Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - High Commissioner - High Court of Justice - Highest fashion - Highland Park - Highlands - High life - High Point - High school - Highway - Hihuliter - Hilarius, 1. den helige - Hilarius, 2. (påve) - Hilberseimer, Ludwig - Hilbert, David - Hildburghausen - Hildebrand (sagohjälte) - Hildebrand (påve) - Hildebrand, släkt - Hildebrand, 1. Bror Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
High Court of Justice—Hildebrand
274
grad kunna jämföras med sändebud. Vidare har
Storbritannien i varje dominion en H., som
företräder regeringen till skillnad från
generalguvernören, som representerar Kronan. En
särställning intar numera den brittiske H. i
Sydafrika, som dels är verksam i Sydafrikanska
unionen, dels övervakar protektoraten Basutoland,
Bechuanaland och Swaziland.
High Court of Justice [håi’ kå’t av d$a’stis],
eng., engelsk överdömstol, se Storbritannien,
rättsväsen.
Highest fashion [håi’ist fä’/an], eng., högsta
modet, högst modernt.
Highland Park [håidand pä’k], stad i U.S.A.
se Detroit.
Highlands [hai’landz], eng., namn på Skotska
högländerna, vilkas invånare pläga kallas
hög-ländare (high!anders).
High life [håi’ läi’f], eng., fint (förnämt)
levnadssätt; fina (förnäma) världen; festligt,
muntert.
High Point [håi’ påi’nt], industristad i North
Carolina, U.S.A., 25 km s. v. om Greensboro;
40,000 inv.
High school [håi’ skö’l], se Förenta staterna,
sp. 542.
Highway [häi’o>éi] (eng.), eg. allmän
landsväg; huvudväg, huvudled, spec. i U.S.A. sådan
med stark trafik.
Hihuliter (fi. hihhulit), finsk sekt, se
Læ-stadianer.
Hilärius. 1) H. den helige, gallisk teolog
(d. omkr. 367). Han blev omkr. 350 biskop i
sin fädernestad, Poitiers och tog livlig del i de
arianska stridigheterna. Hans huvudverk, ”De
trinitate”, är det bästa arbetet mot arianismen.
1851 förklarades han för doctor ecclesiae. —
2) Påve 461—468. Han fullföljde sin
företrädares, Leo den stores, påvliga politik och
hävdade romerska stolens supremati över de
sydgal-liska och spanska biskoparna,
Hi’lberseimer [-zäi-], Ludwig, tysk
arkitekt (f. 1885). Såväl genom husbyggen, bl. a.
flyghamnshallar, affärs- och hyreshus i Berlin,
som i böcker har han verkat för en modern syn
på arkitektens uppgifter, närmast med
anknytning till Le Corbusier och funktionalismen.
Hi’lbert, David, tysk matematiker (1862—
1943). prof- i Göttingen 1895—1930. Hans första
mera betydelsefulla resultat röra teorien för de
algebraiska formerna
och deras invarianter.
I ett berömt arbete,
”Grundlagen der
Geo-metrie” (1899; 7:e
uppl. 1930), har H.
tagit upp till behandling
de olika geometriska
systemens beroende av [-grundförutsättningarna,-]
{+grundförutsättningar-
na,+} axiomen, och deras
egenskaper av precisa,
logiska
begreppsbygg-nader. Vidare har han
behandlat de F red-
holmska integralekvationerna, varvid han med
utgångspunkt från ett ändligt definierat
problem genom intressanta metoder kommer fram
till de transcendcnta funktioner, som äro
fundamentala för dessa ekvationers teori.
Undersökningar rörande matematikens axiomatiska
grundval äro framställda i H :s och P. Bernays’ verk
”Grundlagen der Mathematik” (2 bd, 1934—39).
Genom sin eminerita förmåga att väcka håg för
forskning och uppställa intressanta problem
samlade H. i Göttingen kring sig en skara lärjungar,
som i olika riktningar fullföljt hans
undersökningar.
Hildburghausen [hi’ltborkhåu’zan], stad i
Thüringen i Tyskland, vid övre Werra; 7,000
inv. Var 1683—1826 huvudstad i hertigdömet
Sachsen-H. Slott i barockstil (1685—1707),
rådhus, ombyggt 1572; flera undervisningsanstalter.
Hildebrand, forngermansk sagohjälte, i
"Ni-belungenlied” och Didrikssagan en av de främsta
kämparna hos konung Didrik av Bern
(Teode-rik). I den allittererade ”Hildebrandslied”, den
äldsta bevarade tyska hjältedikten, skriven i
klostret Fulda på 700-talet, berättas, huru den
ur långvarig landsflykt hemvändande H.
ofrivilligt råkade i tvekamp med sin son
Hadu-brand, som han ej sett sedan dennes barndom.
Utgången omtalas ej i diktfragmentet; sannolikt
slutade dikten med sonens död i striden. — Från
Tyskland fördes sagan till Norden och möter
dels hos Saxo, dels i den isländska sagan om
Asmund Kämpabane (omkr. 1300). — En yngre
tysk version, med det tragiska motivet mildrat,
föreligger i ”den yngre Hildebrandslied” (en
folkvisa från 1200-talet) och i Didrikssagan.
Hildebrand, se Gregorius VII, påve.
Hildebrand, släkt, härstammande från
Skån-torps by, Hällestads sn, Östergötland. Släktnamnet
ändrades 1764 till Hildebrandsson, vilket
bibehölls av en äldre, 1926 utslocknad gren,
medan nedannämnde H.i) och tre hans bröder
återtogo namnet H.
1) Bror Emil H., museiman, historiker,
numismatiker (1806—84), fil. mag. i Lund 1826,
docent i numismatik där 1830, studerade s. å.
för Chr. J. Thomsen i Köpenhamn. H.
förordnades 1832 att biträda i Kungl. myntkabinettet i
Stockholm, blev 1833 andre amanuens vid
Vitt.-akad. och e. o. kanslist i Riksarkivet samt var
1837—79 riksantikvarie, Vitt.-akad:s sekr. och
garde des médailles.
Under Järtas chefskap
i Riksarkivet biträdde
H. och var 1845—46
och delvis 1847 t. f.
riksarkivarie samt
ombesörjde Riksarkivets
flyttning från slottet
till ett hus vid Skepps-’
bron, där han även
ordnade
Myntkabinettet och Statens
historiska museum. H. kän
sägas vara detta
museums skapare och ledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
