Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmens bruk och fabriks ab. - Holmer, Nils - Holmes, Oliver - Holmes, Sherlock - Holmestad - Holmestrand - Holmger - Holmgren, släkt - Holmgren, 1. Hjalmar - Holmgren, 2. August - Holmgren, 3. Frithiof - Holmgren, 4. Ann-Margret - Holmgren, 5. Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Holmer—Holmgren
428
och samma öde vederfors 1875 ett vid slutet av
1850-talet anlagt järnverk, detta för att bereda
plats för den växande papperstillverkningen. —
H. är numera Sveriges största producent av
tidningspapper. — Litt.: ”H., Norrköping”,
minnesskrift (1945).
Holmer, Nils Magnus, språkforskare (f.
1904 V2), doc. i keltiska språk med jämförande
in doeuropeisk språkforskning i Uppsala 1941, i
jämförande språkforskning, särsk. indoeuropeisk,
i Lund 1948, prof, där 1950. H. har bl. a. lämnat
bidrag till utforskandet av de nutida keltiska
språken, av baskiskans ställning m. m. Under
senare år har han i stor utsträckning ägnat sig
åt undersökningar av amerikanska infödingsspråk
med särskild uppmärksamhet på frågan om deras
inbördes släktskap och möjligheten att anknyta
dem till andra icke-amerikanska språkfamiljer.
Holmes [håumz], Oliver Wendell,
amerikansk författare (1809—94). Han var prof, i
anatomi 1847—-82 vid Harvard-univ. H. gjorde
sig känd som skald, uppskattad framför allt som
högtidspoet. Viktigare äro H:s prosaböcker, dels
en serie bordssamtal med novellistisk ram, där
allehanda ämnen behandlas med human,
antical-vinistisk uppfattning och humor (”The autocrat
of the breakfast table”, 1858, ”The professor at
the breakfast table”, 1859, samt ytterligare två
bd 1872 och 1890), dels romanerna ”Elsie
Ven-ner” (1860) och ”The guardian angel” (1867).
Sami, verk i 13 bd 1891.
Holmes [håumz], S h e r 1 o c k,
huvudpersonen i A. Conan Doyles detektivberättelser.
Holmestad, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad, ö. om Kinnekulle; 43,62 km2, 941 inv.
(1951). Omfattar i v. odlade slättbygder, främst
kring Svartån, och i ö. delar av Klyftamons
skogstrakt. 1,958 har åker. Egendom:
Höka-torp; tillhör länets hushållningssällskap. Kyrkan
uppfördes 1874. Ingår i Götene, H:s, Vättlösa
och Ledsjö pastorat i Skara stift, Kinna
kontrakt; tillhör storkommunen Götene.
Holmestrand [-an], stad i Norge, Vestfold
fylke, i naturskönt läge på v. stranden av
Oslo-fjorden; 2,200 inv. Är av gammalt
utskeppningsort för trämassa, har mj ölkkondenserings- m. fl.
fabriker. Aluminiumindustri. Seminarium.
Holmger, konung Knut Långes son (d. 1248).
Han var huvudmannen för ett uppror i Uppland
mot konung Erik Eriksson 1247 men besegrades,
tillfångatogs och halshöggs. H. ligger begraven
i Skokloster. Efter sin död dyrkades H. av
obekant anledning som helgon; denna dyrkan kan
skönjas redan på 1200-talet.
Holmgren, svensk släkt från Västergötland,
härstammande från hemmansägaren Magnus
Anderson i Ullervads socken, vars son Anders
H. (1784—1874; kyrkoherde i Vinnerstad och
Motala) antog släktnamnet H. Dennes söner voro
H.i)— 3).
1) Hjalmar Josef H., matematiker (1822—
85), fil. dr 1845, doc. i matematik vid Uppsala
univ. 1847 samt 1857 prof, i matematik och
teoretisk mekanik vid Teknologiska inst. i
Stockholm, till vars omorganisation han verksamt
bi
drog. Bland hans vetenskapliga arbeten märkas
sådana över trigonometriska seriers konvergens,
över multipla integralers transformation samt
över derivator av godtycklig (icke endast
hel-talig) ordning.
2) August Emil Algot H., den föreg:s bror,
zoolog (1829—88), lärare i naturhistoria vid
Skogsinst. 1858, lektor där 1871 och
Lantbruks-akad:s entomolog 1880—86. H. har inlagt stora
förtjänster både som vetenskaplig forskare och
som praktisk entomolog. Av stor betydelse för
kännedomen om skadeinsekterna voro hans
talrika skrifter över dessa. Om H:s mångsidiga
intressen inom zoologien vittnar hans jämte H.
Wi-degren utg. ”Handbok i zoologi” (2 bd, 1865—71).
3) Alaric Frithiof H., den föreg:s bror,
fysiolog (1831—97). Han blev 1864 prof, i
fysiologi i Uppsala. Redan 1862 hade han där
upprättat ett fysiologiskt laboratorium. Bland
H:s många
vetenskapliga undersökningar
märkas främst hans i
början av 1870-talet
begynta, med
utomordentlig energi
fortsatta arbeten om
färgblindhet, vilka även i
praktiskt hänseende
ledde till högst
betydande resultat. H.
införde en bekväm
metod att genom
sefir-garnsdockor snabbt
uppvisa färgblindheten
och dess olika arter.
Bland hans övriga arbeten må nämnas
undersökningar om gasutbytet, cirkulationen i grodlungan,
iris’ rörelsemekanism samt framför allt
påvisandet av retinas aktionsström. H. framträdde även
som skald.
4) Anna Margareta (A n n-M a r g r e t) H.,
f. Tersmeden, den föreg:s hustru, författarinna
(1850—1940), en av den kvinnliga
rösträttsrörelsens pionjärer.
Delande sin makes
frisinnade tänkesätt, tog H.
del i föreningen
Ver-dandis strävanden,
redigerade sex år
Ver-dandis Småskrifter
och skrev själv flera
sådana. Hon anslöt
sig med entusiasm till
rörelsen för
kvinnornas medborgarrätt och
arbetade ivrigt
härför. Sedan
kvinnorösträtten genomförts,
bildade H. för
kvin
nornas upplysning och sammanhållning
Svenska kvinnors medborgarförbund. Memoarverket
”Minnen och tidsbilder” (2 bd, 1926) innehåller
intressanta blad ur svensk och norsk
kulturhistoria.
5) Emil Algot H., son till H.2), histolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
