Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoover, Herbert - Hope, Anthony (Sir Anthony Hope Hawkins) - Hope, Bob - Hopediamanten - Hopei (Chi-li) - Hopfer, Daniel - Hôpital, L’ - Hopkins, Sir Frederick - Hopkins, Gerald Manley - Hopkins, Harry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Hoover—Hopkins
468
Hoover [hö’va], Herbert Clark,
amerikansk president (f. 1874). H. utbildades till
gruvingenjör och tjänstgjorde 1897—1902 särsk. i
Kina. 1902 ingick han som delägare i en
ingenjörsfirma och etablerade 1907 en självständig
gruvfirma med förbindelser över hela världen.
Under i:a världskriget togs H:s framstående
or-ganisationskraft i bruk för skilda ändamål; bl. a.
var han ledare för den nordamerikanska
hjälpaktionen för underhåll av Belgiens civilbefolkning.
Vid Amerikas inträde i kriget 1917 blev H.
ledare för U.S.A:s livsmedelspolitik. Redan 1920
gjordes ett misslyckat försök att få H. vald till
det republikanska partiets presidentkandidat; han
blev i stället av president Harding 1921 utnämnd
till handelsminister, kvarstod som sådan under
Coolidge och nominerades 1928 till
republikanernas presidentkandidat
samt vann valet över
demokraten Al Smith.
H:s presidenttid
präglades i motsättning
till företrädarens av
dåliga konjunkturer
på det ekonomiska
området samt
demokratisk framryckning
inom politiken. Han
kämpade på olika sätt
emot den våldsamma
ekonomiska krisen —
främst märkes det
s. k. Hoovermoratoriet
1931. Trots att han icke var personligen populär,
nominerades han 1932 enhälligt till
republikanernas presidentkandidat men led ett
förkrossande nederlag. Under 2:a världskriget och efter
vapenstilleståndet spelade H. en ledande roll i
den amerikanska hjälpverksamheten för
nödlidande europeiska nationer. — Litt., E. Lyons,
”Our unknown ex-president” (1948).
Hope [håup], Anthony, författarnamn för
Sir Anthony Hope H a w k i n s, engelsk
författare (1863—1933). Han var först advokat
men ägnade sig sedan åt litteraturen och skrev
ett mycket stort antal spännande romaner, där
gamla motiv behandlas med driven teknik. Flera
finnas i sv. övers., t. ex. ”Fången i Zenda” (1894).
Hope [håup], Leslie Townes (Bob),
eng-elsk-amerikansk teater-, radio- och filmkomiker
(f. 1904). H. uppmärksammades i operetter på
Broadway, övergick sedan till radion, där han på
kort tid blev populär över hela U.S.A som
spea-ker och komiker. Från radion engagerades H. till
filmen och fick sin första större roll i
”Radioparaden”. Sedan dess har han uppnått stor
popularitet i ett flertal filmer.
Hopediamanten [håup-], se Diamant.
Hopei (tidigare Chi-li), provins i n. Kina vid
Gula havet; 142,000 km2, 29,7 mill. inv. H. är till
största delen ett lågt liggande slättland. Endast
prov:s n. ö. del är bergig. H. är till stor del
uppodlat (främst vete och hirs). Kolgruvor.
Huvudstad: Tsingyuan (Paoting).
Hopfer [hå’p-], Daniel, tysk vapenetsare
(omkr. 1470—1536). Han anses vara en av de
första, som etsade och svärtade in plåtar för att
kunna taga avtryck; idén därtill fick han från
vapenetsningsmetoden.
Hopital, L’ [låpita’1], se L’Höpital.
Hopkins [hå’pkinz], Sir Frederick
Gow-land, engelsk läkare och biokemist (1861—1947),
1913 prof, i biokemi i Cambridge, en av
vitaminforskningens grundare. H. upptäckte 1901
aminosyran tryptofan. Härigenom kom han in på
frågan om äggvitekropparnas fullvärdighet i
biologiskt hänseende. Utfodringsförsök med rena
substanser, vilka han senare utförde på råttor,
övertygade honom snart, att tillväxten blir
ofullständig och snart avstannar, om man uteslutande
använder fett, äggvita, kolhydrat, vatten och salter.
H. visade, att
tillförsel av små mängder
mjölk åter satte i gång
tillväxten. Först 1912
kom den utförliga
publikationen med
beviset för ett
fettlös-ligt vitamin som
nödvändigt för tillväxten.
Dessa och Eijkmans
upptäckter av
vitaminerna inneburo en
revolution inom
närings-läran och skapade bl. a.
nya möjligheter för
förståendet av ett
flertal sjukdomar och därmed även för deras
förebyggande. Välbekanta äro även H:s
undersökningar över mjölksyrebildningen i musklerna
och över oxidationsprocesserna i vävnaderna
genom att från levande vävnader isolera ämnet
glutation. För sina förtjänster på
vitaminforskningens område erhöll H. halva Nobelpriset i
medicin 1929.
Hopkins [hå’pkinz], Gerald Manley,
engelsk lyriker (1844—89), blev jesuit 1868,
lärare i grekiska vid univ. i Dublin 1884. H:s
diktning, som först efter 1918 gjordes känd för
allmänheten genom hans ungdomsvän R. Bridges
och som spelat en viktig roll i nyare engelsk
lyrik, präglas av intensiv naturupplevelse och
exalterad religiositet. ”Poems of G. M. H.” (1918,
ny uppl. 1930).
Hopkins [hå’pkinz], Harry, amerikansk
politiker (1890—1946). H. ägnade sig flera år åt
socialt arbete och blev därefter medl. av
president Franklin D. Roosevelts ”hjärntrust”. I
maj 1933 blev han ledare för den offentliga
ar-betslöshetshjälpen. H. var 1935—38
administratör för de unionella nödhjälpsarbetena och blev i
dec. sistn. år handelsminister. Från 1940 anlitades
han av Roosevelt alltmer som förtrogen
medarbetare i utrikespolitiska frågor. Han sändes i jan.
1941 till London som presidentens specielle
representant ‘och besökte på sommaren även
Moskva. S. å. blev han chef för låne- och
uthyrnings-hjälpen till de allierade och 1942 medl. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
