Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasslerör - Hasslo, Hugo - Hasslö - Hasslösa - Hasslöv - Hasso, Signe - Hast, Nils - Hastfer, ätt - Hastfer, Jakob Johan - Hastighet - Hastighetsmätare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Hasslerör—Hastighetsmätare
Hasslerör, storkommun i Skaraborgs län,
omfattande socknarna Torsö, Hassle-Berga-Enåsa
och Färed; 196,34 km2, 2,516 inv. (1951).
Hasslo, Fritz Hugo, operasångare, baryton
(f. 1911 16/ö), elev av Haldis Ingebjart och J.
Hislop, har sedan 1940 verkat vid Kungl. teatern.
Bland hans roller kunna nämnas Guglielmo i
”Cosi fan tutte”, Papageno i ”Trollflöjten”,
Bel-core i ”Kärleksdrycken” samt Macbeth och
Rigo-letto. H. har även framträtt som romanssångare
och som solist i Konsertföreningen i Stockholm.
Hasslö, socken i Blekinge län, Medelstads
härad, omfattar ön H. och omgivande smärre öar,
s. v. om Karlskrona; 8,05 km2, 1,493 inv.
(T951)-ön H. är till största delen odlad slättbygd.
Fisklägena Horn och Hallarna med Näset ha
300, resp. 610 inv.; omfattande fiske. Kyrkan
av tegel byggdes 1890. Ingår i Nättraby, Aspö
och H. pastorat i Lunds stift, Medelstads
kontrakt; bildar storkommunen Hasslö.
Hasslösa, socken i Skaraborgs län,
Kinnefjär-dings härad, på den bördiga Vänerslätten, v. n.
v. om Skara; 21,05 km2, 576 inv. (1951). Är i
n. ö, på Brakelundsåsen, skogbevuxen. 1,398 har
åker. Egendom: Hasslösa. Kyrkan är från 1894.
Ingår i Sävare, Lindärva och H. pastorat i Skara
stift, Domprosteriet; tillhör storkommunen
Vinninga.
Hasslöv, socken i s. Halland, Höks härad, vid
Skånegränsen; 39,36 km2, 706 inv. (1951).
Omfattar ett höglänt skogsparti av Hallandsås och
en remsa av den bördiga Laholmsslätten. 1,467
har åker. Egendom: Dömestorp (med fridlyst
skogsparti). Bland fornlämningar märkes
Lugna-rohögen (se d. o.). Kyrkan uppfördes 1863.
Ingår i H:s och Våxtorps pastorat i Göteborgs
stift, Laholms kontrakt; tillhör storkommunen
Karup.
Hasso, Signe Eleonora Cecilia, f. Larsson,
svensk-amerikansk skådespelerska och
filmskådespelerska (f. 1915 15/s), genomgick 1932—34
Dramatiska teaterns
•elevskola. Sitt sceniska
genombrott fick H.
1934 på
Blanchetea-tern, där hon spelade
Manuela i ”Flickor i
uniform”. Följ, år
engagerades H. till
Dramatiska teatern,
där hon särsk. haft
framgång i
ingenyrol-ler. Från första
triumfen i filmen 1937 i
”Häxnatten” (mot
Gösta Ekman)
medverkade H. i en rad
filmer. H. engagerades 1940 till Hollywood. Av
hennes amerikanska filmer kunna nämnas
”Himlen kan vänta”, ”Uppdrag i Bretagne”, ”Det
sjunde korset”, ”Huset vid 92 m gatan”, ”Dubbelliv”
och ”Opium”. — H., som numera är amerikansk
medborgare, var 1933—41 g. m. filmfotografen
och -regissören Harry Hasso.
Hast, Nils Bernhard, byggnadstekniker (f.
1902 20/s), examinerades från Tekniska högsk:s
avd. för väg- och vattenbyggnadskonst 1927, var
anställd som byråingenjör vid Stockholms stads
byggnadsnämnd 1929—43, blev tekn. dr 1943
(”Measuring stresses and deformations in solid
materials”), s. å. doc. vid Tekniska högsk. samt
1945 prof, i byggnadsteknik där.
Hastfer, urspr. från Westfalen härstammande
ätt, varav grenar överflyttade till England, där
ätten vid 1400-talets mitt var ganska utbredd.
Ne-dannämnde J. J. H. blev svensk friherre 1678,
greve 1687 men slöt själv sin ätt. Till en annan
gren, friherrlig 1731, utdöd i Sverige men möjl.
fortlevande i Tyskland, hörde friherre Bengt
Johan H. (1737—1809), vilken som överste och
chef för Savolaksbrigaden 1788 anordnade det
föregivna anfall från rysk sida, vilket gav Gustav
III anledning att bryta freden med Ryssland. Då
H. fruktade efterräkningar, inlät han sig i
lands-förrädiska stämplingar med bl. a. G. M.
Sprengt-porten, vilka upptäcktes; H. dömdes till döden
men benådades, begav sig utomlands, slutl. i rysk
tjänst, där han avled.
Jakob Johan H. greve, fältmarskalk (1647
—95). Han blev överste för Livgardet till häst och
fot 1677, generallöjtnant samt guvernör i Riga
och över Estland 1686, kungl. råd och
generalguvernör i Livland 1687, fältmarskalk 1690 och
kansler för Dorpats univ. s. å. H. utmärkte sig
under skånska kriget 1675—79 vid Halmstad,
Lund och Landskrona. I Livland genomdrev han
med hårdhet reduktionen.
Hastighet, i allm. förändringen av en
storhet under en tidsenhet, kan vara konstant el.
variabel. I förra fallet är h. lika med kvoten
mellan storhetens förändring och motsv.
tidsintervall, oberoende av dettas absoluta storlek. I
senare fallet måste tidsintervallet tagas
försvinnande litet, vilket matematiskt uttryckes sålunda,
att h. är derivatan med avseende på tiden.
Sådana begrepp som reaktions-h., avkylnings-h.
etc. äro skalära storheter, medan rörelse-h.,
strömnings-h. etc. äro vektorer. På grund
härav kunna rörelse-h. geometriskt adderas, så att
summan av två h. (komposanterna) blir lika med
diagonalen i den parallellogram
(hastighetspa-rallellogram), vars sidor till riktning och längd
äro lika med komposanterna. Omvänt kan en
given h. på analogt sätt uppdelas i komposanter.
ökas h. likformigt med tiden, ss. vid fritt fall
i lufttomt rum, kallas h.-ökningen per tidsenhet
acceleration och tecknas matematiskt som
andra derivatan av lägeskoordinaten (”vägen”)
med avseende på tiden. Med vinkel-h. avses den
vinkel, som en kring en axel roterande kropp
vrider sig på tidsenheten. Den största h. i
naturen är ljushastigheten. — Litt.: J. Olshausen,
”Geschwindigkeiten” (1903).
Hastighetsmätare. I tekniskt språkbruk
avser man med h. företrädesvis en apparat för
mätning av omloppstal. Dyl. apparater kunna
grundas på flera olika principer, av vilka följ, äro
de tekniskt viktigaste: 1) användning av ett med
vätska delvis fyllt, roterande, genomskinligt kärl;
när kärlet roterar, inställer sig vätskeytan i
pa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
