- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
107-108

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hejde - Hejdeby - Hejderidare - Hejduk (hajduk) - Hejning - Hejnum - Hekabe - Hekataios - Hekate - Hekatomb - Hekla - Hektar - Hektisk - Hektisk feber - Hekto - Hektograf - Hektogram - Hektokalori - Hektoliter - Hektor - Hel - Helagsfjället - Helahalvön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107
pastorat i Visby stift, Medelkontraktet; tillhör
storkommunen Klintehamn.

Hejdeby, socken i Endre ting i Gotlands n.
härad, ö. om Visby; 22,62 km2, 174 inv. (1951).
Skogiga grus- och hällmarker, i ö. kring
kyrkan bördig slätt. 477 har åker. Absidkyrka;
långhus från omkr. 1220; kor omkr. 1190.
Ingår i Barlingbo, Ekeby, Endre och H. pastorat
i Visby stift, Norra kontraktet; tillhör
storkommunen Romakloster.

Hejderidare, vakt- och jaktpersonal vid
djurgårdar och inhägnade jaktmarker. Titeln
förekommer första gången omkr. 1629. Användes
numera sällsynt i betydelsen överskogvaktare.

He’jduk, även h a j d u k (av ung. haidü,
rövare, fribytare, plur. haiduk), urspr. benämning
på en ungersk stam i Transsylvanien, känd för
sin ovillighet att böja sig under vare sig ungersk
el. turkisk spira. — I modern svenska har
ordet h. betydelsen blint redskap, (enfaldig el.
samvetslös) hantlangare.

Hejning, maskinsmide med hejare.

Hejnum, socken i Bäls ting i Gotlands n.
härad, s. om Tingstäde träsk; 44,29 km2, 230 inv.
(1951). Skog och al var kring mindre slättbygd;
i ö. ”Kallgate burg”, Ancylussjöns 3 m höga
strandvall. 693 har åker. Från den äldre
romanska kyrkan äro figurreliefer bevarade,
insatta i långhusets s. mur. I en sten i tornet är
mästarnamnet Botvidr bevarat i runskrift.
Långhus och kor (av Lafrans Botvidsson, omkr. 1236)
äro uppförda i övergångsstil. Ingår i Källunge,
Vallstena, H:s och Bäls pastorat i Visby stift,
Norra kontraktet; tillhör storkommunen
Tingstäde.

He’kabe (grek. Heka’be, lat. He’cuba), grek,
myt., dotter till konung Dymas i Frygien, maka
till Priamos, moder till bl. a. Hektor och Paris.

HekataPos från Miletos, grekisk
historieskrivare (omkr. 500 f. Kr.), föregångare till
Hero-dotos. Av hans geografiska och
historiskt-genea-logiska verk finnas endast brottstycken bevarade,
utg. i Jacobys "Fragmente der griechischen
Historiker”, I (1923).

He’kate (grek. Heka’te, lat. He^ate), grek,
myt., framträder i Grekland huvudsakligen som
de nattliga spökeriernas och trolldomens gudinna,
därför också mångudinna och identifierad med
Artemis. Hon torde härstamma från s. v. Mindre
Asien. Undantagsvis prisas hon på ett ställe
hos Hesiodos som titanen Perseus’ och Asterias
dotter. Med bortvänt ansikte nedlade man offer
åt henne vid korsvägarna. Hon framställes i
konsten med facklor i händerna, ofta
tregestal-tad.

Hekatomb [-tå’mb] (grek. hekato’mbe, av
he-kato’n, hundra), urspr. ett offer av hundra oxar
el. andra offerdjur men sedan Homeros’ tid
benämning för varje stort offer.

Hekla, vulkan på s. Island, uppbyggd av lava,
slagg och aska. H. har i historisk tid haft 20
kända utbrott Efter en paus på 101 år började
den vulkaniska verksamheten åter 27/s 1947,
varvid askpelaren under utbrottets första timmar
nådde en beräknad höjd av c:a 27 km. En
väl

Hejdeby—Helahalvön

108

dig spricka torde till en början ha öppnats längs
hela berget, varefter eruptionen fortsatte ur flera
kratrar med utveckling av gaser, aska och lava.
Utströmningen av lava fortsatte till omkr.
mitten av april 1948 och gasutvecklingen flera mån.
därefter. Bergets höjd var 1,447 m före
utbrottet; under detta ökades den till c:a 1,500 m. —
Under namnet H e k 1 e f j ä 11 förekommer H. i
många medeltidssägner som en av underjordens
portar och ingång till skärselden.

Hektar, förk. har, ett ytmått = 100 ar =
10,000 m2.

Hektisk (ytterst efter grek. hektiko’s, som
har en viss egenskap), lungsiktig; sjukligt
röd-flammig; plötsligt uppflammande, hetsig. Jfr
Rodnad.

Hektisk feber, äldre beteckning för den
ständiga feber, som plägar åtfölja framskridna
stadier av lungtuberkulos. Temp.-kurvan brukar då
ofta förete stora morgon—kvällsremissioner.

Hekto, förk. för hektogram (se d. o.).
Hektogräf, se Dupliceringsmaskin.

Hektogra’m, ofta förk. till hekto, en vikt
= 100 g.

Hektokalori, en värmemängd av 100 kalorier.

Hektoliter, ett rymdmått = 100 1.

He’ktor, i grekisk hjältesaga den äldste av
Priamos’ söner, trojanernas tappraste hjälte och
Akilles’ förnämste motståndare. Då Akilles
håller sig borta från striden, fäller H. Akilles’ vän
Patroklos. Akilles ingriper då åter i striden för
att hämnas sin vän och fäller H., vars döda kropp
han släpar runt Tröjas murar, bunden vid
stridsvagnen. Två av Iliadens vackraste episoder äro
knutna vid H.

Hel, nord, myt., fornnordisk dödsgudinna,
Lo-kes dotter, Fenresulvens syster. Oden störtade
henne ned i det mörka och kalla Niflhel, där
hon fick mottaga dem, som dö av sjukdom och
ålder. Hon är biåsvart och hemsk att skåda;
hennes fat heter Hunger, hennes kniv Svält,
hennes säng Sjukbädd. — Denna skildring beror
delvis på ung mytbildning. H. är
personifikation av appellativet hel (fsv. häV), ”dödsrike”,
”död”, eg. ”det höljande”, ett samgermanskt ord,
besläktat med ty. hehlen och lat. celare, ”dölja”.
H. omtalas i 800-talets fornnordiska diktning.

Helagsfjället, Sveriges högsta fjäll s. om
Lappland, beläget i n. v. Härjedalen, Storsjö
socken, nära Jämtlandsgränsen; 1,796 m ö. h.
Består av tre toppar el. ”stötar”, den egentliga
Helags- el. Storstöten, som uppbär Stortoppen,
samt N. Helagsstöten (1,701 m) och S.
Helags-stöten el. Nedalsstöten (1,683 m) med det
egendomliga utsprånget Predikstolen. På Storstöten,
i en mot ö. n. ö. öppen nisch, utbreder sig H
e-lagsglaciären, Sveriges sydligaste glaciär.
Från glaciärsjön avflyter Handölsån (till
Indalsälven), och på fjällplatån kring H. upprinna
Ljungans två källarmar samt Nean (till Norge)
och Mittån (till Ljusnan). Framför
glaciär-nischens öppning ligger H:s turiststation. — Se
bild 2 å pl. vid Härjedalen.

Helahalvön, halvö utanför Gdynia (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free