Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellquist, 1. Elof - Hellquist, 2. Carl Gustaf - Hellqvist, Carl Gustaf - Hellriegel, Hermann - Hellsten, Nils - Hellström, Bo - Hellström, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Hellqvist—Hellström
132
Carl Gustaf Hellqvist: Gustav II Adolfs lik inskeppas i Wolgast. 1885.
Stockholms slott.
de svenska sjönamnen” (1903—06), ”Om de
svenska ortnamnen på -inge, -unge och -unga”
(1904), ”De svenska ortnamnen på -by” (1918).
Hans etymologiska författarskap har följdriktigt
utmynnat i de två monumentala arbetena ”Svensk
etymologisk ordbok” (1920—22, 3:e uppl. 1948)
och ”Det svenska ordförrådets ålder och ursprung”
(3 bd, 1929—12). — H. framträdde även som fin
poetisk översättare, särsk. av grekisk litt., bl. a.
Hesiodos’ ”Verk och dagar” (1932) och
”Theo-goni” (1924), Kallimachos’ ”Hymner” (1925),
”Striden mellan grodorna och mössen” (1926).
2) Carl Gustaf Ingemar H., den föreg:s
son, ämbetsman (f. 1896 V9), fil. kand. 1918,
jur. kand. 1922, assessor i Skånska hovrätten
1929, hovrättsråd 1936; biträdde i Justitiedep.
1932—35, byråchef där 1935, statssekr. 1939,
justitieråd sedan 1943. H. är red. för Nytt
juridiskt arkiv avd. II sedan 1949.
Hellqvist, Carl Gustaf, målare (1851—
90). H. var elev vid Konstakad. 1867—75. Han
vann 1875 kungl. medaljen för ”Gustav Vasa
anklagar Peder Sunnanväder inför domkapitlet i
Västerås” (starkt påverkad av G. v. Rosen),
vistades sedan i Paris och München och vann ett
namn som historiemålare: ”Peder Sunnanväders
och mäster Knuts skymfliga intåg i Stockholm
1526” (1879), ”Sten Sture d. y:s död” (1880),
”Valdemar Atterdag brandskattar Visby” (1881),
”Gustav II Adolfs lik inskeppas i Wolgast”
(1885). Dessa tavlor vittna om tysk skola, visa
livfull typskildring och tidskaraktär samt
därjämte ett ganska energiskt luftstudium. H.
målade även porträtt och modern genre. Han blev
1886, prof, vid konstakad. i Berlin. Målningar
av H. bl. a. i Nationalmuseum i Stockholm, på
Stockholms slott, i kanslihuset, i Göteborgs
museum och i Uffizigalleriet i Florens
(självporträtt). — Tysk monogr. av H. Wilke (1891).
He’llriegel [-rigal],
Herrn a n n, tysk lantbrukskemist
(1831—95), dir. för
försöksstationen i Bernburg, Anhalt.
H. är bekant genom sina
epokgörande undersökningar
över växternas kvävenäring.
Hellsten, Nils Erik,
idrottspedagog, fäktare (f.
1886 W2), officer vid
Lapplands reg. 1908, major i
reserven 1936. Efter
gymna-stikdirektörsexamen 1917
blev H. s. å. extralärare vid
Gymnastiska centralinst. samt
var där 1920—26 ord. lärare
och 1927—34 överlärare i lek
och idrott. Som fäktlärare vid
GCI bedrev han med
framgång en ny metod för
utbildning av ett flertal elever
samtidigt. H. har varit en
framstående tävlingsfäktare. Han
har bl. a. utg. ”Vägledning
vid undervisning i
florettfäktning med avdelning” (1922,
2:a uppl. 1929), d:o i sabelfäktning (1923) och i
värj fäktning (1925), ”Kortfattad lärobok i allmän
idrott” (1928), ”Fäktinstruktion” (1933) samt
”Fri idrott” (1934, 3æ uppl. 1942).
Hellström, B o Manne, väg- och
vattenbyggnadstekniker (f. 1890 3/ii), utexaminerad från
Tekniska högsk. i Stockholm 1914, t. f. prof, vid
Chalmers tekniska inst. 1918—20, tekn. dr och
doc. 1940, prof, i vattenbyggnad vid Tekn. högsk.
i Stockholm 1942. H. anställdes 1914 vid ab.
Vattenbyggnadsbyrån, där han sedan 1923 är
delägare; 1920—25 var han föreståndare för
byråns filial i Göteborg. H. företog, i samarbete
med engelska konsulterande firmor för
planläggning av
vattenkraftsanläggningar, resor till
Bortre Indien 1926
och 1929, till Främre
Indien 1932 och till
Australien 1936. Han
var ordf, i Svenska
betongföreningen 1940
—42, är led. av
Ingen-iörsvetenskapsakad. sedan 1941 och led. av
Statens kommitté för
byggnadsforskning
sedan 1942. -— Bland
H :s utg. arbeten
märkas ”Om
tem
peraturvariationer och temperaturspänningar i
betongkonstruktioner” (1921; tills, m. F. R.
Ber-wald), ”Hydrografi” (i ”De tekn.
vetenskaperna”, 1931), ”Recent practice in hydroelectric
po-wer development” (ur föreläsningar vid Londons
univ., 1935), ”Wind effects on lakes and rivers”
(gradualavh., 1940) och standardverket ”Betong
(1945; tills, m. Hj. Granholm & A. Eriksson).
Hellström, Carl Frans August, filosof (1892
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
