Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holstein-Gottorp - Holsteinsborg - Holsteinska partiet - Holsteinsk rödbrokig boskap - Holsten - Holsti, Rudolf - Holsöe, 1. Carl - Holsöe, 2. Poul - Holte - Holtedahl, Olaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Holsteinsborg—Holtedahl
444
III, Gustav IV Adolf och Karl XIII; denna gren
utslocknade på manssidan 1877 med Gustav, prins
av Vasa. — Andra grenar av ätten H.-G.
regerade i Ryssland 1762—1917 och i Oldenburg
1773—1918.
Holsteinsborg [-bår], det nordligaste
koloniområdet i Sydgrönland, mellan Ö7°47’ och 66°n’
n. br., består av 10 boplatser med inalles 1,600
inv. Huvudorten, kolonien Holsteinsborg (840
inv.), anlades 1756 men flyttades till sin nuv.
plats (66°56’ n. br.) 1764.
Holsteinska partiet, ett svenskt politiskt parti,
som uppstod efter Karl XII:s död närmast i
syfte att befordra de anspråk på tronföljden,
vilka den unge hertig Karl Fredrik av Holstein
ägde som son till Karl XII:s äldre syster
Hedvig Sofia. Partiet utgjordes i början endast av
ett ringa antal, mest sådana, som haft
anställning i holsteinsk tjänst, och förmådde icke göra
sig gällande vid riksdagarna 1719 och 1720. Det
växte sedan raskt i betydelse, dels på grund av
fruktan för konung Fredrik I:s planer på
utvidgad makt, dels till följd av den nära
förbindelse, vari hertigen kommit till Ryssland, dit
han 1721 begivit sig. Vid riksdagen 1723
lyckades hertigens anhängare genomdriva, att
titeln ”kunglig höghet” och en årlig pension
tillerkändes honom av ständerna, vilka därjämte
gåvo ett obestämt löfte att vid ett kommande
tronfölj arval ha honom i åtanke. De lediga
platserna i rådet fylldes med hertigens
anhängare. Svenska regeringen avslöt 1724 ett
vänskapsfördrag med Ryssland, vari de båda
makterna förbundo sig att verka för Slesvigs
återställande till hertigen. Dennes förlovning s. å.
med Peters äldsta dotter, Anna, gav honom nya
utsikter. Peters död och Katarina I:s
tronbe-stigning 1725 ökade ytterligare det holsteinska
inflytandet; hertigens giftermål gick nu i
fullbordan. Partiets anhängare i svenska rådet
sände sin förnämste ledare, riksrådet J. Cederhielm,
till Ryssland för att skaffa hertigen en
lämplig rådgivare. Men partiets alltför stora
beroende av Ryssland och faran för att Sverige
skulle indragas i krig väckte snart besinning i
vida kretsar. Kanslipresidenten Arvid Horn
började efter hand samla kring sig alla
motstån-darne till de holsteinska äventyrsplanerna.
Cederhielm hemkallades från Ryssland, och Horn
genomdrev i rådet Sveriges anslutning till de
mot Ryssland fientliga västmakternas förbund,
hannoverska alliansen. Vid riksdagen 1726—27
voro holsteinska partiets anhängare i ohjälplig
minoritet. Riksdagen bekräftade anslutningen
till västmakterna, riksrådet M. Wellingk, en av
partiets främsta chefer blev avsatt, och
Cederhielm avgick frivilligt. Rådet fylldes av säkra
anhängare till Horn. Då hertig Karl Fredrik
sommaren 1727 efter Katarina I:s död måste
lämna Ryssland, voro hans utsikter försvunna,
och holsteinska partiet upphörde att existera.
Holsteinsk rödbrokig boskap, i Holstein och
Slesvig förekommande starkt korthornsblandad
låglandsboskap, till färgen röd och vit samt av
kombinerad göd- och mjölktyp.
H olsten, danska namnet på Holstein.
Holsti [-å-], Eino Rudolf Woldemar,
finländsk politiker (1881—1945), disputerade efter
studier i England med avh. ”The relation of the
war to the origin of the state” (1913) och blev
1914 doc. i sociologi; engagerade sig som
utrikes-red. i det ungfinska huvudorganet Helsingin
sano-mat livligt i dagspolitiken, invaldes 1913 i
lantdagen och blev 1917 senator i Tokois regering. Hans
sympatier för västmakterna ledde till hans
inval i den delegation, som 1918 i England,
Frankrike och Belgien
skulle utverka erkännandet
av Finlands
självständighet, och i Finlands
delegation vid
fredskonferensen i Paris
1919. H. blev s. å.
utrikesminister men
tvangs att avgå 1922,
då riksdagen icke
godkände en av honom
förordad
förbunds-traktat med Polen,
Lettland och Estland.
Han var sedermera
Finlands representant
i Estland och Lettland samt i Schweiz och
delegerad vid N. F. ävensom ånyo utrikesminister
1937—39. Under 2:a världskriget var H. från
1941 knuten till Stanford Univ. i Kalifornien.
Holsöe [hå’lsö], 1) Carl Vilhelm H., dansk
målare (1863—1935). Han målade mest landskap
och interiörer, de senare under påverkan av
Hammershöi. H. är företrädd i Göteborgs museum.
2) Poul Fiedler H., den föreg:s kusin,
arkitekt (f. 1873), stadsarkitekt i Köpenhamn 1925—
43. H. har utbildats vid akad. i Köpenhamn, där
han även varit lärare 1909—14. Han har uppfört
ett flertal offentliga och privata byggnader, bl. a.
Helsingörs slakthus, samt planerat
trädgårdsstads-området Gröndalsvænge och den väldiga
slakthusanläggningen Ködbyen (1931—34) i
Köpenhamn.
Holte, förstad till Köpenhamn, 16 km n. n. v.
om staden, ändstation för den elektrifierade
när-banetrafiken.
Holtedahl, O 1 a f, norsk geolog (f. 1885),
fil. dr 1913, doc. i geologi 1914, statsgeolog 1916,
prof, i historisk
geologi 1920 (sedan 1946 i
geologi), allt i Oslo.
H. deltog 1909 och
1910 i Isachsens och
1911 i Hoels
expeditioner till Spetsbergen,
ledde 1921 en
expedition till Novaja Zemlja
samt bereste 1927—28
S. polarhavet med
norska valfångarfartyg.
Hans rika
författarskap behandlar olika
delar av Norges och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
