Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hauptmann, 2. Gerhart - Hauptmann, Moritz - Haupt- und Staatsaktionen - Hauraki - Hauran - Haurida - Hausa (haussa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Hauptmann—Hausa
16
lau för att utbilda sig till bildhuggare. H.
bosatte sig 1885 nära Berlin, där han kom i nära
beröring med en del moderna nationalekonomer
och författare. Hans debutarbete,
”Promethiden-loos” (1885), är en versifierad episk dikt,
närmast efter Byrons ”Childe Harold”. 1889
började H. sin dramatiska verksamhet med det bjärt
naturalistiska ”Vor Sonnenaufgang”, som blev
banbrytande på den tyska scenen; det hade sin
styrka i H:s kanske förnämsta egenskap som
författare, förmågan att ge en överlägsen
miljöskildring. ”Das Friedensfest” (1890) är en
familjetragedi (befryndad med Ibsens
”Gengange-re”). Ibsenpåverkat är också ”Einsame
Men-schen” (1891). Först med ”Die Weber” (1892;
sv. övers. 1899), ett
folkdrama, vars motiv
hämtats från de
schle-siska vävarnas
misslyckade upplopp 1844,
åstadkom H. ett
originellt verk och ett
mästerverk. Försöket
att naturalistiskt
gestalta ett historiskt
ämne, ”Florian Geyer”
(1896), gjorde ingen
scenlycka, medan
däremot det
versifierade, symboliserande
sa-godramat ”Die ver-
sunkene Glocke” (s. å.) gjorde H:s namn till
den tyska scenens förnämsta. Hans följande,
mycket alsterrika och omväxlande, ytterligt
ojämna författarskap omfattade skådespel och
komedier, än psykologiska, än sociala, än
naturalistiska, romaner, reseskildringar, dikter, rika på
karaktärsteckningar och miljöskildringar men ofta
gestaltade utan pregnans. ”Vor Sonnenuntergang”
(1932) var tänkt som avslutning på dramatikerns
långa livsgärning. Senare skrev H. dramerna
”Iphigenie in Delphi” (1941) och ”Iphigenie in
Aulis” (1944). H:s livsåskådning, som var
posi-tivistisk och världsbej akande, kom klart till
uttryck i romanerna ”Der Ketzer von Soana”
(1918; sv. övers, s. å.), ”Die Insel der grossen
Mutter” (1924) och verseposet ”Till Eulenspiegel”
(1928), ett fantasirikt verk, inspirerat av
mellankrigstidens depression i Tyskland, av H. själv
betraktat som huvudarbetet. ”Das Abenteuer
meiner Jugend” (2 bd, 1937) var en
självbiografisk skrift, ”Um Volk und Geist” (1932)
innehöll tal. H. lät inordna sig under den
nationalsocialistiska regimen, som hyllade honom, den
tyska diktningens store mästare; men efter 2:a
världskriget orienterade sig H., som bodde i den
rysskontrollerade delen av Tyskland, mot de nya
makthavarna. På ett kommunistiskt förlag utkom
1946 ”Neue Gedichte”. — 1912 fick H.
Nobelpriset i litteratur. — Litt.: Monogr. av E.
Sul-ger-Gebing (2:a uppl. 1916) och H. v. Hülsen
(1927); ”G. H.-Jahrbuch” (1936—37, 48 ff.).
Hau’ptmann, Moritz, tysk tonsättare (1792
—1868), blev 1842 Thomaskantor i Leipzig och
året därpå teorilärare vid konservatoriet. Han
åtnjöt mycket högt anseende som lärare. Utgav
läroböcker i harmonilära och ”Erläuterungen zu
J. S. Bachs Kunst der Fuge” (1841; 2:a uppl.
1861). Även hans i Mendelssohns stil skrivna
klangsköna körverk blevo mycket omtyckta.
Håu’pt- und Staatsaktionen [-ont [-Jtä’tsak-tsiånan],-] {+Jtä’tsak-
tsiånan],+} gängse namn på de stycken med
histo-riskt-politiska motiv, som utgjorde en av
huvudbeståndsdelarna i de senare tyska
vandrartrupper-nas repertoar (omkr. 1660—1740). Den tragiska
huvudhandlingen dubbleras ofta av en starkt
burlesk bihandling. H. funnos om Karl I av
England, marskalken av Luxemburg, Karl XII m. fl.
Stilen var deklamatorisk och pompös. En kvick
parodi på genren finnes i Holbergs ”Ulysses von
Ithacia”. — Litt.: C. Heine, ”Das Schauspiel
der deutschen Wanderbühne vor Gottsched”
(1889); R. Payer von Thurn, ”Wiener
Haupt-und Staatsaktionen” (2 dir, 1908—10).
Hau’raki, bukt av Stilla havet på Nya
Zeelands Nordö.
Haurän, landskap i Syrien, se Djebel ed-Druz.
Haurida, socken i Jönköpings län, N. Vedbo
härad, n. ö. om Jönköping; 35,83 km2, 363 inv.
(1951). Omfattar en del av n. Smålands
kuperade platåland mellan sjöarna Bunn och Ylen;
högsta punkten når 343 m ö. h. 416 har åker.
Kyrkan visar flera olika byggnadstider. Ingår i
Vireda och H. pastorat i Linköpings stift, Norra
Vedbo kontrakt; tillhör storkommunen Hullaryd.
Hausa (haussa), ett av de viktigaste och
mest spridda folken i Sudan mellan Niger, Benue
och Tsadsjön. De uppgå i Nordnigeria till över
3,300,000, men ända uppe i Tunisien och
Tri-polis finnas kolonier av h. De utgöra en
blandning av negrer och hamiter. Deras språk är
jämte mandingo Västafrikas viktigaste och mest
spridda språk och ansågs länge isolerat men
sammanföres nu med en del andra språk inom
området till den s. k. tsadohamitiska gruppen (Lukas)
el. kotokogruppen (Westermann), som anses ha
ett hamitiskt inslag. Begreppet h. är i första
hand språkligt; historiskt och
fysiskt-antropolo-giskt utgöra h. däremot ej ett särskilt folk.
Typvariationerna äro stora, men man kan dock tala
om typiska h.; mörkhyade, högväxta, långskalliga
och jämförelsevis föga prognata. Kulturellt stå
de ganska högt och visa härvid inflytande
utifrån (araber, islam). I mellersta Sudan
uppträdde de som statsbildare och erövrade under
800- och 900-talen detta område samt grundade
stora riken, des. k. hausastaterna. I
början av 1800-talet övergick väldet över Sudan till
fulbe (se d. o.), vilka i sin tur måste vika för
engelsmännen i början av 1900-talet. Alltjämt
talar man dock om hausaländerna. I de
gamla hausastaterna var samhällsskicket feodalt
med en kung el. sultan i spetsen, och nära
förbundna med honom voro härskande
aristokratfamiljer. Efter dem kom en jordbrukande
medelklass samt ett fritt proletariat. Samhällets
bottenskikt bildade slavarna, köpta el. krigsfångar.
Till ersättning för sin förlorade politiska makt
härska de driftiga h. ekonomiskt och socialt;
särsk. ha de slagit under sig all handel i
mel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
