- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
513-514

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hovmantorp - Hovmarskalk - Hovmekanismen - Hovnarr - Hovpartiet - Hovpredikant - Howrah, Haura - Hovråd - Hovrätt - Hovrättsexamen - Hovrättsråd - Hovrättsting - Hovsberg - Hovsekreterare - Hovs hallar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

513

Hovmarskalk—Hovs hallar

514

jordbruksfastighet var 1951 5,809,000 kr och å
annan fastighet 8,478,000 kr; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s. å. till
för fysiska personer m. fl. 5,535,000 kr och för
svenska aktiebolag 117,000 kr. — H. bildar med
Furuby samt Lessebo köping ett pastorat i Växjö
stift, Konga kontrakt. Kyrkan av trä byggdes
1846—47.

Hovmarskalk, ämbetsman, som har högsta
inseendet över ekonomien vid ett hov. Chefen för
den inre hushållningen vid konungens hov bär
i Sverige titeln förste hovmarskalk och
står i spetsen för
hovmarskalksämbe-tet.

Hovmekanismen, zool., se Hov.

Hovnarr, ett slags tjänare hos furstar o. a.
högt uppsatta personer i äldre tider, vilken hade
till uppgift att roa sitt förnäma herrskap,
antingen genom egna kvickheter och sarkasmer el.
genom dumhet, pedanteri och vanskapnad, som
gjorde narren till skottavla för andras spe och
gäckeri. Redan hos forntidens greker och romare
existerade dylika tjänare. De egentliga h., som
från slutet av medeltiden hörde till en fullständig
hovstat, förekommo först efter korstågen. I
Sverige omtalas i äldre tid bl. a. h o v d v ä r g a r,
men något närmare om dem är ej bekant. Med
barockens slut försvinna narrarna från de
europeiska hoven. H. bar en särskild grotesk dräkt,
avsedd att symbolisera hans ställning (mössa med
åsneöron, bjällror o. s. v.).

Hovpartiet, ett politiskt parti under
frihetstiden, vilket sökte skaffa kungamakten större
inflytande. Ett h. skymtar redan vid 1723 års
riksdag, och ett nytt sådant framträdde vid tronskiftet
1751, grupperande sig kring Adolf Fredrik och
Lovisa Ulrika. Rekryterat bland yngre militärer
och högadel, representerade partiet militära och
storagrara intressen. Då flera av h:s ledande
män, bland dem Erik Brahe och J. L. Hårdh,
deltogo i revolutionsförsöket 1756, kunde
hattregimen krossa detsamma. De grupper, som under
frihetstidens sista riksdagar benämnas h., delvis
f. d. hattar och ledda av F. Sinklaire, även de
arbetande för kungamaktens vidgande, hade icke
samma militära prägel.

Hovpredikant, se Hovkleresiet.

Howrah [eng. utt. håu’ra], Haura, förstad
till Kalkutta, i Västbengalen, Indiska unionen;
380,000 inv. Jute-, bomulls- och järnindustri.

Hovråd (ty. Hofraf), en särskilt i Tyskland
från 1500-talet vanlig ämbetsmannatitel. H.
betecknade först dels ett rådskollegium, dels varje
medlem av detta. — I Sverige användes titeln
först för K. von Pyhy, som 1538 blev kansler
och h. Från Gustav II Adolfs tid användes h.
som hederstitel för vissa konungens ombud i
diplomatiska värv. 1723 bestämdes h. av ständerna
som titel för Sveriges residenter i utlandet men
kom senare ur bruk.

Hovrätt, i Sverige och Finland namn på
domstolar i andra instans. Gustav II Adolf framlade
till 1614 års riksdag förslag om inrättande i
NF X — 17

Stockholm av en ”konungslig hovrätt och översta
dom”, som skulle äga makt att döma konungens
dom och ifrån vilken vad icke skulle tillåtas.
Genom den s. å. utfärdade rättegångsordinantien
upprättades i överensstämmelse härmed Svea
hovrätt. Rättegångsprocessen 1615 ordnade
närmare proceduren i h.; den blev bl. a. skriftlig,
vilket återverkat på hela det svenska
rättegångsväsendet, även underrätternas. Tillika medgavs
1615 att draga av h. avdömda mål till konungen
genom revision. H. hade därmed redan nedsjunkit
till en mellaninstans, vilket den sedan förblivit.
Detta framträdde än mera genom skapandet av
nya h. för olika landsändar, så i Åbo 1623, i
Dorpat 1630, i Jönköping 1634, i Vasa 1775, en
krigshovrätt i Stockholm 1797, en h. i
Kristianstad 1820 (1917 flyttad till Malmö). I
Greifs-wald fanns längre tider en h. för de tyska
provinserna. Svea h. bibehöll dock en särskild
rangställning. — F. n. har Sverige 6 h., S vea
hov-rät t i Stockholm med Svealand, Gävleborgs län
och Gotland som domskrets, Göta hovrätt i
Jönköping, vars domkrets omfattar Småland,
Östergötland och Skaraborgs län, Hovrätten
över Skåne och Blekinge i Malmö,
Hovrätten för övre Norrland i
Umeå (1936; för Västerbottens och Norrbottens
län), Hovrätten för Västra Sverige
i Göteborg (1948; för Halland, Göteborgs och
Bohus län samt Älvsborgs län), Hovrätten
för Nedre Norrland i Sundsvall (1948;
för Västernorrlands och Jämtlands län). H.
arbetar på avd. om 4 el. 5 led. Till h. komma målen
från underrätterna antingen efter vad el. genom
besvär. Proceduren var förr skriftlig; numera
är den i större mål muntlig. Till 1864, delvis
1916, voro h., förutom som nu överdomstolar,
forum privilegium för frälsemän, och h. äga ännu
i första instans uppta åtal mot vissa ämbetsmän
för tjänstefel. Genom en reform 1915 blev h.
ordinarie slutdomstol för en del mindre mål, bl. a.
under 1,500 kr värde, och sedermera har
fullfölj dsrätten ytterligare inskränkts. — Finland
har 3 h., Åbo, Vasa, Kuopio (förut i Viborg),
anordnade som i Sverige.

Hovrättsexamen, se Examen till
rättegångsverken.

Hovrättsråd, ord. domare i hovrätt;
utnäm-nes av K. m:t på hovrättens förslag.

Hovrättsting, sammanträde, som en hovrätt,
efter K. m:ts förordnande, sedan 1949 årl. håller
å viss el. vissa orter utom sin förläggningsort
för huvudförhandling i mål från den delen av
hovrättens domskrets.

Hovsberg, samhälle i Ljusdals kommun i
Hälsingland.

Hovsekreterare, titel, som under 1700- och
1800-talen av konungen förlänades bl. a. åt
skalder och konstnärer (t. ex. C. M. Bellman och
Lars Hjortsberg).

Hovs hallar [hävs], klipparti,
naturskyddsområde, på n. v. udden av Hallandsås, Hovs socken,
Skåne. Märkliga klippformationer äro här Arilds
portar och Burdushall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free