- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
851-852

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handgranat - Handgranatkastning - Handhäst - Handikap - Handklaver - Handklovar - Handkula - Handköp - Handled - Handley-Page, Sir Frederick - Handlin, manipel - Handlod - Handnervig - Hand och förskrivning - Handpant - Handpenning - Handpennor - Handplagg - Handpress - Handpust - Handpåläggning - Handrot - Handräckning - Handräckningstjänst - Hands - Handschin, Jacques - Handsekreterare - Handske

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Handgranatkastning—Handske

851
och säkras med kasthanden, vilket ger hög
beredskap.

Handgranatkastning, sportv., tävlan i kast
med skaft- el. ägghandgranat. H. tillhör militär
idrott men har sedan 1930-talet även upptagits
som civil idrottsgren. H. utföres som- längdkast
med el. utan anlopp och som målkast mot
flaggmärke på c:a 25 m avstånd. Vid kombinerad
tävling i h. räknas vanl. det bästa av 3—6
längdkast, från vilket sedan dragés summan av de tre
bästa målkastens fel (avståndet från nedslaget
till flaggmärket), multiplicerad med en
koefficient av 2—4.

Handhäst, häst, som föres av en ryttare vid
(h.) sidan om den egna hästen, vanl. för
motio-nering el. som reservhäst.

Ha’ndikap (från eng. handicap [hä’ndikäp],
eg. hand i mössa, urspr. om ett slags bytesspel,
varvid insatser nedlades i en mössa), belastning
(på överlägsen motståndare), hårdare villkor,
hinder. —• Sportv., försprång el. fördel, som en
mindre kvalificerad deltagare i s. k.
handikaptäv-lingar erhåller vid utgångsläget, för att
möjligheten till seger skall vara lika för alla. Den
individuella h. fastställes med ledning av
föregående tävlingsresultat och ernådda bästa resultat.
Vid löpningar, cykeltävlingar m. fl. erhåller den
mindre skicklige vanl. kortare bana; i hopp och
kast lägges h. i cm till den utförda prestationen;
vid hästkapplöpningar får den snabbare hästen
större belastning (tillägg i banlängd el. vikt);
vid tennis m. fl. bollspel sker utjämningen
genom plus- el. minuspoäng. — Handikappa,
pålägg hårdare villkor, belasta, hindra.

Handklaver, se Harmonika.

Handklovar, se Handbojor.

Handkula, en sorts under 1500-talet bruklig
handgranat (se d. o.).

Handköp, köp av varor från apotek utan
formenligt recept av legitimerad läkare.

Handled, se Hand.

Handley-Page [hä’ndli-péi’d’5], Sir
Frede-rick, engelsk flygplankonstruktör (f. 1885). H.
konstruerade och byggde under i:a världskriget
stora bombflygplan samt därefter huvudsaki.
trafikflygplan. Han har nedlagt framgångsrikt
arbete på att förbättra stabiliteten hos flygplan och
har för detta ändamål konstruerat en anordning,
benämnd autoslot. För sina stora insatser inom
flygindustrien under 2:a världskriget adlades H.
1942.

Handlin, mani pel, liturgiskt plagg,
bestående av ett något mer än meterlångt och c:a 10
cm brett band, som av prästen bäres lagt över
v. handleden.

Handlod, se Lödning.

Handnervig, bot., se Blad, sp. 185.

Hand och förskrivning, jur. Uttrycket, som
är av hög ålder i svenskt rättsspråk,
förekommer ännu i sammanställningen ”neka sin hand och
förskrivning”, d. v. s. förneka sin egenhändiga
namnteckning under skuldebrev.

Handpant, sak, som lämnats i borgenärs
”hand” (besittning) som pant till säkerhet för
hans fordran. Numera kunna enl. svensk rätt

852

endast lösa saker och bland fartyg endast de, som
äro för små för att kunna intecknas, lämnas i h.
Före 1876 förekom h. (införsel) även i fastighet.

Handpenning, se Fästepenning.

Handpennor, se Fjäder, sp. 568.

Handplagg, slag på handen (t. ex. med en
linjal), förr skolstraff.

Handpress, se Tryckpress.

Handpust, en liten blåsbälg.

Handpåläggning, en gammal, hos många folk
övlig ceremoni, som avser att meddela välsignelse
eller en religiös invigning. Från judendomen
övergick denna ceremoni till kristendomen. Med
h. invigde församlingslärarna i Antiokia
Barna-bas och Paulus till hednamissionärer (Apg. 13:
1—3). Inom katolska kyrkan bibehöll sig h. vid
invigning av biskopar och präster samt vid
konfirmationens sakrament. Inom svenska kyrkan
förekommer h. vid följ, rituella handlingar: vid
biskops och kyrkoherdes inställande i ämbetet, vid
missionärs, diakons och diakonissas insättande i
sitt kall, vid prästvigning och dop.

Handrot, se Hand.

Handräckning, jur., offentlig myndighets
biträde för utfående av en rätt el. erhållande av
skydd mot en rättskränkning. Enl.
utsökningsla-gen äger överexekutor till h. åt borgenär på
hans ansökan vidtaga åtskilliga provisoriska
säkerhetsåtgärder: meddela kvarstad, reseförbud,
skingringsförbud, vräka från fastighet och
återställa rubbad besittning. H. kan även meddelas
säljare enl. lagen om avbetalningsköp samt av
svensk domstol åt utländsk sådan i vid denna
pågående rättegång.

Handräckningstjänst, krigsv. Arbeten vid
förbanden, för vilkas utförande civil arbetskraft ej
finns att tillgå, ss. rengöring och stalltjänst,
utföras av värnpliktiga som h., främst av
värnpliktiga, tillhörande besiktningsgrupp 4, som
endast ha att utföra h., samt av övriga
värnpliktiga vid speciella tillfällen.

Hands [eng. utt. händz] (eng.), sportv., kallas
i fotboll det förhållandet, att bollen berör en
spelares (dock ej målvaktens) hand el. arm.
Avsiktlig h. straffas med frispark.

Handschin, J a c q u e s, schweizisk
musikforskare (f. 1886), prof, i Basel 1936. H. är en
av samtidens främsta kännare av
medeltidsmu-sik, åt vilken större delen av hans rika
produktion ägnats. Han har även behandlat modern
musik samt psykologiska och estetiska spörsmål
m. m.

Handsekreterare, privatsekreterare, särsk. hos
furstlig person el. hög ämbetsman.

Handske (ty. Handschuh), en
beklädnadspersedel av skinn till betäckning av handen och ibland
även en del av armen. Det svenska ordet h. är
bruklig benämning på handbetäckning av skinn,
under det att en sådan av annat material (silke,
linne, bomull, ylle m. m.) kallas v a n te. Mest i
bruk äro h. av sämskade skinn och
glacéhand-skar. Klippingshandskar kommo ur bruk under
1800-talets senare del. S. k. gants de Suède bäras
mycket, ej endast i Sverige. —• Bruket av
handskar är urgammalt. Både hos greker och romare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free