Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herschel, 1. Sir William - Herschel, 2. Sir John - Herse - Herserud - Hersfeld - Hersholt, Jean - Herslow, 1. Carl - Herslow, 2. Ernst - Herslöf - Herstal el. Héristal - Hertel, Johannes - Herten - Hertervig (Hertervik), Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Herse—Hertervig
228
re och utvecklade den optiska tekniken
synnerligen högt men publicerade föga om sina
erfarenheter. Av särskild betydelse äro H :s
undersökningar om stjärnhopar och nebulosor. H.
upptäckte och beskrev ej mindre än 2,500 sådana.
Vårt stjärnsystems form och storlek sökte H.
fastställa genom utförande av ”stjärnlodningar”,
d v. s. räkning av antalet stjärnor i det använda
instrumentets synfält.
H. var banbrytande i
fråga om
dubbelstjärnornas studium,
upptäckte närmare 800
sådana samt påvisade
för ett 50-tal av
dessa rörelsen kring
systemens gemensamma
tyngdpunkt. Ett av
H:s märkligaste
resultat var hans
bestämning av den riktning,
i vilken solsystemet
går fram i rymden. H.
fann Uranusmånarna
Titan och Oberon och Saturnusmånarna Mimas
och Enceladus. — H :s saml. arbeten utgåvos i
2 bd 1912. — Biogr. av E. S. Holden (1881)
och J. Sime (1900).
2) Sir John Frederick William H., den
föreg:s son, astronom (1792—1871). H. upptog
1816 studiet av dubbelstjärnorna och 1825 av
nebulosorna och stjärnhoparna samt utvidgade
och fullföljde därvid sin faders verk. 1834—38
vistades han i Feldhausen nära Kapstaden och
utförde med tillhjälp av tre reflektorer storartade
undersökningar över den sydliga stjärnhimlen,
publicerade i ”Results of astronomical
observations made 1834—1838 at the Cape of Good
Hope” (1847). H. var en av de första, som
konstruerade en ”astrometer” (fotometer) för
mätning av stjärnornas ljusstyrka. I fråga om
”stjämlodningarna” genomförde H. en värdefull
utvidgning av faderns verk. H. var en skolad
matematiker och fysiker och ägde ovanlig
förmåga att popularisera de vetenskapliga
problemen, t. ex. i den klassiska ”Outlines of astronomy”
(1849). H. var även en av fotografiens
föregångsmän.
Herse (fno. hersir) var i Norge intill
1000-talet beteckning för en ärftlig
hövdingsvärdig-het, men man saknar faktisk kunskap om
dennas innebörd.
Herserud, del av Lidingö.
Hersfeld [hä’rsfält], stad i Hessen-Nassau vid
Fulda; 15,000 inv. Under medeltiden säte för
abbotstiftet H., vilket uppstått ur ett 742 grundat
benediktinkloster och efter hand vann stora
besittningar. Stiftskyrkan, invigd 1144, är nu ruin.
Stiftet sekulariserades 1648 och kom som
furs-tendömet H. till Hessen-Kassel. H. är badort
och har textil- och maskinindustri.
Hersholt [hä’/alt], Jean, amerikansk
filmskådespelare (f. 1886 i Köpenhamn). Han kom
1913 till U.S.A., där han engagerades vid filmen.
H., som är karaktärsskådespelare, har haft många
andraplansroller och varit särskilt anlitad i
Gar-bofilmer. Sin första egentliga huvudroll fick han
i ”Doktorn, kom genast” med de kanadensiska
femlingama.
Herslow. 1) Carl Christian Peter H.,
tidnings- och kommunalman, politiker (1836—1933),
fil. dr i Lund 1859, lektor i Malmö 1865—74.
1870 uppsatte H. där Sydsvenska Dagbladet,
varmed 1871 tidningen
Snällposten förenades.
H. kvarstod som red.
till 1907 och satte
under denna tid sin
personliga prägel på tidn.
1877—86 och 1888—
93 tillhörde H. A. K.,
blev 1891
bevillningsutskottets ordf, samt
var 1892 och 1893
kammarens talman.
Inom riksdagen
intog H. en mycket
inflytelserik ställning
och blev den fri-
handelsvänliga centerns ledare; han avgjorde
1891 härordningspropositionens öde i A. K. Han
var led. av olika kommittéer, i synnerhet i
finansfrågor, 1893—1910 ordf, i styrelsen för
Skånes enskilda bank samt spelade under årtionden
en ledande roll inom Malmö stad, i vars
stadsfullmäktige han 1891—1904 var ordf., och inom
hela Skånes affärsliv.
2) Ernst Georg Carlsson H., den föreg :s
son, industri- och bankman (f. 1884 24/ii),
utexaminerad från Tekniska högsk. 1907,
disponent vid Staf fanstorps sockerfabrik 1913—19,
överingenjör där 1919 och v. verkst. dir. 1926.
H. blev 1930 verkst. dir. i Skandinaviska banken
ab. med placering som chef för dess
Malmökon-tor. Efter Kreugerkraschen 1933 blev han chef
för bankens Stockholms-kontor, i vilken befattning
han kvarstod till 1946, då han avgick och blev
ordf, i Skandinaviska bankens centralstyrelse i
Malmö. H. var ordf, i Svenska bankföreningen
1944—46 och tillhör styrelsen i ett 30-tal
aktiebolag.
Herslöf, se Härslöv.
Herstal [ärsta’l] el. Héristal, n. ö.
förstad till Liège, Belgien, vid Meuse; 27,000 inv.
Stora vapenfabriker, bil- och cykelindustri.
Hertel, Johannes, tysk sanskritist (1872—
1943), 1919 prof, i indisk filologi i Leipzig. H.
har gjort sig berömd genom sina epokgörande
undersökningar över ”Paficatantra”, varom han
publicerat en hel mängd verk. H. har också
med stor framgång bearbetat andra partier av
Indiens sago- och fabellitteratur, särskilt den
j ainistiska.
Herten, stad i Westfalen, Tyskland, strax
n. om Gelsenkirchen; 34,000 inv. Kolgruvor,
maskin- och stålindustri.
He’rtervig (H ert ervik), Lars, norsk
målare (1830—1902). Han studerade konst i
Düsseldorf 1852, drabbades efter hemkomsten av en
svår nervsjukdom och bodde senare i Stavanger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
