Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hiller, Ferdinand von - Hiller, Johann Adam - Hillerstorp - Hiller von Gaertringen - Hilleröd - Hilleshög - Hilleström, Pehr - Hillringsberg - Hillska skolan å Barnängen - Hillskosläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Hiller—H illskosläktet
286
Hiller, Ferdinand von, tysk musiker
(1811—85), elev av Hummel. H. bodde 1828-—35
i Paris, vistades sedan mest i Tyskland, efter
1850 i Köln, där han var dirigent och
konser-vatoriedir. Som kompositör var han eg.
eklektiker, närmast dock romantiker i Mendelssohns
anda. Av H:s verk blevo särskilt de för solo,
kör och orkester berömda: ”Loreley”, ”Gesang
der Geister über den Wassern”, ”Richard
Löwen-herz” m. fl.; även orkesterverk, kammarmusik,
solosånger, pianostycken m. m. H. utgav bl. a.
”Aus dem Tonleben unserer Zeit” (2 bd, 1868—
71), ”Musikalisches und Persönlisches” (1876),
”Erinnerungsblätter” (1884) samt ”Uebungen zum
Studium der Harmonie und des Contrapunktes
(1860, 28 :e uppl. 1930).
Hiller, Jo h ann Adam, tysk tonsättare
(1728—1804). Han stiftade i Leipzig 1763
Ge-wandhauskonserterna, var Thomaskantor 1789—
1801. H. skapade det tyska sångspelet genom att
i teaterstyckena inlägga tyska ”Lieder” i st. f.
arior; mest berömda blevo ”Lottchen am Hofe”
(1767) och ”Der Dorfbarbier” (1770).
Hillerstorp, samhälle i Kävsjö sn i Småland.
Hi’ller von Gaertringen [-lar fån gä’rt-],
Friedrich, frih., tysk arkeolog (1864—1947),
prof, vid Berlins univ. 1918. H. är som arkeolog
mest känd för de av honom utförda,
vetenskapligt mycket betydelsefulla utgrävningarna på
The-ra (Santorin) 1896—1902, vilka han
offentliggjorde i verket ”Thera” (4 bd, 1899—1909). H.
var även en betydande epigrafiker. Tills, m. sin
hustru utgav H. den intressanta brevväxlingen
mellan hennes fader, U. v.
Wilamowitz-Moellen-dorff, och morfader, Th. Mommsen (1935)-
Hilleröd, residensstad i Frederiksborg amt, 30
km n. v. om Köpenhamn, i en vacker, skogrik
trakt invid Frederiksborgs slott och
Frederiks-borgsjön; 14,000 inv. H. är järnvägsknut och
har en mångsidig industri. H. tillkom i samband
med slottsbyggnaden i slutet av 1500-talet.
Hilleshög, socken i Stockholms län, Färentuna
härad, på n. sidan av ön Svartsjölandet
(Färings-ön) i Mälaren; 14,48 km2, 512 inv. (1951).
Odlad slättmark och smärre bergkullar. 531 har
åker. Egendomar: Norrudden, Prästnibble,
Vent-holmen och Sundsudd. Bland industrier märkas
tegelbruk, mekanisk verkstad och snickerifabrik.
Kyrkan, med absidkor, anlades vid 11 oo-talets
mitt. H. ingår i Sånga, Skå, Färentuna och H:s
pastorat i Stockholms stift, Svartsjö kontrakt;
tillhör storkommunen Färingsö.
Hilleström, Pehr, genremålare och
haute-lissevävare (1733—1816). Han studerade vid
Konstakad. under Taraval och Korn, lärde 1745
haute-lisseväveri av Duru samt teckning av Rehn.
H. reste 1757 till Paris, där han blev Bouchers
lärjunge, återvände 1758, blev 1773 led. av,
sedermera prof, vid och 1810 dir. för Konstakad. —
H. fick efter återkomsten beställning på tapeter
för Stockholms slott men ägnade sig efter Gustav
HI:s tronbestigning alltmer åt målarkonsten.
Han målade konversationsstycken, hovfestbilder
(bl. a. flera ”karuseller”, nu på Drottningholm),
borgerlig genre, smedje- och gruvinteriörer, stille-
Pehr Hilleström: Hushållsbestyr, 1794. Nationalmuseum.
ben samt ett fåtal porträtt. På äldre dagar
målade han med stor noggrannhet svenska folktyper
i nationaldräkt. För genre- och bruksbilder
liksom för svensk folklivsskildring över huvud fick
H. avgörande betydelse, ehuru hans rika
produktion är av mycket växlande kvalitet. — Litt.:
O. Siren, ”P. H. d. ä.” (1900); G. Cederblom,
”P. H. som kulturskildrare” (2 bd, 1927—29);
S. Rönnow, ”P. H. och hans bruks- och
berg-verksmålningar” (1929).
Hillringsberg, bruksegendom i Glava socken,
Värmlands län. Omfattar sågverk, hyvleri,
gjuteri, mekanisk verkstad, kvarn och elektriska
kraftstationer samt jordbruk (209 har åker).
Äges av Billeruds ab. I H. ingå de numera
nedlagda bruken Glasfors, anlagt 1692, och
Lenungs-hammaren, anlagt på 1820-talet. H. omtalas på
1600-talet som säteri. Tätort: Hillringsberg (260
inv.).
Hillska skolan å Barnängen, en i
Stockholm 1830 upprättad internatskola för gossar.
Den hade sitt namn efter Sir Rowland Hill (se
d. o.) och var inrättad efter mönstret av
dennes skola vid Hazelwood i England. Bland
skolans lärare märkes E. G. Björling, rektor 1835
—40. Skolan upphörde 1846. Se H. Ericsson,
”Hillska skolan å Barnängen 1830—1846” (1885).
Hillskosläktet, Andrösace, hör till fam.
Pri-mulaceae. I Sverige finns vild h i 11 s k o el.
flockarv, A. septentrionalis, en omkr. 1 dm
hög, vårblommande, ettårig ört med lansettlika,
i rosett ställda blad och små, vita blommor i
flock. Den växer på sandfält, åsar och kalkberg
flerstädes i s. och sällsynt i mellersta Sverige.
I trädgårdar odlas den blåblommiga A. lanugi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
