Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hierta, 3. Lars Johan - Hierta-Retziusstiftelsen - Hietaniemi - Higgins, Edward - Highbrow - High Church - High Commissioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hierta-Retziusstiftelsen—High Commissioner
271
och nya j ournalistiska teknik slogo an hos
allmänheten. Redan vid 1834 års riksdag visade många
tecken, att Aftonbladet var en samhällsmakt;
ehuru ännu representerande minoriteten. Den
styrelseregim H. närmast bekämpade var det efter
1830 mer och mer utvecklade s. k. Braheväldet,
som ej sällan gjorde den konstitutionella
konselj en till en formalitet. I hans polemiska inlägg
kommo ofta överdrivna beskyllningar fram, men
även H. utsattes för överdrivna och hätska
anklagelser. I åratal kämpade han mot
indrag-ningsmakten (se d. o.). Efter den
första indragningen (av 14 sådana åren 1835—
38) ägde han ej längre rätt att själv lagligen
framstå som sin tidnings ansvarige utgivare
utan måste tillgripa det s. k. ansvaringssystemet.
— Vid riksdagen 1834—35 hade H. ivrigt yrkat
på vidgad närings- och handelsfrihet, offentlighet
vid underdomstolar, representationens ombildning
m. m., men först vid riksdagen 1840—41 intog
han en mera framstående plats bland
oppositionens ledare och riddarhusets talare.
Representationsreform, avskaffande av skyddstullar och
skråtvång, införande av folkskolor, den lärda
skolans ombildning m. fl. av liberalismens önskemål
hade i H, en varm förkämpe såväl inom
riksdagen som i Aftonbladet. Efter Karl XIV Johans
död, 8 mars 1844, voro till en tid rollerna av
oppositionell och regeringsvänlig ombytta. H.
kallades nu ”regeringens självständige
bundsförvant”. Från 1847 hade Aftonbladet återtagit en
oppositionell hållning, nu mot ”bristen på system”.
1848 års välvningar förde åter
representationsreformen i förgrunden. H. intog, påverkad från
skilda håll, en obestämd hållning till regeringens
nya representationsförslag, vacklande mellan
reformmötenas förslag och det kungliga. Då han
omsider gav det sistnämnda sitt stöd, blev han
föremål för en rå polemik i ord och karikatyrer
i skandaltidningen Folkets Röst. Den Almquistska
katastrofen 1851 gav H :s fiender anledning att
söka göra Aftonbladets redaktör medansvarig för
medarbetarens påstådda förbrytelser. Utledsen på
tidningsmannaskapet och sedan flera år
längtande efter annan verksamhet, drog sig H.
tillbaka från den framstående plats han så länge
intagit inom Sveriges politiska liv och sålde
Aftonbladet, som från 1852 års början fick annan
ledning.
För humanitära reformer, vidgande av
kvinnans medborgerliga rättigheter m. m. fortfor H.
att kämpa från sin riddarhusbänk och från 1859
i borgarståndet vid de följ, ståndsriksdagarna.
När slutligen representationsreformen vunnit
seger, valdes H. (1866) till en av Stockholms
representanter i Andra kammaren. H:s
förläggar-verksamhet fortgick 1829—71. H. var en tid på
1840-talet skeppsredare och importör, uppehöll
i nära 20 år en sidenfabrik, deltog i
sågverksrörelse m. m. samt verkade i många riktningar
för industriell utveckling. Den ekonomiska
framgång han rönte i sina klokt beräknade företag
skaffade honom tidigt en oberoende ställning och
gjorde honom på äldre dagar till en rik man.
272
H :s änka, Vilhelmina H., f. F r ö d i n g
(1805—78), donerade 100,000 kr. till Stockholms
högskola för upprättande av en professur i
nationalekonomi samt (1878) 400,000 kr till en
fond för stiftelsen Lars H i e r t a s ni i n n é.
Med understöd av denna stiftelse utgav G. A.
Aldén ”Lars H. Riksdagsmotioner och
anföranden” (4 bd, 1913—17). Denne utgav även 1926
”Lars H :s självbiografi”. — Litt.: H.
Wiesel-gren, ”L. J. H. Biografisk studie” (1880); J.
Göransson, ”Aftonbladet som politisk tidning
1830—1835” (1’937)- , ; , . ’ ,
Hierta-Retziusstiftelsen med namn efter
donatorerna prof. G. Retzius och hans maka Anna
Hierta-Retzius innefattar: 1) En fond (stiftad
1904) för främjandet av vetenskaplig, främst
biologisk forskning i Sverige; fonden uppgick
1947 till c :a 600,000 kr. 2) En stipendiefond
(stiftad 1914—26) för att understödja vetenskapliga
el. sociala företag; denna fond uppgick 1947 till
c:a 2,130,000 kr. Av avkastningen utdelas f. n.
c :a 30,000 kr årl. i stipendier. Svenska
veten-skapsakad. förvaltar båda fonderna.
Hfetaniemi, socken i Norrbottens läns
kustland, Torneå tingslag, utmed Torne älv; 703,24
km2, 2,657 inv. (1951). Har sin huvudbygd i
Tornedalen; sträcker sig mot v. över
skogsmarker, bergkullar och sjöar till övre Sangisälven.
1,284 har åker. I Hedenäset vid statsbanelinjen
Karungi—Övertorneå finns provinsialläkare; vid
Puostijoki ligger Ekfors elkraftverk. Kyrkan
av trä är från 1746. Pastorat i Luleå stift,
Norrbottens n. kontrakt; bildar storkommunen
Hieta-niemi.
Higgins [hi’ginz], Edward John, engelsk
salvationist (1864—1947), Frälsningsarméns
stabs-chef 1919, av Höga rådet vald till
Frälsningsarméns general 1929; avgick 1934. H. inledde
en ny epok i Frälsningsarméns historia, som ej
längre sammanföll med familjen Booths. Han
var dess förste valde general och inskränkte sin
egen makt.
Highbrow [hai’brau] (eng., av high, hög, och
brow, ögonbryn, bildl.: min, uppsyn; eg. person
med uppdragna ögonbryn, med högdragen min),
en i U.S.A. i början av 1900-talet bildad
beteckning för en person, som anlägger strängt
intellektuella synpunkter på politiska, sociala och
estetiska spörsmål och företeelser. Termen har
numera vanl. en nedsättande innebörd,
”intelli-genssnobb”, överlägsen person med akademiska
maner.
High Church [hai’ t/a’tj], eng., ”högkyrka”,
den högkyrkliga riktningen inom Englands
statskyrka.
High Commissioner [hai’ kami’Jona], eng.,
”storkommissarie”, ”rikskommissarie”, titel för
vissa höga brittiska ämbetsmän inom Brittiska
samväldet. H. kallas den högste ämbetsmannen
över vissa protektorat i Afrika och i y.
Ocea-nien. Så benämndes också tidigare
Storbritanniens främste representant i Irak, Egypten och
Palestina. Sedan slutet av 1800-talet
representeras dominierna i London av H., som i viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
