- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
495-496

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hot (juridik) - Hot, hotjazz - Hotagen - Hotch-potch - Hôtel - Hotell- och restaurangpersonalförbundet - Hotellstadga - Hotin, Chotin - Hoting (Ångermanland) - Hotman, François - Hot spot - Hot Springs - Hotspur - Hottentotter el. khoi-khoin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

495

H ot—H ottentott er

496

för straff, enl. Strafflagen 15 kap. 23 §, att
hotet, 1) sker muntligen el. skriftligen, 2) går ut
på misshandel el. annan straffbar gärning, 3)
sker på sådant sätt el. under sådana
omständigheter, att anledning är att befara, att h. skall
verkställas, samt 4) ej är eljest belagt med straff,
t. ex. som tvång. — Som ärekränkning straffas
enl. Strafflagen 16 kap. 9 och 11 § hotelse,
oavsett på vad sätt den sker el. på vad den går ut,
under förutsättning att den framstår som uttryck
av förakt och sålunda innefattar en förolämpning.
Särskilda regler äro givna ang. hotelser mot
ämbets- el. tjänstemän i tjänsteutövning etc. el.
mot person, som biträder sådan befattningshavare
vid förrättning etc. (Strafflagen 10 kap. 1—3
§§). Särskilda straffbestämmelser finnas för h.
mot krigsman (Strafflagen 26 kap. 7 §). Som
en form av högmålsbrott straffas väpnat hot
mot laglig ordning. — H. får en särskilt
allvarlig karaktär, om det användes för att förmå
den hotade att mot sin vilja göra, tåla el.
underlåta någonting, d. v. s. som medel för tvång. I
sådant fall kan inträda strängare straff (enl.
Strafflagen 15 kap. 21 el. 22 §), varjämte tvånget
kan föranleda ogiltighet av avtal el. annan
rättshandling, skadeståndsskyldighet m. fl.
civilrättsliga verkningar. Ytterligare förhöjt straff blir
tillämpligt, om h. användes som medel för
våldtäkt, rån och vissa andra svåra brott; då
inträder strängt straff, även om den hotande icke
når sitt syfte och brottet sålunda stannar vid
försök. —• H. med våld el. vissa andra
brottsliga gärningar får av den hotade avvärjas med
ett motangrepp, som blir straffritt under
förutsättning att det hålles inom gränserna för
lovligt nödvärn.

Hot [håt], hot jazz, en form av jazz, som
kommit i bruk omkr. 1930 och vars utmärkande
drag äro eggande rytmik och variationer av ofta
våldsam karaktär.

Hotagen, socken i Jämtlands n. domsagas
tingslag, vid norska gränsen; 1,793,49 km2, 971
inv. (1952). Är en kuperad skogs- och
fjälltrakt: Munsfjället längst i n. når 1,187 m ö. h.,
Ansätten i s. v. 1,090 m. 335 har åker. Den
glesa bebyggelsen är ansluten till sjöarna, av
vilka de största äro den smala och långsträckta
Hotagen (314 m ö. h., 42 km2, 63 m djup;
endast övre delen inom socknen), Valsjön och
Häggsjön, som genom Hårkan avrinna till
Indalsälven. H:s lappförs. upplöstes 1941. Kyrkan,
belägen vid sjön Hotagens n. v. strand, är
uppförd 1861. Ingår i Föllinge, Laxsjö och H:s
pastorat i Härnösands stift, Ströms kontrakt;
bildar storkommunen Hotagen.

Hotch-potch [hå’t/-påtj], lamm- el.
oxbuljong med bitar av lammbringa och diverse
grönsaker.

Hotel [åtä’l], fr., hotell. — H. de ville
[da vid], råd-, stadshus. — H. gar ni’, rum
för resande.

Hotell- och restaurangpersonalförbundet, se
Fackförening, sp. 128.

Hotellstadga. Enl. kungl. stadga 8 juni 1917
ang. hotell- och pensionatsrörelse erfordras (med

vissa undantag) tillstånd av länsstyrelsen för
dylik rörelses drivande. Stadgan innehåller
omfattande, detaljerade föreskrifter om skydd mot
eldfara. För kontroll över resande stadgas bl. a.,
att resande skall vid ankomsten omedelbart
avfordras uppgift om namn, yrke, titel samt
födelse- och hemort. Då för drivande av
hotell-el. pensionatsrörelse nyttjas endast byggnad el.
lägenhet, som innehåller högst 4 för gästers
härbärgerande avsedda rum, behöves endast
anmälan till polismyndigheten, och
resandekontrollen omfattar där allenast utlänningar.
Länsstyrelsen äger befogenhet att skilja
hotellinnehavare från rörelsens fortsatta bedrivande, bl. a.
då han gjort sig skyldig till upprepade
förseelser mot stadgans bestämmelser.

Hotin [rum. utt. håti’n, ry. ^ati’n], C
hoti n, stad i n. Bessarabien, vid Dnjestr, n. ö.
om Cernauti; 15,000 inv. Betydande läderindustri.
H. var tidigare en viktig fästning.

Hoting, samhälle i Tåsjö sn i Ångermanland.

Hotman [åtmä’], Franqois, fransk
rätts-lärd (1524—90), slutl. prof, i Basel. H. var en
av den franska skolans främsta på den romerska
rättens område. Postumt utgåvos hans samlade
”Opera” (1599—1600).

Hot spot [hå’t spå’t] (eng., ”heta fläcken”),
motortekn., förvärmningsanordning vid 4-takts
bensinmotorer med fallförgasare med uppgift att
säkerställa bränslets förgasning och jämna
fördelning.

Hot Springs [hå’t spri’qz], ”heta källor”, stad
i Arkansas, U.S.A., bland Ozark Hills; 29,000
inv. Är en av U.S.A:s mest besökta kurorter;
omges av ett 1832 till nationalpark avskilt
område med storslagna scenerier och heta källor.

Hotspur [hå’tspä], eng., ”hetsporre”, binamn
på Henry Percy.

Hottentotter el. k h 0 i-k h o i n, sydafrikanskt
folk, en gång utbrett över största delen av
Kap-landet, sedan av kafferstammar och — från
1600-talets början — av
européerna trängt mot
n. v. över Oranj ef loden.
De delas i 4
huvudgrupper :
kaphotten-t o 11 e r, de längst
kända, i v. Kapkolonien, nu
nästan utdöda; de
östliga med g o n a (-q u a)
som mest kända stam
ö. om Kap, även de
nu försvunna; k o r a n a
vid floderna Oranj e och
Vaal samt nama i
Stora Namaland, den
största gruppen, 15,300
(1926). Rasligt
sammanfattas h. numera med

bushmännen (san) till en ras (khoisan), men de
ha i motsats till de senare östhamitiska
(etio-pida) inslag och äro c:a 10—15 cm längre än
dessa, med vilka de i övrigt ha många drag
gemensamma, ss. ljusare hudfärg än negrerna.
H. torde alltså vara en korsningsprodukt mellan

Hottentott med
östhami-tiskt inslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free