Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husby-Långhundra - Husby-Oppunda - Husby-Rekarne - Husby-Sjutoft - Husby-Ärlinghundra - Husdjur - Husdjursförsäkring - Husdjurskonsulent - Husdjurssjukdomar - Huseby (Husaby, bruksegendom) - Husén, Torsten - Husesyn - Husesynsinstrument el. syneinstrument - Husfink - Husflugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581 Husby-Långhundra—Husflugan 582
Husby-Långhundra, socken i Stockholms län,
Långhundra härad, s. ö. om Uppsala; 78,20 km2,
852 inv. (1951). Tillhör i s. kring Laggaån en
ut-löpare av Uppsalaslätten; n. därom skog, berg
och mosse. 2,091 har åker. Egendomar: Mälsta
och Stenby, tillhörande Länna bruks ab.,
Locksta-holm och Åby. Bland fornminnen märkas två
bygdeborgar. Kyrkan, som är uppförd av
gråsten med tegelgavlar, härstammar urspr. från
äldre medeltiden. Ingår i Vidbo och H. pastorat
i Ärkestiftet, Seminghundra och Ärlinghundra
kontrakt; tillhör storkommunen Skepptuna.
Husby-Oppunda, sn i mellersta
Södermanland, Oppunda härad, n. v. om Nyköping; 53,40
km2, 642 inv. (1951). Omges av sjöarna Lidsjön
(i ö.) och Långhalsen (i v. och s.); småkullig
slättbygd med skogsdungar. 2,146 har åker. Mer
än halva socknen tillhör större egendomar, ss.
Husbygård, Torp, Malm, Tärnö, Vävelsta och
Valla. H. har många stora järnåldersgravfält och
rester av tre bygdeborgar. Kyrkans ursprungliga
långhus av gråsten är från 1200- el. 1300-talet.
Pastorat i Strängnäs stift, Oppunda kontrakt;
tillhör storkommunen Bettna.
Husby-Rekarne, socken i Södermanlands län,
österrekarne härad, närmast s. om Eskilstuna, vid
Eskilstunaån; 89,00 km2, 2,737 inv. (1951). I n.
slättbygd, i s. mest skog. 2,380 har åker. Vid
järnvägen Oxelösund—Kolbäck ligga
stations-och industrisamhällena Skogstorp med
Rosenfors (1,264 inv., 1951) samt Håll sta (380
inv.) med mindre metallindustrier. Tegelbruk.
Bland socknens många större egendomar märkas
Lundby, Ärby, Rossvik, Tandla, Ryningsberg,
Älunda och önsta. Många vackra
järnåldersgravfält finnas och lämningar av bygdeborgar. Av
11 oo-talskyrkan kvarstå koret och långhusets ö.
del. Pastorat i Strängnäs stift, österrekarne
kontrakt; bildar tills, m. Näshulta storkommunen
Fl u s b y-R ek a r n e; 210,39 km2, 3,927 inv.
Ü952).
Husby-Sjutoft, socken i Uppsala län, Trögds
härad, på Mälarslätten, ö. om Enköping; 26,24
km2, 578 inv. (1951). Begränsas i ö. av
Hjälsta-och Ekolsundsvikarna av Mälaren. 1,502 har
åker. Egendomar: Ekolsund, Strömsäng, Hårby
Norrgård och Storhagen. Tegelbruk och såg.
Kyrkan av gråsten och tegel torde vara byggd
omkr. 1300. Ingår i Litslena och H:s pastorat i
Ärkestiftet, Trögds och Åsunda kontrakt; tillhör
storkommunen N. Trögd.
Husby-Ärlinghundra, socken i Stockholms
län, Ärlinghundra härad, på Mälarslätten, strax
ö. om Sigtuna; 37,62 km2, 1,557 inv. (1951). 1,474
har åker. I H. ligga tätorten Märsta (942 inv.,
1951) samt egendomarna Steninge med
lervaru-fabrik, Broby och Valsta. Flera järnåldersgravfält
finnas samt en bygdeborg. Den romanska
absidkyrkan av gråsten är trol. från 1100-talets mitt.
