Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemslöjd - Hemslöjdslånefonden - Hemsterhuis, Frans - Hemsyster - Hemsö - Hemsö kustartilleriförsvar - Hemul - Hemvist - Hemvårdarinna - Hemvärnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165 Hemslöjdslånefonden—Hemvärnet 166
b u n d. Hemslöjdsföreningarna bedriva
undervisning i slöjd (huvudsaki. kvinnlig) i större el.
mindre skala. De hemslöjdsgrenar, som
huvudsaki. bedrivas, äro inom kvinnlig h. spånad och
vävnad av allehanda slag, stickning,
spetstillverkning, knytning, broderi och en del andra
textilarter, inom manlig h. träslöjd samt i mindre
skala smide o. a. metallslöjd, vidare en rätt
omfattande korgflätning samt även notbindning,
skinnarbete, skomakeri o. a. slöjd. — Litt.:
”Hemslöjdskommitténs betänkande” (avgivet
1917, tr. 1918); tidskr. Hemslöjden (1933 ff.).
Hemslöjdslånefonden inrättades av 1928 års
riksdag för utlämnande av lån till
hushållningssällskap, vilka i sin tur skulle lämna förlagslån
för anskaffande av för textiltillverkning avsett
svenskt material, företrädesvis av lin och ull.
1940 medgavs, att lån för anläggande av
lin-och hampberedningsanstalter finge lämnas ur
fonden.
He’msterhuis [-hois], Frans, holländsk
filosof och estetiker (1721—90). Han var i sitt
eklektiska filosofiska system påverkad av Platon,
Voltaire och Rousseau samt övade inflytande på
Jacobi, Goethe och nyromantiken. Av hans verk
må nämnas ”Lettre sur 1’homme et ses rapports”
(1772).
Hemsyster, en för allsidig hemvård utbildad
kvinna, vilken vid sjukdomsfall o. dyl. kan
ersätta husmodern i ett hem. H. utbildas vid s. k.
hemsysterskolor i Uppsala (sedan 1920), Leksand,
Lund, Göteborg, Härnösand, Stockholm, Tenhuit
och Vackstanäs; utbildningstiden är 4 år och
inträdesåldern 18 år. Kommunala och statliga
anslag förekomma för hemsysterverksamheten.
Hemsö, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands s. domsagas tingslag, omfattar ön
Hemsön och kringliggande holmar utanför
Äng-ermanälvens mynning; 54,50 km2, 324 inv. (1951).
Huvudön är bergig och skogbevuxen, når i n.
223 m ö. h.; 269 har åker. På H. ligga
Härnösands radiostation, Drafle
skogsförsöksanlägg-ning samt fisklägena Prästhushamn och
Hultom-Dalom. Om Hemsö kustartilleriförsvar se d. o.
Kyrkan av trä uppfördes 1865. Ingår i Högsjö
och H. pastorat i Härnösands stift, Ådalens
kontrakt; tillhör storkommunen Säbrå.
Hemsö kustartilleriförsvar, befästningar med
ändamål att utgöra en replipunkt för flottan vid
Bottniska viken. Befästningarna, under förutv.
namnet Hemsö fästning, beslötos 1914
och överfördes till rikets kustfästningar 1917.
Enl. 1925 och 1936 års försvarsordningar låg
H. i materielreserv. Under början av 2:a
världskriget igångsattes arbetena på H., och för
försvaret av befästningarna har genom 1942 års
försvarsbeslut upprättats Härnösands
kustartille-ridetachement.
Hèmul, urspr. ”försvarad” (om en rättighet),
jur., skyldighet att försvara en föryttrad sak
mot annans påstående om bättre rätt till denna.
— Verb: Hèmula. Säljare är, där ej annat
avtalats, skyldig att ”stånda i hemul”.
Frånvin-nes saken köparen, är säljaren skyldig ersätta
dennes skada men äger i sin ordning vända sig
till sin hemulsman. — Orden h. och h e m u 1
s-man nyttjas numera även i betydelsen
auktoritet.
Hemvist, jur., i allm. den ort, som en person
valt till uppehållsort och medelpunkt för sitt
enskilda liv och som därför jämväl anses som
medelpunkten för hans rättsliga förhållanden. Som
en persons rättsliga h. anses den ort, där han är
mantalsskriven; denna är bestämmande med
avseende på den domstol, till vilken personen skall
stämmas i skuldfordringsmål o. a. tvistemål, som
röra hans person (jfr Forum). Där är han även
skyldig att betala kommunalutskylder, fullgöra
kommunala uppdrag o. dyl. men också berättigad
att deltaga i allmänna val, eventuellt åtnjuta
fattigvård m. m.
Hemvårdarinna kan enl. k. f. om social
hemhjälp av 1943 anställas av kommun el.
kommunalförbund el. under vissa förhållanden av
förening för att gratis el. till dagspenning i
proportion till betalningsförmågan biträda i hem,
som har behov av tillfällig hjälp på gr. av
sjukdom, barnsbörd el. liknande omständigheter.
Utbildning av h. sker vid de s. k. h e m s y s t e
r-skolorna (i Uppsala, Leksand, Lund,
Göteborg, Härnösand, Stockholm, Tenhuit och
Vackstanäs) samt vid några lanthushålls- och
hushållsskolor. Utbildningskursen omfattar 15—18 mån.
Hemvärnet. Under intryck av händelserna
under finsk-ryska vinterkriget 1939—40 uppkom
ung. samtidigt på flera håll i Sverige tanken,
att av ej krigstjänstskyldig personal organisera
ett hembygdens eget försvar. Efter förslag av
en hemvärnskommitté fattade riksdagen 28/s 1940
beslut i ärendet.
Organisationen uppbyggdes från början på
frivillighetens grund inom de olika
inskrivningsom-rådena. Det svåra materielläget kom emellertid
h:s utrustning att till en början vara såväl
kvalitativt som kvantitativt otillräcklig. Dessa
svårigheter övervunnos emellertid ganska snabbt, och
man kan med fullt fog säga, att h. redan under
senare delen av beredskapsåren
försvaret, som en ev.
inkräktare måste räkna med. Efter
kriget tillsattes 1945 års
hemvärnskommitté, vars arbete
resulterade i bl. a.
hemvärns-kungörelsen av 3% 1947
(förslag om vissa ändringar
föreligger hösten 1952). Enl.
denna indelas h. med hänsyn till sina uppgifter i
allmänt hemvärn och driftvärn.
Allmänna h. verkar för det omedelbara skyddet av
den egna hemorten samt driftvärnet för det
omedelbara skyddet av statliga och kommunala samt
i vissa fall även enskilda verk och anläggningar.
H:s högsta ledning utövas under chefen för
armén av rikshemvärnschefen. Denne
leder förhandlingarna i hemvärnsrådet, vars
9 led. utses av K. m:t och som har till uppgift
att följa h:s verksamhet och utveckling. Det
framlägger för arméchefen förslag och
önskemål, som finnas påkallade. Militärbefälhavaren
har inom varje militärområde överinseendet över
var en faktor 1
Frivilligtecken
m/46 för allmänna
hemvärnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
