Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holländsk konst - Byggnadskonsten - Holm (Dalsland) - Holm (Hallands län) - Holm (Medelpad) - Holm (Uppsala län) - Holm, Edvard - Holm, Erik - Holm, Gerhard - Holm, Gustaf (jurist) - Holm, Gustav (sjömilitär)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Holm
418
sas fritt de av renässansen införda antika
kolonnordningarna. Sin höjdpunkt når denna nationellt
holländska stil i Lieven de Keys omkr.
1600 uppförda slakthus (”Vleeschhal”) i
Haar-lem. Ett tidigare verk av de Key är rådhuset
i Leiden. Riktningen företrädes runt om i
Holland av ett antal utmärkta rådhus. Den ledande
arkitekten i Amsterdam vid början av 1600-talet,
Hendrik de Keyser, har till stor del
satt sin prägel på den nya världsstaden. Den
holländska renässansstilen vann insteg i stora delar
av n. Europa. Omkr. 1630 gjorde sig en helt
ny riktning gällande inom den holländska
arkitekturen, en stram och nykter klassicism.
Upphovsman till denna riktning var Jacob van
Kampen, vars viktigaste skapelse, Amsterdams
nya rådhus, blev denna stils förnämsta monument.
I samma anda arbetade Pieter Post, som
byggde Mauritshuis i Haag. Den tredje berömde
arkitekten av denna skola är Philipp Vi n
g-b o o n s. Under 1700-talet och 1800-talets förra
del har konsten i Holland gått tillbaka. Vid
1900-talets början reste sig i Haag det storartade,
praktfullt inredda tegelpalatset för den
Internationella domstolen. Funktionalismens främsta
företrädare äro J. P. O u d i Rotterdam och C.
van Esteren i Haag.
Litt.: M. J. Friedländer, ”Die
altniederländi-sche Malerei” (14 bd, 1924—-37); W. v. Bode,
”Die Meister der holländischen und vlämischen
Malerschulen” (4m uppl. 1923); C. Hofstede de
Groot, ”Beschreibendes und kritisches
Verzeich-nis der Werke der hervorragendsten holländischen
Maler des 17. Jahrhunderts” (10 bd, 1907—28).
Holm, kommun i Dalsland, Nordals härad,
Älvsborgs län, vid Vänern, kring Melleruds
köping; 52,86 km2, 1,572 inv. (1951). Omfattar
Dalboslättens nordligaste del. 2,612 har åker.
I G ä r d s e r u d, Kvarnkullen o. a. f
ör-ortsbebyggelse till Mellerud bo 400 personer.
Köpmannebro är ändstation för Dalslands kanal.
Egendomar: Berg och Nordkärr. Den tornlösa
kyrkan är delvis medeltida. Bildar tills, m.
Mellerud förs, i H:s, Skålleruds och Järns pastorat
i Karlstads stift, Södra Dals kontrakt; tillhör
storkommunen Mellerud.
Holm, socken i Hallands län, Halmstads
härad, närmast n. om Halmstad; 28,82 km2, 609
inv. (1951). Tillhör häradets av berg och åsar
splittrade slättbygd; på gränsen i v. Nyårsåsen.
1,404 har åker. Kyrkan är en romansk
absidkyrka. Ingår i Halmstads, övraby och H:s
pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt;
tillhör storkommunen Kvibille.
Holm, socken i Medelpads ö. domsagas
tingslag, Västernorrlands län, kring sjöarna Holmsjön
(201 m ö. h.) och Fagervikssjön; 251,60 km2,
1,058 inv. (1951). Upptages av skogiga
bergplatåer och åsar av intill 459 m höjd ö. h. samt
spridd odlingsbygd utmed sjöarna. 628 har åker,
österström vid Holmsjöns n. ö. strand med gamla
sågverksbyggnader förvärvades 1944 av
Skid-främjandet till s. k. friluftsgård. Kyrkan av
tegel i ”nygotik” byggdes 1903—04. Ingår i
Lidens och H:s pastorat i Härnösands stift,
Sunds-NF X — 14
valls kontrakt; tillhör storkommunen
Indals-Liden.
Holm, socken i Uppsala län, Lagunda härad,
på Mälarslätten, s. s. v. om Uppsala; 8,73 km2,
85 inv. (1951). Omfattar det odlade och något
bergiga näset mellan Ekolns båda vikar
Lårsta-viken och Gorran. 574 har åker. Nästan hela
socknen lyder under Sjöö. Kyrkan är från 1678.
Ingår i Hjälsta, Fittja, H:s och Kulla pastorat
i Ärkestiftet, Lagunda och Hagunda kontrakt;
tillhör storkommunen Lagunda.
Holm, Peter Edvard, dansk historiker
(1833—1915), doc. i nyare tidens politiska
historia vid Köpenhamns univ. 1865, prof. 1867—
99. H:s specialområde blev Danmarks historia
under enväldet, vars främste kännare han var. Hans
produktion inom detta område är synnerligen
omfattande. Huvudarbetet är ”Danmark—Norges
historie fra den store nordiske krigs slutning til
rigernes adskillelse” (7 bd, 1891—1912).
Holm, Erik Adolf, fysiker (1878—1945),
civilingenjör vid Tekniska högsk. 1899,
bergsingenjör 1900, fil. dr och doc. vid Stockholms högsk.
1913, föreståndare för Stockholms
meteorologiska stationer 1907—20, prof, vid Chalmers
tekniska inst. i Göteborg 1926—30. H. utgav
arbeten, såväl teoretiska som experimentella,
framför allt inom magnetism och kinetisk gasteori.
Holm, Edvard Johan Gerhard, geolog och
paleontolog (1853—1926). Han blev 1883 fil. dr
och docent i mineralogi i Uppsala, 1887
paleontolog vid Sveriges
geologiska
undersökning och 1901
intendent för den
paleozoo-logiska avd. av
Naturhistoriska riksmuseet
och prof.; avgick
1923. Hans praktiska
sinne bar frukt i hans
nyordning av den
pa-leozoologiska avd. vid
Riksmuseets
utflyttning till de nya
lokalerna vid Freskati.
— H:s arbeten
behandla Skandinaviens
och östersjöprovinsernas kambrosilur och dess
fossil samt utmärka sig för stor
grundlighet. Hans undersökningar om graptoliternas och
de undersiluriska cefalopodernas inre
organisation komma alltid att stå bland det förnämsta
på detta område.
Holm, Gustaf Birger Anders, jurist,
bokförläggare (1845—1910). Han blev v.
häradshövding 1871 samt var från 1879 chef för
bok-tryckeri-ab. P. A. Norstedt & söner, vilket
under hans kraftiga ledning gick stadigt framåt.
H. var intresserad även i andra stora
affärsföretag. Han utgav sedan 1874 Nytt Juridiskt Arkiv
och publicerade flera författningseditioner.
Holm, Gustav Frederik, dansk sjömilitär,
grönlandsforskare (1849—1940), officer vid
flottan 1870, kommendör och chef för
sjökortsar-kivet 1899, överlots i ö. distriktet 1909, lotsdir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
