Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmström, 4. Torsten - Holmström, 1. Olof - Holmström, 2. Agne - Holmström, Ragnar - Holmsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Holmström—Holmsund
436
Tora Vega Holmström: Catherine och Antoine. Malmö
museum.
en originell diktbok, ”Gramina” (1926). H:s i
bokform utg. reseskildringar, ”Från länder och
stränder” (2 bd, 1913—19) och ”Resa till
Holland” (1915), präglas av personlig ton och
iakttagelse. Hans grafik röjer en kräsen stilkänsla.
—-Litt.: ”Boken om CTH”, red. av R. Holmström
(1947).
Holmström. 1) Olof H., teolog (1854—
1921), doc. i kyrkohistoria 1886, e. o. prof. 1896
och ord. prof, i praktisk teologi 1899—1919, allt
i Lund; teol. dr i Uppsala 1893. Varmt
intresserad av församlingslivets förnyelse, gjorde H. en
viktig insats inom den kyrkliga ungdomsrörelsen.
Bland hans skrifter märkas ”Om kyrkostyrelsen”
(1886) och ”Evang.-luthersk församlingsvård”
(1898).
2) Olof Agne Laurentius H., den föreg:s
son, gymnastikdirektör (1893—1949). H. avlade
gymnastikdirektörsexamen 1918. Han blev
Svenska gymnastikförbundets ombudsman 1930 (sedan
1939 benämnd verkst. dir.). H. var bl. a.
initiativtagare till bildandet av Gymnastikfrämjandet
(1933), till den stora gymnastikfärden till Berlin
1936, till Lingiaderna 1939 och 1949, till
Gymnastikförbundets folkspänstpropaganda 1940—41
samt till utgivandet av Friskt folk 1941.
Holmström, Arvid Ragnar, författare (f.
1894 6/8). H. är född i ett målarhem i Arnäs,
Ångermanland, och har prövat många yrken. Sina
erfarenheter från skilda miljöer, främst
sjöfolkets har han utnyttjat för sitt författarskap. Han
debuterade 1924 med sjöromanen ”Den långa
resan”, som uppvisade den raska och friska
berättarton och den sakkunniga realism, som
kännetecknat det mesta H. skrivit. Bland hans senare
romaner märkas ”Kråkslottet” (1926), som har
proletär stockholmsk utkantsmiljö, ”På däck och
durk” (1927), ”Resa till Jorden” (1929), som har
erotiskt ämne, samt ”Flyktingarna” (1931) och
forts. ”Benjamin” (1932), som handla om sjömän.
Det starkt naturalistiska draget hos H. kommer
fram i familjetragedien ”Jonas ödmarks historia”
(1926) och ”Jonas ödmarks söner” (1927) samt
”Någonting händer” (1933), som dessutom
innehåller en självbiografisk skildring.
Stockholms-romanen ”Den lycklige mannen” (1930; ny uppl.
under titeln ”Karl Gustav Svensson erövrar
staden”, 1941) är en satir över ”brackan”.
”Dårarnas park” (1936) är en diktsaml. Under pseud.
Paul Michael Ingel utgav H. novellsaml.
”Ryskt monument” (1933) samt romanerna
”Ungdom i landsflykt” (1934) och ”Flyktingar söker
hamn” (1939), som ha motiv från ryska
emigrantkretsar i Finland efter revolutionen 1917.
Under samma pseud. utgav H. bondeskildringen
”Jordens röst” (1935) samt romanerna ”Byn vid
havet” (1936) och ”Byn lever” (1938). Under
eget namn har H. utg. romanerna ”Oväder”
(1940) samt ”Män ombord” (1942), som med
stoff ur verkligheten skildrar sjöfolkets liv under
2:a världskriget, och dess självständiga forts.
”Kvinnor i land” (1945). — Litt.: H. Ahlenius
”Arbetaren i svensk diktning” (1934).
Holmsund, köping i Umeå domsagas tingslag
i Västerbottens län, kring Ume älvs
mynningsvik österfjärd; 43,83 km2, 5,306 inv. (1952). H.
omfattar den av vikar starkt uppdelade, bergiga
halvön ö. om fjärden, Obbolaön (20,71 km2) i v.
samt skärgård. 221 har åker. 1947 gjordes hela
H:s sn till köping, varvid de dittillsvarande
mu-nicipalsamhällena Holmsund och O b b o 1 a
upphörde. Det senare hade bildats 1939, det förra
1933 och omfattade bl. a. det 1894 upprättade
municipalsamhället D j u p v i k(e n). H. är sedan
1922 ändpunkt för statsbanelinj en från Vännäs
och en betydande handelsort. Köpingens
dominerande industri är H o 1 m s u n d s a b., bildat 1896,
med ett aktiekapital av 9 mkr och c:a 1,750
anställda. Bolaget, vars aktiestock innehas av
Svenska cellulosa-ab., har sulfatfabrik, sågverk,
hyv-lerier och träförädlingsfabriker (faner,
lamellgolv, -dörrar och -plattor); det äger tillika
elkraftverk i Baggböle och Lycksele. Bland mindre
industriföretag märkas båtvarv, presenningsfabrik
och ett par snickerifabriker. H:s hamn har 665
m kaj vid 9—2,5 m djup, Umeå uthamn strax s.
om kyrkan har 340 m kaj vid 7,2—6 m djup.
På östsidan av Obbolaön ligga Obbola och
Bredviks lastageplatser, den förra med 435 m kaj vid
6—3 m djup. Reguljära fartygsförbindelser
finnas med Stockholm och mellanliggande orter.
H. har ett 30-tal yrkes- och ett 40-tal
bi-näringsf iskare. I fjärdmynningen ligga
Bredskärs lotsplats och Fjärdgrunds fyr. Kyrkan av
trä byggdes 1863. H. utgör pastorat i Luleå stift,
Västerbottens s. kontrakt. — Taxeringsvärdet å
fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1951
790,500 kr och å annan fastighet 12,929,000 kr;
den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s. å. till för fysiska personer m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