Ingår i Odensala och H. pastorat i Ärkestiftet,
Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt;
tillhör storkommunen Märsta.
Husdjur, sådana djur, som människan tagit
under sin vård och som användas för vissa nyttiga
ändamål, regelbundet fortplanta sig i tamt
till
stånd samt låta underkasta sig en med konst ledd
förädling. Till h. räknas bland däggdjuren häst
och åsna, svin, nötkreatur, sebu, jak och buffel,
får, get, ren, kamel, lama och alpacka, vidare
kanin, tillhörande gnagarna, samt hund och katt
bland rovdjuren. Av fåglar förekomma som h.
svan, gås, anka, höns, påfågel, pärlhöns, kalkon,
duva och struts, av insekterna bi och silkesfjäril.
— De flesta h. torde ha förekommit i tamt
tillstånd redan under förhistorisk tid.
Husdjursförsäkring, se Kreatursförsäkring.
Husdjurskonsulent, hos hushållningssällskap
anställd fackutbildad tjänsteman med uppgift att
ge råd och upplysningar i alla frågor, som
sammanhänga med nötkreatus-, svin- och fårskötsel.
Husdjurssjukdomar. Om de smittsamma h. se
Epizootilag.
Huseby (Husaby), bruksegendom i
Skate-lövs sn i Småland, mellan Åsnen och Salen 8
km ö. om Vislanda, omfattar med underlydande
inom flera socknar i Kinnevalds och Allbo
härader 4,350 har, därav 680 åker, med ett
taxeringsvärde av 1,970,000 kr. Till H. höra järnbruk
(sedan 1500-talet), såg och hyvleri, snickerifabrik,
kolugnar, kvarn och elkraftverk vid fall i
Mör-rumsån. Slottet av sten i tre våningar uppfördes
1844. 1615 tillföll H. som förläning Carl
Carlsson Gyllenhielm, 1656 genom arv hertig Adolf
Johan men indrogs 1688 till Kronan.
Brukshan-teringen återupptogs 1689 av två bröder
Rude-beck. 1867 förvärvades H. av J. S. F. Stephens
och äges nu av fröken Florence Stephens.
Husén, Torsten, psykolog (f. 1916 Vs), fil.
dr i Lund 1944, doc. i Stockholm 1947. Som
arméledningens psykologiske expert från 1942 och
förste innehavare av den 1944 inrättade
befattningen som militärpsykolog har H. byggt upp
och organiserat den militärpsykologiska
verksamheten i Sverige. H. har bl. a. utg. ”Militär
psykologi” (1941), ”Psykologisk krigföring” (1942),
”Adolescensen” (1944, även utg. under titeln
”Svensk ungdom”, s. å.), ”Studier rörande de
eide-tiska fenomenen” (1946), ”Fridtjuv Berg”, 1—2
(1946—48), ”Begåvning och miljö” (1948),
”Rätt-stavningsförmågans psykologi” (1950),
”Testresultatens prognosvärde (s. å.).
Husesyn, dets. som av- och tillträde
s-s y n (se d. o.).
Husesynsinstrument el. syneinstrument,
vid av- och tillträdessyn fört protokoll.
Husfink, se Sparvsläktet.
Husflugan. Med detta namn betecknas blott
en flugart, Musca domestica. H. är 7—8 mm
lång, till färgen brungrå med 4 smala, svarta
strimmor på ryggen och ett mörkt mittband längs
översidan av bakkroppen. På huvudets
undersida sitter en i vila indragen, köttig snabel, som
i spetsen är delad i två runda flikar. H. utgör
i de tempererade delarna av jorden icke mindre
än omkr. 90 °/o av alla i och kring
människoboningar förekommande flugor. Undersökningar
ha klargjort, att h. är spridare av många svåra
infektionssjukdomar genom överföring av
smitt-farliga bakterier. Flugan är nästan alltid
överhöljd med smuts och föroreningar, innehållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
