Komplex (1 Sam. 1—15)
traditionsge-schichtlich untersucht” (dr-avh., 1932).
2) Nils H., den föreg:s bror, botanist (f.
1904 24/io), fil. dr och doc. i Uppsala 1943. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
