Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hultkrantz, 1. Vilhelm - Hultkrantz, 2. Axel - Hultman, Allan - Hultman, Johan - Hultman, Johannes Alfred - Hultmark, Emil - Hults bruk - Hultschin - Hultsfred - Hultsjö - Human - Humaniora - Humanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Hultman—Humanism
550
antal avh. och uppsatser i anatomi, antropologi
och rashygien.
2) Axel Fredrik H., den föreg:s bror,
militär (f. 1870 W4), officer vid Kronprinsens
husar-reg. 1891, intendent i Intendenturkåren 1898,
överste på reservstat 1918, generalmajor,
generalintendent och chef för Intendenturkåren 1926,
generallöjtnant 1933, avsked 1935. H. har varit led.
av ett flertal kommissioner, bl. a.
Krigsmateriel-kommissionen 1916—22, Statens
industrikommission 1917—19 och Järnvägsrådet 1917—26, var
sekr. i Svenska Röda korsets överstyrelse 1906
—15, blev v. ordf, där 1934, var verkst. dir. i
Sveriges industriförbund 1916—26 samt
generalkommissarie för den frivilliga sjukvården i krig
1938—44.
Hultman, Gustaf Allan, ämbetsman (f. 1893
15/8), anställdes 1912 i postverket och passerade
där olika grader, blev 1943 byrådir. och 1946
byråchef samt 1949 överdir. i Generalpoststyrelsen.
Hultman, J o h a n, taffeltäckare hos Karl
XII, memoarförfattare (d. 1735). H. blev 1694
lakej hos prins Karl, sedermera Karl XII, och
utnämndes under konungens vistelse i Bender till
taffeltäckare. Denna befattning behöll H. hos
drottning Ulrika Eleonora och konung Fredrik
I. Under krigsåren var han ständigt Karl XII
följaktig. H. efterlämnade för kännedomen om
Karls person ganska värdefulla anteckningar, dels
ett enkelt marsch- och dagregister (från 14 april
1700 till 26 febr. 1719), dels mera fylliga,
beskrivande memoarer, som gå från 1707 till nov. 1718.
De utgåvos 1819 i d. 1 av ”Handlingar hörande
till konung Carl XII:s historia”.
Hultman, Johannes Alfred,
frikyrkopastor (1861—1942), verkade först som predikant
i U.S.A. men började 1897 sina sångturnéer, som
torde ha omfattat över 5,000 sångaftnar i
Sverige och U.S.A. Vid dessa insamlade H. stora
penningsummor till olika sociala ändamål. F. ö.
ville ”Solskenssångaren”, som H. kallades, med
sin sång ”vittna om sin Frälsares kärlek”. Han
skrev och tonsatte själv sina sånger
(”Solskens-sånger”, 4 bd, 1910—39). — Litt.: O. Lövgren,
”Solskenssångaren J. A. H.” (1942).
Hultmark, Emil Fredrik Gottfrid,
konsthistoriker och -samlare (1872—1943), blev efter
studier vid Uppsala univ. och i utlandet dr vid univ.
i Bern, hopbragte stora saml. av konsthantverk
och konst, vilka delvis utställdes i Stockholm
1942. Som konsthistoriker samlade H.
anteckningar om svenska konstnärer och
konsthantverkare från 1400-talet fram till våra dagar samt
utgav monogr. över Carl Fredrik v. Breda och
över Kungl. akad:s för de fria konsterna
utställningar 1794—1887. Postumt utkom i samarbete
med dottern Carna H. och fil. dr C. D.
Mose-lius ”Svenska koppar stickar e och etsare 1500—
1944” (1944)-
Hults bruk i Kvillinge sn i Östergötland, vid
s. ö. ändan av Ågelsjön, anlades som järnbruk
1697. Nu finnas här manufaktursmedja,
mekanisk verkstad, järn- och stålgjuteri, tillhörande
Hults bruks a b., bildat 1920, som även
driver skogs- och jordbruk. Företaget äges av
Holmens bruks och fabriks ab.
Hultschin [ho’lt/in], stad i Tjeckoslovakien,
se Hluèinområdet.
Hultsfred, köping i n. Kalmar län, Sevede
härad (Sevede och Tunaläns domsaga), vid sjön
Hulingen; 19,54 km2, 3,533 inv. (1952). H. är
knutpunkt för statsbanelinjerna
Nässjö—Oskarshamn, Växjö—H. och Linköping—H. samt
järnvägen Västervik—H. Här finnas kommunal
realskola och högre folkskola, ett landstingets
sjukhem, apotek och provinsialläkare. H. har
åtskillig träindustri, med de största företagen
tillhörande Hultsfreds träförädlings-ab., bildat 1930,
som även äger ab. Standardhus med Sveriges
största tillverkning av monteringsfärdiga
trähus jämte siloanläggningar, byggnadssnickerier
m. m. En möbelfabrik tillhör ab.
Hultsfreds-möbler. Ab. Hultsfreds mekaniska verkstad
etablerades som firma 1918, bolag 1947.
Vidare märkas gasverk, gjuteri, slakteri och
bryggeri. Hultsfreds slätt var sporadiskt
under 1600-talet och 1797—1918 mötesplats för
Kalmar reg., varom en minnessten vittnar. H. fick
1936 egen kyrka. — Taxeringsvärdet å
fastig-hetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1951
701,500 kr och å annan fastighet 13,633,000 kr;
den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s. å. till för fysiska personer m. fl.
7,942,000 kr och för svenska aktiebolag 132,000
kr. — H. tillhör Vena församlings pastorat i
Linköpings stift, Tunaläns och Sevede kontrakt.
Hultsjö, socken i Jönköpings län, Västra
härad, vid s. länsgränsen, ö. om sjön Allgunnen;
95,ss km2, 981 inv. (1951). Är en höglänt, i s.
bergig skogssocken kring vattendelaren mellan
Emåns och Lagans system. 1,138 har åker.
Kyrkan byggdes 1860. Ingår i H., Skepperstads och
Hjärtlanda pastorat i Växjö stift, Västra härads
kontrakt; tillhör storkommunen Hjälmseryd.
Humän (lat. humanus), mänsklig, hovsam,
välvillig. — Humaniséra, mildra, göra
mänsklig(-are). — Humanitet, hovsamhet,
människovänlighet, välvilj a.
Humaniora, plur., humanistiska ämnen
(vetenskaper) . j
Humani’sm (av lat. humänus, mänsklig), dels
beteckning för en filosofisk livsåskådning, som
(i motsats till rigorism el. asketism) betonar det
rent mänskligas rätt att göra sig gällande i livet
och samhället, dels också namn på ett allmänt
bildningsideal, som i växlande former framträtt
under olika perioder av den medeltida och
moderna historien. Till sin princip är h. orienterad mot
den klassiska antiken, med vars strävan efter att
utbilda en helgjuten och harmonisk människotyp
den i allo sympatiserar. Redan under den äldre
medeltiden förekomma kulturperioder med
avgjort humanistisk inställning, t. ex. Karl den
stores tid (den karolingiska renässansen), men sitt
avgörande genombrott når h. under övergången
mellan medeltiden och nyare tiden, d. v. s.
under 1300- och 1400-talen, då intresset för den
antika kulturen tar ny fart. Som h:s
viktigaste målsmän under denna tid pläga anses P
e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
