Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harald (norsk prins) - Harald Hildetand (dansk sagokonung) - Haraldsbo - Haran - Harang - Harar (Harrar) - Harbin, Charbin, Kharbin - Harbo - Harbour Grace - Harcourt, Sir William - Hardanger - Hardangerfjord - Hardangerjökeln, Hallingjökeln - Hardangersöm - Hardeberga - Hardebergasandsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Harald Hildetand—Hardebergasandsten
896
s. å. hoppades vissa norska kretsar kunna utverka
tyskt medgivande till att H. om någon tid
erkändes som konung. Sedan H. jämte mor och
systrar i aug. s. å. lämnat Sverige för att under
kriget mestadels vistas i U.S.A., förföll planen
av sig själv.
Harald Hildetand (”stridstand”), dansk
sa-gokonung, enl. isländska källor dotterson till Ivar
Vidfamne. Vid unga år utvidgade han sitt rike,
så att det omfattade Nordtyskland och s. delen
av Norden. Vid hög ålder föll han i ett stort
slag på Bråvallarna mot sin frände den svenske
konungen Sigurd Ring. Denna väldiga strid
bildar avslutning på hjältetiden i sagorna.
Haraldsbo, samhälle i Stora Kopparbergs sn
i Dalarne.
Haran, se Harran.
Hara’ng (fr. harangue), högtidligt tal;
uppstyltad, frasrik ordramsa. — Harangéra
[■Qg-J, lovprisa, hålla tal till någon.
Harar (Har rar), huvudstad i prov. Harar
i ö. Etiopien, c:a 1,850 m ö. h. och 30 km s. ö.
om Dire-Daua vid järnvägen Djibouti—Addis
Abeba; c:a 25,000 inv. H., som är landets
förnämsta centrum för arabisk och muhammedansk
kultur, omges av tornförsedda murar och har
orientalisk prägel. I betydelse har det nu
distanserats av Dire-Daua men är alltjämt en livlig
handelsort och vägknut. Kaffe, som i
förträffliga kvaliteter odlas i prov., har här en
huvudmarknad.
Harbin, Charbin, Kharbin, stad i n.
Manchuriet, vid Sungari (biflod till Amur),
knutpunkt för Transsibiriska och Sydmanchuriska
järnvägarna. H., som ända fram mot 1900
endast var en liten obetydlig by, har efter
järnvägarnas tillkomst undergått en mycket hastig
utveckling och har nu 640,000 inv. H. är n.
Manchuriets industri- och handelscentrum.
Handel med sojabönor. Kvarnar, brännerier m. m.
Harbo, socken i v. Uppland, Våla härad,
Västmanlands län, s. v. om sjön Tämnaren; 126,00
km2, 1,276 inv. (1951). Omfattar i n., kring
kyrkan, odlad slättbygd, f. ö. jämn skogsmark
och mosse. 2,742 har åker. Egendomar:
Hässelby (Uppsala univ:s), Harbonäs, Viby och
Vida. Kyrkans skepp är från senare medeltiden.
Pastorat i Ärkestiftet, Fjärdhundra kontrakt;
tillhör storkommunen östervåla.
Harbour Grace [hä’ba gréi’s], hamnstad i
s. ö. delen av New Foundland, vid Conception
Bay; 2,200 inv.
Harcourt [hä’kat], Sir William George
Granville Venables V e r n o n, engelsk statsman
(1827—1904). H. blev 1854 advokat i London
och 1869 prof, i folkrätt i Cambridge. Han var
från 1868 liberal led. av underhuset och en kort
tid (nov. 1873—febr. 1874) Solicitor General i
Gladstones första ministär. Han var senare
ivrig anhängare av Hartingtons ledarskap för det
liberala partiet och motarbetade i det längsta
Gladstones återkomst till det politiska livet. I
dennes andra ministär (april 1880—juni 1885)
var han inrikesminister, kom Gladstone
personligen mycket nära och var dennes främste
med
hjälpare i arbetet för
partiets
sammanhållning. Han var
finansminister i Gladstones
tredje och fjärde
ministär (febr.—juli
1886 och aug. 1892—
mars 1894) samt i
Ro-seberys ministär (mars
1894—juni 1895), i den
sistnämnda även
regeringspartiets ledare i
underhuset. H.
misstrodde Roseberys
”imperialistiska” utrikes
politik; hans djupgående meningsskiljaktighet med
denne bidrog starkt, jämte personlig brytning dem
emellan, till partiets söndring åren efter 1895. —
Litt.: Biogr. av A. G. Gardiner (2 bd, 1923).
Harda’nger, landskapet kring Hardanger fjord,
Hordaland fylke, s. v. Norge. Präglas av
motsättningen mellan rikt odlade strandbygder och
höga fjäll. Till H. hör Hardangervidda
i ö., en vidsträckt fjällplatå på gränsen mot
Telemarken och östlandsdalarna; n. om denna
höjer sig Hardangerj ökelns (Hallingj ökelns)
mäktiga kupol. Betydande fruktodling, sätrar,
hemslöjd, turisttrafik.
Harda’ngerfjord [-fjör], fjord i Hardanger
(se d. o.), innanför öarna s. om Bergen. Grenar
sig i smala, djupt in i landet inskurna vikar,
Sör-fjord åt s., Eidfjord åt ö. m. fl. Yttre delen av
H. bildar Bömlafjorden. H. är vida känd för sin
naturskönhet.
Harda’nger jökeln, Hallingj ökeln,
platå-glaciär i Hordaland fylke, s. v. Norge, ö. om
Hardangerfjordens n. ö. arm, Eidfjorden, och
nära Finse station på Bergenbanan; 122 km2;
högsta punkt 1,876 m ö. h.
Harda’ngersöm, en vid 1900-talets början
modern art av genombrutna vitbroderier, i
tarvligt material (pärlgarn och bomullsstramalj)
gjorda efterbildningar av gamla norska
allmogebroderier.
Hardeberga, socken i Malmöhus län, Torna
härad, på Romeleåsens n. v. utlöpare, strax ö.
om Lund; 16,74 km2, 513 inv. (1951). Backig
slättbygd. 1,373 har åker. I H. ligger
Fågelsång (se d. o.). Hardeberga stenindustri-ab.
exploaterar den underkambriska sandstenen i en
makadam fabrik, som även tillverkar murbruk,
lerbetong, stenplattor och kvartsitprodukter.
Lunds stads vattenverk har samlingsbassänger
vid Rögle. Egendomar: Hardeberga säteri och
Arendala. Den medeltida kyrkan av kambrisk
sandsten var trol. urspr. en romansk absidkyrka.
Ingår i H. och S. Sandby pastorat i Lunds stift,
Torna kontrakt; tillhör storkommunen S.
Sandby.
Hardebergasandsten, en efter typlokalen
Hardeberga ö. om Lund benämnd vit el.
ljusgrå kvartsitisk sandsten, som tillhör
underkam-brium och vilar på dettas bottenlager. H.
förekommer även i n. v. och s. ö. Skåne samt i
Kalmarsundsområdet. En betydande mängd av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
