Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hausmann, Manfred - Hausmannit - Haussa - Hausse - Haussmann, Georges Eugène - Haussoullier, Bernard - Haustorier - Hautbois - Haute-contre - Haute-Garonne - Haute-lisse - Haute-Loire - Haute-Marne - Hautes-Alpes - Haute-Saône - Haute-Savoie - Hautes-Pyrénées - Haute-Vienne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Hausmannit—Haute-Vienne
20
m. m. 1938 debuterade H. som lyriker med
”Jahre des Lebens” och utgav sedan ”Alte
Musik” (1941). ”Geheimnis einer Landschaft —
Worpswede” (1940) och ”Einer muss wachen”
(1941) äro essäböcker. Efter 2:a världskriget
har H. utg. bl. a. diktsaml. ”Füreinander” (1946).
Hausmannit, metallglänsande, järnvart,
tetra-gonalt kristalliserande mineral av
manganoxid-oxidul, MnO . MnaOa; viktigt
manganmalmsmine-ral (t. ex. vid Långban).
Haussa, se Hausa.
Hausse [äs; sv. utt. hås], (av haut, hög).
1) {Handi) Stegring i varupris el. i kursen på
värdepapper, särskilt vid börsaffärer. — 2)
{Mus.) Franskt namn på frosch (se d. o.).
Haussmann [åsma’n], Georges Eugène,
baron, fransk ämbetsman (1809—91). Han var
1853—70 prefekt i dep. Seine och ledde som
sådan energiskt Paris’ omformning, rev trånga
kvarter och lade ut breda bulevarder, byggde broar
och offentliga byggnader, gjorde
Boulognesko-gen och Vincennesskogen till parker samt
ordnade stadens hygieniska förhållanden. Den dryga
skuldsättning, som allt detta vållade staden Paris,
framkallade skarpa angrepp mot H., bl. a. av
J. Ferry. H. blev 1857 senator och var 1877—
81 bonapartistisk deputerad. Han skrev
”Mé-moires” (3 bd, 1890—93).
Haussoullier [åsolje’], B ernard, fransk
arkeolog, epigrafiker (1853—1926), prof, vid
Sor-bonne. H. deltog i de franska utgrävningarna i
Delfi samt ledde själv jämte arkitekten E.
Pont-remoli utgrävningarna i Apollontemplet i
Didy-ma. Särskilt studerade H. grekiska inskrifter (det
tills, m. R. Dareste de la Chavanne och Th.
Reinach utg. värdefulla verket ”Recueil des
in-scriptions juridiques grecques”, 2 bd, 1891—1904,
m. m.).
Haustörier, i främsta rummet hos
parasitväxter förekommande organ, varmed de upptaga
näring från värdväxten. Hos svampar o. a.
lägre växter utgöras de av hyfgrenar, som tränga
in i värdväxtens celler och där förgrena sig
el. svälla klotformigt i spetsen. Hos fanerogamer
äro h. korta grenar (vanl. rotgrenar), som skjuta
in i värdväxten och med sina ledningssträngar
sammanväxa med dennas ledande vävnader. —
Vid bildningen av embryot hos blomväxterna sker
näringsupptagandet genom h. i form av starkt
förstorade celler.
Hautbois [åbæa’], fr. (av haut, hög, och bois,
trä). Se Oboe. — Hautboist [åbåi’st], eg.
den, som spelar oboe; på 1700-talet och in på
1800-talet beteckning för militärmusiker i allm.
Haute-contre [åt-kä’tr], mus., fr., alt.
Haute-Garonne [åt-garå’n], departement i s.
Frankrike kring övre Garonne; sträcker sig i s.
till spanska gränsen; 6,367 km2, 512,000 inv.
Odling av vete och majs, vin, ätlig kastanj, äpplen
och persikor samt, särsk. kring Toulouse,
grönsaker. Stora ek- och barrskogar. H. har bly- och
zinkgruvor, textilindustri, läder-, sko? och
tobaks-fabriker samt pappersbruk. Huvudstad: Toulouse.
