Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Honduras - Befolkning - Historia - Författning - Mynt, mått och vikt - Ekonomisk geografi - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Honduras
456
téz vid Hondurasviken går en markerad
tekto-nisk brottzon till Fonsecaviken, i n. upptagen av
Rio Ulüas dalgång. Större delen av H.
avvattnas till Karibiska havet. De n. ö. delarna av
landet ha ett tropiskt regnskogsklimat. Den inre
högslätten har ett mer tempererat och torrare
klimat och kustslätten vid Stilla havet, som
ligger i regnskugga under en stor del av året,
ett tropiskt savannklimat. Comayagua på
högslätten strax v. om huvudstaden Tegucigalpa har
en årsmedeltemp. av 24^1 med en skillnad mellan
kallaste och varmaste mån. av 7% De
förhärskande vindriktningarna äro n. ö.-passaden under
större delen av året och s. v., monsunartade
vindar under tiden maj—juli.
Befolkning. H:s befolkning består till
övervägande delen av mestiser och indianer. En
mindre del av indianerna föra ännu en primitiv
samlartillvaro, men den största delen av dem
äro verksamma som småbrukare inom högslättens
jordbruksområden. Mestisérna äro bosatta på
högslätten och verksamma inom jordbruket.
Negrer påträffas på kusten vid Karibiska havet
(hu-vudsakl. som arb. på fruktplantager). H:s
fåtaliga vita befolkning är huvudsaki. kreoler,
d. v. s. spanskättlingar. De ha sin verksamhet
till största delen förlagd till högslätten, där de
äro plantageägare och affärsmän. Landets
officiella språk är spanska. Landets tätast
befolkade del är högslätten kring huvudstaden
Tegucigalpa, och glesast är befolkningen i de n. ö.
delarna. H:s största städer äro huvudstaden
Tegucigalpa och San Pedro Sula (24,425).
Historia. H. upptäcktes 1502 av Columbus
och togs 1523—24 i besittning av spanjorerna.
Efter frihetsrörelsen på 1820-talet ingick H. till
1839 i den centralamerikanska federationen och
blev 1839 självständig republik. Dess historia
har varit fylld av revolutioner, varvid
upprorsmännen vanl. fått hjälp från någon grannstat,
samt av militärdespoti. Tidtals ha försök gjorts
att förena H. med någon av dess grannstater
men utan annat resultat än krig med någon
annan granne. — Sedan 1800-talets sista
decennier har den dominerande faktorn i H. varit
det amerikanska United Fruit Co., som där äger
omfattande bananplantager. — I samband med
blodiga omstörtningar i landet ha U.S.A.
intervenerat ett flertal gånger genom att sända
trupper, som dock alltid snabbt dragits tillbaka. —
Under den efter förhållandena långa period (1933
—48), som indianen Tiburcio Carias
Andi n o diktatoriskt styrde landet, utvecklades H.
på många områden men torde likväl fortfarande
vara den minst framåtskridna av Latinamerikas
republiker. H., som 1918 förklarat Tyskland
krig, följde under 2:a världskriget nära U.S.A :s
hållning till axelmakterna och förklarade dessa
krig i dec. 1941. J. M. Gålvez, som utan
motkandidat valts under Carias’ auspicier,
tillträdde 1949 presidentposten.
Författning. H:s nu gällande författning
trädde i funktion 1936. Den lagstiftande makten
tillkommer en enda kammare, de deputerades
kongress, bestående av 49 medl., valda för 6
år genom allmän rösträtt, med 1 medl. på 25,000
inv. Presidenten väljes genom allmän rösträtt
för 6 år. Ministrarna äro 6 till antalet.
Mynt, mått och vikt. H. har sedan 1931
guldmyntfot med 1 lempira (tidigare peso = 8 reales)
= 100 centavos = V2 U.S.A.-dollar. —
Metersystemet tillämpas enl. lag av 1897. Fortfarande
användas engelska och gamla spanska mått, ex.
1 yard el. vara = 91,44 cm, 1 manzana = 74,19 ar.
Ekonomisk geografi. Jordbruket är H:s
huvudnäring. Bananen intar den främsta platsen
i exporten. Tidigare utgjorde bananexporten 65%
av H:s hela exportvärde, 1950 c:a 32%. Odlingen
bedrives främst i United Fruit Co:s regi. Den är
huvudsaki. förlagd till den karibiska kustslätten.
Den genomsnittliga exporten brukar hålla sig
omkr. 20 mill. stockar, men under senaste åren
har exporten sjunkit till 12 mill. stockar. Denna
nedgång beror på en växtsjukdoms härjningar.
Detta har medfört, att en nylokalisering av
odlingarna håller på att ske till stillahavssidan. H:s
bananexport går uteslutande till U.S.A. På H:s
centrala högslättsområde spelar kaffe den främsta
rollen bland jordbrukets exportprodukter. Tobak
av mycket hög kvalitet odlas även på
högslätterna. På den karibiska kustslätten och
huvudsaki. på Bayöarna finnas kokospalmodlingar.
Brödsäd, framför allt majs, odlas för
hemmakonsumtionen på högslätterna. Boskapsskötseln
bedrives extensivt på de mindre fruktbara inre
platåområdena, framför allt i form av
nötkrea-tursuppfödning. Skogar n a, som täcka en
stor del av landets yta, ge mahogny o. a. trä för
export. Bergsbruket har stora
mineraltillgångar, men dessa äro ännu föga utnyttjade. De
mineralresurser, som exploateras, äro guld och
silver samt antimon. Dassutom finnas rika
förekomster av koppar, bly, zink och järn. I
n-dustrien är föga utvecklad.
Kommunikationerna äro mycket bristfälliga.
Järnvägar existera endast inom bananplantageområdet
i n. Huvudstaden Tegucigalpa har inga
järnvägsförbindelser med det övriga landet, och
någon anknytning mellan H:s järnvägar och
grannländernas existerar ej. Ett mycket glest
lands-vägsnät, som har anknytning till den
inter-ame-rikanska landsvägen, finnes. Flygförbindelserna
mellan landets olika delar och befolkningscentra
i Nord- och Sydamerika äro emellertid utmärkta.
Litt.: N. A. Bengtson, ”Notes on the
physio-graphy of H.” (i Geographical Review, 1926),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
