Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hushållningssällskap - Hushållsost, småost - Hushållsskola - Hushållstaxa - Hushållsteknisk mellanskola - Hushållsundervisning - Husie - Husiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Hushållsost—Husiter
586
ett förvaltningsutskott, bestående av n ledamöter.
Självskrivna äro h:s ordf., som utses av K. m:t,
h:s sekr. samt lantbruksdirektören i länet,
vilken sistn. är verkställande led. inom
lantbruksnämnden. Av övriga 8 led. väljas hälften av
landstinget och hälften på h:s sammanträde. —
Vid h. finnas anställda jordbruks-, husdjurs-,
maskin-, trädgårds- och hemkonsulenter,
fiskeri-tjänstemän, jordbruksinstruktörer m. fl.
tjänstemän med rådgivande uppgifter. Dessutom ha
flera h. veterinäravd. för bekämpande av
tuberkulos och smittsam kastning hos nötkreatur,
diagnostik och serumframställning. Vissa lån och
bidrag från staten förmedlas ävenledes genom h.
H. arbeta på avd., benämnda hushållning
s-gillen. För samarbetet mellan de olika h.
infördes 1869 gemensamma ombudsmöten,
lant-bruksriksdagar, vilka sedan 1908 höjlos
årl. Dessa ha numera avlösts av det 1948
konstituerade Hushållningssällskapens
förbund. — Litt.: E. Kempe, ”Studier ang.
de svenska h.” (1923).
Hushållsost, s m å o s t, är av varierande typ
och form och endast utmärkt genom sin vikt,
omkr. 2 kg, vilken gör den lämplig för dem, som
önska inköpa mindre mängd ostyckad ost.
Hushållsskola, se Yrkesutbildning.
Hushållstaxa, elektricitetstariff, spec. avsedd
för bostäder. H. utgöres i regel av en
kombinerad taxa el. en blocktaxa med tariffenheterna
baserade på golvytans storlek el. rummens antal.
Hushållsteknisk mellanskola, se Praktiska
mellanskolor.
Hushållsundervisning. Första upprinnelsen till
h. torde vara den ”inre hushållslära”, som på
1860-talet infördes i Norrköpings folkskolor av
Fredrik Sandberg. Ansatser till h. gjordes också
på 1870-talet i Landskrona stads fattigfriskola
för flickor. Ett försök i större skala kom till
stånd 1882, då Anna Hierta-Retzius upprättade
en matlagningsskola i Stockholm för unga
flickor, som lämnat folkskolan. Några år senare
började man vid Nicolai folkskola i Stockholms
Storkyrkoförsamling med regelrätt
skolköksun-dervisning. Ung. samtidigt infördes h. i
Rude-beckska flickskolan i Göteborg. Anna
Hierta-Retzius startade en kurs för skolkökslärarinnor
hösten 1890. Detta initiativ följdes inom de
närmaste åren av upprättandet av fyra
skolköks-seminarier: Statens skolköksseminarium 1892
(vid starten benämnt Högre lärarinneseminariets
hushållsskola), Ateneums och Göteborgs
skolköks-seminarier 1893 samt Fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala 1894. De tre senare skolorna
beviljades statsbidrag från 1896. Ateneums
skol-köksseminariums verksamhet upphörde våren
1948. Hösten s. å. startade Skolköksseminariet
i Umeå. I 1897 års folkskolestadga intogs en
bestämmelse om att tillfälle till undervisning i
huslig ekonomi (som ämnet benämndes in
på 1920-talet) skulle beredas flickor, som
önskade delta däri. 1901 startade man ambulerande
skolkökskurser för landsbygden. Snart därefter
inrättades utbildningsanstalter för lärarinnor i
lanthushållning, dels genom specialkurser vid den
till Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
anslutna lantgården Brogård, dels genom den
skola för skolkökslärarinnor på landsbygden,
som Fredrika Bremer-förbundet 1907 öppnade i
Rimforsa. Fr. o. m. 1907 har statsbidrag utgått
till h. i folkskolan, men ämnet är obligatoriskt
endast där skoldistriktet så beslutar. I
yrkes-betonade högre folkskolor och i praktiska
mellanskolor med linjer för husligt arbete är h.
obligatorisk och räknas där som yrkesämne. 1
kommunala mellanskolor och statliga realskolor
blir h. alltmer vanlig, och även gossar deltaga
ej sällan däri. H. är obligatorisk både inom den
praktiska och den teoretiska linjen vid
kommunala flickskolor samt förekommer mestadels vid
enskilda flick- och samskolor. På något högre
åldersstadier meddela folkhögskolor och
lanthus-hållsskolor undervisning av ung. liknande slag.
Inom flertalet skolformer faller h. numera
under ämnesrubriken h u s h å 11 s g ö r o m å 1.
Hu-vudsakl. brukar ämnet innefatta matlagningslära,
närings- och födoämneslära, material-,
hemvårds-och bostadslära, ekonomilära samt av mera
praktiskt betonade moment matlagning, bakning,
konservering, heminredning, mönsterritning, hemvård
samt tvätt och rengöringsarbete.
Husie, församling i Malmö, inom stadens ö.
ytterområde; 12,75 km2, 3,862 inv. (1952). H. sn
i Oxie hd inkorporerades 1935 med Malmö. Den
romanska kyrkan fick sin nutida gestalt vid
ombyggnad 1855.
Husiter, anhängare i Böhmen och Mähren till
Jan Hus (se d. o.). Sedan Hus blivit bränd,
ökades h:s antal starkt. Inom kort splittrades h.
i två partier: det konservativa el. Pragpartiet
och det radikala (bland lantbefolkningen och det
lägre borger skåpet), vars medlemmar snart efter
sin samlingspunkt, den nygrundade staden Tåbor,
kallades taboriter. Det konservativa partiet
erkände icke påvens auktoritet men skilde sig
icke offentligt från kyrkan. Det fasthöll vissa
reformkrav, i synnerhet att nattvarden skulle
utdelas under bägge formerna (lat. sub utra’que
spe’cie, varför partiet även kallades u t r ak vi
s-ter el. kalixtiner, av ca’lix, kalk).
Vidare skulle tjeckiska språket delvis få användas
vid gudstjänsten. Taboriterna förkastade alla
kyrkliga bruk, vilka ej hade stöd i bibeln el.
den äldsta kyrkans praxis. Det radikala partiet
trängdes tillbaka, i synnerhet under de långvariga
förhandlingar, som fördes vid Baselkonsiliet.
Efter de s. k. kompaktaterna med romerska
kyrkan, undertecknade 1436, genom vilka vissa
eftergifter gjordes åt h. — bl. a. tillåtelse att utdela
nattvarden under bägge formerna —, började
det radikala partiet försvagas och uppgick i det
konservativa i slutet av 1400-talets förra hälft.
Det konservativa partiet, som länge leddes av
magister Jan Rokycana, vald till ärkebiskop av
Prag men aldrig erkänd av påven, förblev dock
skilt från den romerska kyrkan, närmade sig
på 1500-talet de utländska protestantiska
kyrkorna och undertrycktes först fr. o. m. 1620.
Litt.: J. Loserth, ”Beiträge zur Geschichte
der hussitischen Bewegung” (5 bd, 1877—95).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