Haute-lisse [åt-li’s], fr. (hög varp), samt även
Basselisse (låg varp), tekniska termer,
lik
tydiga med gobeläng; de hänföra sig till bruket
av vävstol med stående, resp, liggande
varp.
Haute-Loire [åt-læä’r], departementet i s. ö.
Frankrike kring övre Loire; 5,001 km2; 228,000
inv.; utgör en del av Franska centralmassivet;
har odling av råg, havre, korn, vete,
foderväxter och potatis. Avsevärd boskapsskötsel, skogar
av huvudsaki. barrträd, ek och bok. H. äger
kol-fyndigheter och har siden- och gummi fabriker,
pappers- och glasbruk samt sågverk. Huvudstad:
Le Puy.
Haute-Marne [åt-ma’rn], departement i n.
ö. Frankrike kring Marne; 6,257 km2; 182,000
inv.; större delen av H. ingick i den gamla prov.
Champagne. Av åkerbruksväxterna äro vete och
havre viktigast, därnäst potatis och foderväxter;
häst- och nötkreatursavel. Järnmalm finnes, och
inom industrien spela masugnar, gjuterier och
olika slag av smidesverkstäder den största
rollen. Huvudstad: Chaumont.
Hautes-Alpes [åtz-a’lp], departement i s. ö.
Frankrike, kring övre Durance, som i s. ö.
utgör gräns mot dep. Basses-Alpes; 5,643 km2;
85,000 inv. H. ligger i Franska Västalperna
och är Frankrikes glesast befolkade dep.; högsta
punkten har massivet Pelvoux (4,103 m ö. h.).
Huvudnäring är boskapsskötsel. Stora
fårhjordar drivas om somrarna hit upp från Provence.
Huvudstad: Gap.
Haute-Saöne [åt-sä’n], departement i ö.
Frankrike i övre Saone-dalen; 5,375 km2; 203,000
inv. Omkr. halva arealen är odlad; de viktigaste
kulturväxterna äro vete, havre, råg, potatis, vin,
tobak, äpplen, plommon och körsbär; av de sistn.
beredes kirsch. Häst- och hornboskapsavel.
Kol-fyndigheter och stenbrott samt betydande
metallindustri, glasbruk, lergodsindustri, tegelbruk,
färgerier, brännerier, stärkelsefabriker,
kemiskteknisk industri, oljeslagerier, kvarnindustri och
sågverk. Huvudstad: Vesoul.
Haute-Savoie [åt-savæa’], departement i ö.
Frankrike på gränsen mot Schweiz och Italien;
4,598 km2; 270,000 iny.; sträcker sig från Mont
Blanc till Rhöne och Genèvesjön. Turisttrafiken
utgör en betydande inkomstkälla. Biodling,
fjäderfä- och nötboskapsavel med en avsevärd
ostproduktion. Skogsbruk^ någon bomullsindustri
samt urfabrikation med centrum i Cluses. H. var
under 2:a världskriget centrum för det väpnade
franska motståndet mot de tyska
ockupationstrupperna. Huvudstad: Annecy.
Hautes-Pyrénées [ät-pirene’], departement i
s. v. Frankrike vid spanska gränsen; 4,534 km2;
202,000 inv. N. delen utgöres av slättland,
återstoden tillhör Pyrenéerna; här finnas
imponerande cirkusdalar med glaciärer och vattenfall,
som locka många turister. Huvudnäring är på
slätten åkerbruk, i höglandet boskapsskötsel.
Odling av vin, vete och majs. I bergstrakternas
skogar finnas ännu björn och varg.
Marmorbrott, kvarnar, sågverk, pappersbruk, garverier,
fabriker för åkerbruksredskap samt ylleindustri.
Huvudstad: Tarbes.
Haute-Vienne [åt-vjä’n], departement i mell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
