Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Honungsskivling - Honungssteklar - Honungssugare el. honungsfåglar - Honungsätare - Honvéd - Honväxt, honplanta - Hooch, Pieter de - Hood - Hood, Raymond - Hood, Thomas - Hoof, Jakob Otto - Hooft, Pieter Corneliszoon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Honungssteklar—Hooft
464
Honungsskivling.
kan leva både parasitiskt i såväl barr- som
lövträd och saprofytiskt i jorden el. multnande trä.
Ofta flätas mycelietrådarna ihop till hornartade,
på ytan brunsvarta, inuti vitaktiga s. k. r h i z
o-morfasträngar. I träd, som angripits av
h., tränga mycelierna och rhizomorfasträngarna
fram under barken och sända näringsuppsugande
hyfer in i veden, som uppluckras och förstöres.
De infekterade träden duka förr el. senare under.
På barrträdens rötter framkallar infektionen s. k.
jordkräfta, varvid barken spricker sönder
och ymniga hartsflöden uppstå. Svampen sprider
sig lätt från träd till träd på underjordisk väg
genom sitt mycelium. Rhizomorfasträngarnas
spetsar liksom även av svampen angripet fuktigt
trä utsända i mörker ett vitaktigt,
fluorescerande ljus. På hösten bildas fruktkropparna, vilka
vanl. växa tuvade på el. bredvid stubbar och
stammar. Hatten är brun-honungsgul, med mörkare
tofsfjäll. Den honungsgula foten är försedd med
en filtullig ring. Det råa köttets smak är först
mild, efteråt kärv och obehaglig. Det oaktat är
h. en god matsvamp; endast de unga hattarna
böra användas och vid anrättningen först
förvällas.
Honungssteklar, gemensam benämning på bin
och humlor.
Honungssugare el. honungsfåglar,
Nectariniidae, en familj av fågelordn. tättingar.
De äro små, livligt färgade och vanl.
metallskim-rande fåglar. De leva i Gamla världens tropiska
delar. Näbben är lång, smal, cylindrisk och ofta
skärformigt böjd. Mest egendomlig är tungan,
som är lång, smal och rörformig. Födan utgöres
av små insekter och honung. Det artrikaste
släktet är nektarfåglarna, Cinnyris. Kroppens
längd uppgår till omkr. 10 cm och vingens till
5,5 cm.
Honungsätare, Meliphågidae, fågelfam. av
ordn. tättingar med omkr. 40 släkten och 280
arter. De tillhöra den australiska regionen och
leva företrädesvis i Eucalyptus-träden, där de
livnära sig på honung och småkryp. Deras smala,
penselliknande tunga är särsk. anpassad härtill.
Till h. höra poè el. predikarfågeln (Nya
Zeeland), rödbröstade h. (Australien) och
klockfågeln (Nya Zeeland).
Honvéd [hå’nvèd], ”fosterlandsförsvar”, den
ungerska benämningen på det forna magyariska
lantvärnet. Ordet härleder sig från frihetskriget
1848, då magyarerna organiserade en egen armé.
Vid österrikisk-ungerska krigsmaktens
ombildning 1867 fick ungerska lantvärnet namnet
hon-védség (lantförsvar), vilket i allm. förkortades
till honvéd. Efter 1 :a världskriget avskaffades h.
i enlighet med Trianonfreden. Genom den s. k.
H.-lagen, vilken trädde i kraft 1939, blev h.
beteckning på samtliga ungerska stridskrafter.
Honväxt, honplanta, individ av en dioik
växt, som bär honblommor.
Hooch [håy, Pieter de, holländsk
genremålare (1629—83), högt uppskattad för sina
interiörer. Verk från H:s ungdom visa
inflytande från N. P. Berchem, delvis även från C.
Fabritius och Vermeer van Delft. Om den
sena-res måleri påminna i synnerhet H:s arbeten (i
Amsterdam, London, Berlin) från 1658 och strax
därefter, H:s bästa period. H. valde ofta som
motiv den kontrastrika utblicken från ett halvmörkt
rum i förgrunden till ett el. två ljusare rum, en
solbelyst gård el. ett öppet landskap i fonden. —
Se bild 5 å pl. vid Holländsk konst.
Hood [hod], brittisk slagkryssare, sjösatt
1918; 42,000 ton (under mellankrigstiden
världens största örlogsfartyg). H. sänktes under
sjöstriden i Danmarkssundet 24/s 1941 genom art.-eld
från tyska slagskeppet ”Bismarck” och kryssaren
”Prinz Eugen”. Av H:s besättning, 1,341 man,
räddades endast 3.
Hood [hod], Raymond, amerikansk
arkitekt (1881—1934), blev en av de mest
verksamma utformarna av den amerikanska
skyskrape-arkitekturen. Tills, m. J. M. Howells vann H.
den stora internationella tävlingen om Chicago
Tribunes byggnad 1922 (se bild 6 å pl. vid
Chicago). Rent funktionalistiskt arbetade H. i Daily
News Building i New York (1930; tills, m.
Howells) och som medarkitekt vid utformandet av
Rockefeller Center i New York (1931).
Hood [hod], Thomas, engelsk författare
(1799—1845). Hans första diktsamlingar, ”Whims
and oddities” (1826—27), blevo mycket populära
genom sin humor. Ryktbarast äro två allvarliga
dikter, ”The song of the shirt” (i Punch 1843),
som gripande skildrade de fattiga
Londonsömmer-skornas elände, och ”The bridge of sighs” (1844),
en skildring av en ogift moders självmord (båda
övers, till sv. av E. Fredin i ”Skilda stämmor”).
H:s verk utgå vos i 11 bd 1882—84. — Litt.:
Monogr. av E. Oswald (1904) och av W.
Jer-rold (1907).
Hoof [höv], Jakob Otto, präst (1769—
1839). Han prästvigdes i Lund 1795, blev fil.
mag. i Greifswald 1799 och komminister i
Sven-Ijunga, Göteborgs stift, 1821. H. samlade kring
sig de pietistiska elementen i församlingen och
påverkade dem starkt; bl. a. lades stor vikt vid
enkelhet i klädedräkt. Hans inflytande sträckte sig
vida. H:s anhängare, ”hoofianerna”, voro
”kyrkliga” separatister och skattade med åren alltmer
åt ängslig formalism.
Hooft [haft], Pieter Corneliszoon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
